
Påverkansarbete i Sverige
Över hela världen kämpar UNICEF för att viktiga beslut ska gynna barnen. Som starkt och oberoende FN-organ har vi en unik möjlighet att påverka regeringar, myndigheter och andra makthavare för att de ska prioritera, tillgodose och respektera barns behov och rättigheter.

Debatten om skärmförbud och åldersgränser för sociala medier är intensiv. Men vad tycker egentligen de som berörs mest – barnen och ungdomarna själva? Våra unga redaktörer Naya och Sonja har pratat med ungdomar mellan 13 och 15 år om digitala vanor, synen på sociala medier och förslag om begränsningar.

Majoriteten av barn och unga i Sverige använder sociala medier dagligen. De umgås med vänner, utforskar sin identitet och sin omvärld och deltar i samhällsdebatten. Men plattformarna är inte utformade för att barn ska kunna delta på ett tryggt och säkert sätt och UNICEF delar oron för vad barn och unga möter online. Att införa åldersgränser för sociala medier är däremot inte hela lösningen.

Inför valet hösten 2026 vill UNICEF Sverige lyfta behovet av tydligare nationell styrning och ansvarsutkrävande i barnrättspolitiken. I vårt valmanifest för vi fram att Sverige bör inrätta ett barnrättspolitiskt ramverk för att öka takten i barnkonventionens genomförande och skapa en mer hoppfull generation.

Nyligen presenterades den statliga utredningen om åldersgräns för sociala medier. Barns utsatthet på nätet är ett stort problem – men en åldersgräns är inte svaret för att hålla barn trygga på nätet. Framförallt måste plattformarna tvingas ta ansvar och ändra sin design och affärsmodell i kombination med bredare insatser för att skydda och stärka barn online.
I december 2025 blev Australien först ut i världen med lagstadgad åldersgräns för sociala medier. I Sverige utreds frågan just nu. Unicef Sveriges expert på barns rättigheter i digitala miljöer, Lulu Li, reder ut vilka risker som finns med åldersgränser och vad som krävs för att på allvar skapa en positiv digital miljö för barn.
Regeringen och Sverigedemokraterna har lagt fram förslaget att sänka straffbarhetsåldern till tretton år. Det går emot FN:s barnkonvention, som är svensk lag, undergräver barnets möjligheter till återanpassning i samhället och ökar markant risken för återfall i brott, säger Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige.
En sänkt straffbarhetsålder, ungdomsfängelser och förlängda häktningstider för barn, är bara ett axplock av alla de repressiva förslag som på kort tid presenterats. Istället för att värna om barns lagstadgade rättigheter riskerar en sänkning av straffbarhetsåldern att urholka barns särskilda ställning i det svenska rättssystemet. UNICEF Sverige varnar för en rättsutveckling som sker utan hänsyn till förslagens samlade konsekvenser för barn.

Nyheter om konflikter, katastrofer och olyckor sprids snabbt. Barn kan få veta via äldre syskon, kompisar eller sociala medier – innan vi vuxna ens hunnit reagera. Detta kan skrämma och skapa oro hos barnet, eller väcka nyfikenhet. Du som vuxen kan hjälpa barnet att förstå och sätta saker i perspektiv.

September är den dödligaste månaden när det kommer till skjutvapenvåld sedan polisen började föra statistik 2016, med elva döda. Allt fler både barn och vuxna som inte har någon koppling till gängkriminaliteten drabbas av det hänsynslösa våldet. En rad åtgärder måste komma på plats för att vända utvecklingen och rädda barns liv.

UNICEF Sverige är på plats i Almedalen 2023 för att möta makthavare, diskutera med andra barnrättsorganisationer och sätta barns rättigheter i fokus för den politiska debatten. Vi arrangerar och deltar i olika seminarier under veckan. Är du på plats? Här är UNICEF Sveriges program under Almedalsveckan.










