Sänkt straffbarhetsålder bryter mot FN:s barnkonvention

Allt fler och yngre barn groomas in i kriminalitet. Åtgärder för att bemöta detta behövs, men barnkonventionen innebär inte ett hinder för att barn som begår brott ska hållas ansvariga. Däremot behöver åtgärderna vara i linje med alla barns lagstadgade rättigheter.

UNICEF Sverige riktade redan i våras skarp kritik mot regeringens planer att sänka straffbarhetsåldern från femton till fjorton år. Nu tar regeringen och Sverigedemokraterna ytterligare steg bort från FN:s barnkonvention genom att föreslå att mellanstadiebarn ska behandlas i princip som vuxna i rättssystemet.

Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och regeringens förslag innebär inte bara ett avsteg från denna lagstiftning, utan också en problematisk förflyttning i barnsynen. FN:s barnrättskommittés rekommendationer kräver att konventionsstaterna under inga omständigheter sänker sin lägsta straffbarhetsålder. För Sveriges del innebär det att inte sänka straffbarhetsåldern under femton år.

Regeringen och Sverigedemokraterna menar att de måste ”prova nya åtgärder”. Men barns liv och utveckling är ingen experimentverkstad. Åtgärderna måste vara evidensbaserade och effektiva. Det här förslaget innebär motsatsen och går emot vad forskare, barnrättsorganisationer och myndigheter rekommenderar.

Regeringen har det yttersta ansvaret för barns rättigheter, utveckling och hälsa. Det gäller alla barn - även de som begår brott. Förslaget om sänkt straffbarhetsålder är att frånsäga sig det ansvaret och istället straffa barn för samhällets misslyckande.

Sänkt straffbarhetsålder slår hårdast mot de barn som behöver mest stöd och tvingar ned åldern för barn som groomas in i kriminalitet. Det är ett förslag som alla förlorar på – framför allt barnen.

UNICEF Sverige uppmanar riksdagen att rösta nej till sänkt straffbarhetsålder.

Pernilla Baralt, generalsekreterare, UNICEF Sverige