I december 2025 blev Australien först ut i världen med lagstadgad åldersgräns för sociala medier. I Sverige utreds frågan just nu. Unicef Sveriges expert på barns rättigheter i digitala miljöer, Lulu Li, reder ut vilka risker som finns med åldersgränser och vad som krävs för att på allvar skapa en positiv digital miljö för barn.
Den 10 december, dagen då världen hyllar mänskliga rättigheter och Nobelpriset delas ut, möttes beslutsfattare och experter i riksdagen för ett rundabordssamtal om barns rättigheter. Samtalet arrangerades av riksdagsnätverket för internationella barnrättsfrågor.
En majoritet av den svenska allmänheten, 51 procent, är emot att 13-åringar ska avtjäna straff i fängelse - medan 33 procent är för. Det visar en ny opinionsundersökning från Novus som genomförts på uppdrag av UNICEF Sverige.
Redan som femåring kände Alve att han ville göra något för att hjälpa andra barn runt om i världen. Sedan dess har han bakat över 70 000 drömmer som tillsammans gett över 300 000 kronor till världens barn. En bedrift som nu gjort Alve till Årets UNICEF-hjälte 2025.
Den stora donationen gör att UNICEF kan nå tiotusentals barn i Gaza och på Västbanken med utbildning och psykosocialt stöd. Utöver donationen dubblar Akelius Foundation alla gåvor till UNICEF under december. Dubblingssumman går direkt till arbetet i Sudan.
Den 20 november, uppmärksammar vi Barnkonventionens dag. För 35 år sedan ratificerade Sverige barnkonventionen och sedan 2020 är den svensk lag. Trots detta ser vi en utveckling, både globalt och nationellt, där barns rättigheter allt oftare åsidosätts.
UNICEF Sverige har i samarbete med konstnären och tvåbarnsmamman Clara Hallencreutz tagit fram ett armband för alla barns rättigheter. Det är en symbol som manifesterar vår vilja att stå upp för barnen.
En granskning av 43 svenska storföretag visar att fler än hälften inte hållbarhetsrapporterar om hur deras verksamhet påverkar barn och barns rättigheter, det visar en studie av UNICEF Sverige. Enligt UNICEF Sverige kan det leda till att företag kränker barns rättigheter och samtidigt missar viktiga affärsmöjligheter.
För femtonde året är det dags att avslöja årets julkula som tas fram tillsammans med en svensk illustratör. I år har uppdraget gått till Pija Lindenbaum, en av vår tids största svenska bilderboksskapare. På kulan tronar hennes karaktär Gittan.
Den 22 september presenterade regeringen budgetpropositionen för 2026. Den innehåller flera satsningar som kan stärka barns rättigheter. Men regeringens samlade politik går i motsatt riktning och försvårar livet för barn som redan lever i utsatthet.
Regeringen och Sverigedemokraterna har lagt fram förslaget att sänka straffbarhetsåldern till tretton år. Det går emot FN:s barnkonvention, som är svensk lag, undergräver barnets möjligheter till återanpassning i samhället och ökar markant risken för återfall i brott, säger Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige.
Två år har gått sedan FN:s barnrättskommitté lämnade 131 rekommendationer till Sveriges regering om hur myndigheter och beslutsfattare behöver stärka arbetet med barns rättigheter och säkerställa att barnkonventionen efterlevs i praktiken.
70 procent av all matreklam som barn och unga exponeras för i sociala medier marknadsför produkter som ökar risken för övervikt, obesitas och allvarliga sjukdomar som hjärt-kärlsjukdom och typ 2-diabetes. Det visar en ny kartläggning från UNICEF Sverige och Hjärt-Lungfonden.
En sänkt straffbarhetsålder, ungdomsfängelser och förlängda häktningstider för barn, är bara ett axplock av alla de repressiva förslag som på kort tid presenterats. Istället för att värna om barns lagstadgade rättigheter riskerar en sänkning av straffbarhetsåldern att urholka barns särskilda ställning i det svenska rättssystemet. UNICEF Sverige varnar för en rättsutveckling som sker utan hänsyn till förslagens samlade konsekvenser för barn.
De omfattande nedskärningarna av biståndet som flera länder genomfört eller annonserat innebär en katastrof för miljontals barn. Det sker i en tid då nära ett av elva barn i världen är beroende av biståndets livräddande insatser. Nära 500 miljoner barn lever idag i konfliktzoner och avbrutna biståndsprogram får enorma följder för barn som redan hotas av våld och lever med svåra trauman.