Barn med ansikten i telefon - Bangladesh 2025

Åldersgräns för sociala medier

– hur bör Sverige tänka?

I december 2025 blev Australien först ut i världen med lagstadgad åldersgräns för sociala medier. I Sverige utreds frågan just nu. Unicef Sveriges expert på barns rättigheter i digitala miljöer, Lulu Li, reder ut vilka risker som finns med åldersgränser och vad som krävs för att på allvar skapa en positiv digital miljö för barn.

Skribent |

Publicerad |

2025 12 18

Uppdaterad |

2025 12 18

Fem förslag för att skydda barn online och upprätthålla deras rättigheter

Världen blickar nu mot Australien när de blir först ut med lagstadgad åldersgräns för sociala medier. Många ser det som ett efterlängtat ögonblick – ett steg bort från dagens oacceptabla situation till ett regelverk som skyddar barn från skadliga upplevelser. Andra varnar för konsekvenserna av att över en natt stänga ute barn från arenor för samhällsdebatt, information och gemenskap.

Sanningen ligger förmodligen någonstans mitt emellan.

Australien är inte ensamma om att vilja införa åldersgränser för sociala medier. Länder som Danmark, Spanien och Frankrike har också beslutat om åldersgränser. I Sverige utreds frågan just nu.

Viljan att införa åldersgränser för sociala medier återspeglar en verklig oro och frustration över hur barn idag utsätts för mobbning, utnyttjande och exponering för skadligt innehåll online. Lagar kring detta kan stärka skyddet för barn, men de riskerar också att få negativa effekter för barn och underminera deras rättigheter.

När Sverige och andra länder nu tittar på att likt Australien införa åldersgränser måste genomförandet göras på ett genomtänkt sätt och i kombination med andra insatser för att vara effektivt och inte få andra negativa konsekvenser för barn. Åldersgränser ensamt kommer inte skydda barn utan sådana förslag måste vara del av en större helhet.

För att på riktigt skydda barn online och upprätthålla deras rättigheter måste fem ytterligare saker göras samtidigt:

1. Kräv att plattformar tar ansvar och bygger in barns säkerhet genom design
Digitala tjänster som barn använder behöver designas med hänsyn till deras trygghet och rättigheter genom exempelvis barnkonsekvensanalyser. Åldersgränser får inte bli en ursäkt för företag att bortse från barn som målgrupp och sluta investera i säkerhet och moderering. Vi måste fortsätta peka ut skadliga funktioner och designval och kräva förändringar och rensning av olagligt innehåll, med stöd av lagar som redan finns (exempelvis EU:s DSA, konsumenträtt och straffrätt).

2. Kompensera för rätten till stöd och information
För många barn är digitala plattformar en tillflyktsort, ett community och ett sätt att få samhällsinformation eller stöd i utsatthet. Om kanaler stängs måste vi ge alternativa vägar för barn att få tillgång hjälp, stöd och samhällsviktig information.

3. Stärk barns delaktighet
Unga använder - precis som vuxna - digitala plattformar och sociala medier för att delta i samhällsdebatt och göra sin röst hörd. Fridays for Future och andra globala ungdomsrörelser hade aldrig varit möjliga utan digital räckvidd. Vill vi stärka ungas delaktighet och deras tro på demokrati måste vi skapa fler arenor – fysiska och digitala – där barn kan komma till tals, även de som inte är organiserade.

4. Bygg digital kompetens i skolan och stärk föräldrar
Relevant kritik mot sociala medier får inte innebära att skolans kompensatoriska uppdrag åsidosätts när det kommer till barns digitala kompetens. Digitalisering och AI formar vårt samhälle i stort. Barn måste få kunskap om risker online, hur AI fungerar, källkritik, etik och samtycke i digital kontext. Det är avgörande för framtiden. Dessutom måste föräldrar fortsätta stärkas genom stöd och verktyg i takt med att tekniken och barns beteenden förändras.

5. Förstärk skyddet utanför nätet
Digitala plattformar kan förstärka övergrepp, radikalisering och kränkningar men brott begås av människor med tekniken som hjälpmedel. För att skydda barn måste därför hela samhället kraftsamla för att förebygga våld och exploatering, och ställa förövare till svars.

Låt oss dra lärdom av Australien och andra länder som går före men också lyssna på och involvera barn och unga här i Sverige i lösningarna. Eventuell lagstiftning om åldersgränser i Sverige måste utgå ifrån barns bästa och barns alla rättigheter. Annars riskerar den att inte få avsedd effekt och underminera barns rättigheter i stället för att leda till en verklig positiv förändring för barn och unga.

// Lulu Li – Sakkunnig barns rättigheter i digitala miljöer – UNICEF Sverige

Kopiera länk

Senaste nytt:

Barn i lekstuga – Sverige 2026

Inför valet hösten 2026 vill UNICEF Sverige lyfta behovet av tydligare nationell styrning och ansvarsutkrävande i barnrättspolitiken. I vårt valmanifest för vi fram att Sverige bör inrätta ett barnrättspolitiskt ramverk för att öka takten i barnkonventionens genomförande och skapa en mer hoppfull generation.

Flicka med telefon - Sverige 2026 - cropped desktop

Nyligen presenterades den statliga utredningen om åldersgräns för sociala medier. Barns utsatthet på nätet är ett stort problem – men en åldersgräns är inte svaret för att hålla barn trygga på nätet. Framförallt måste plattformarna tvingas ta ansvar och ändra sin design och affärsmodell i kombination med bredare insatser för att skydda och stärka barn online.

Pernilla möter mamma och barn - Jordanien 2023 - cropped desktop

Om moderskap, hopp och rätten till en trygg start.

CYKLISTER gruppbild.png

Ride for Peace pågår fram till den 31 juli och är en insamling till förmån oss på UNICEF Sverige. Initiativet genomförs för tredje året i rad av värnpliktiga som avslutar sin 15 månaders utbildning i Arvidsjaur och cykelresan pågår i fyra dagar med målgång i Stockholm under perioden 25–29 maj.

Leverans via flygplan – DR Kongo 2026

Det mycket dödliga ebolaviruset sprids nu i framförallt Demokratiska republiken Kongo. UNICEF agerar snabbt för att skydda barn och minska risken för spridning. Vi levererar rent vatten, hygienprodukter och skyddsutrustning till sjukvårdare.

Barn med BK-klossar – Sverige 2026

Dorotea är den kommun i Sverige som är bäst på att investera i barn enligt en ny rapport från UNICEF Sverige. Rapporten visar att det skiljer mycket i hur kommuner satsar på områden som förskola, skola, socialtjänst, kultur och fritid.

SÖK
STÖD OSS