Två barnhänder

Åldersgräns för sociala medier

– hur bör Sverige tänka?

I december 2025 blev Australien först ut i världen med lagstadgad åldersgräns för sociala medier. I Sverige utreds frågan just nu. Unicef Sveriges expert på barns rättigheter i digitala miljöer, Lulu Li, reder ut vilka risker som finns med åldersgränser och vad som krävs för att på allvar skapa en positiv digital miljö för barn.

Skribent |

Publicerad |

2025 12 18

Uppdaterad |

2025 12 18

Fem förslag för att skydda barn online och upprätthålla deras rättigheter

Världen blickar nu mot Australien när de blir först ut med lagstadgad åldersgräns för sociala medier. Många ser det som ett efterlängtat ögonblick – ett steg bort från dagens oacceptabla situation till ett regelverk som skyddar barn från skadliga upplevelser. Andra varnar för konsekvenserna av att över en natt stänga ute barn från arenor för samhällsdebatt, information och gemenskap.

Sanningen ligger förmodligen någonstans mitt emellan.

Australien är inte ensamma om att vilja införa åldersgränser för sociala medier. Länder som Danmark, Spanien och Frankrike har också beslutat om åldersgränser. I Sverige utreds frågan just nu.

Viljan att införa åldersgränser för sociala medier återspeglar en verklig oro och frustration över hur barn idag utsätts för mobbning, utnyttjande och exponering för skadligt innehåll online. Lagar kring detta kan stärka skyddet för barn, men de riskerar också att få negativa effekter för barn och underminera deras rättigheter.

När Sverige och andra länder nu tittar på att likt Australien införa åldersgränser måste genomförandet göras på ett genomtänkt sätt och i kombination med andra insatser för att vara effektivt och inte få andra negativa konsekvenser för barn. Åldersgränser ensamt kommer inte skydda barn utan sådana förslag måste vara del av en större helhet.

För att på riktigt skydda barn online och upprätthålla deras rättigheter måste fem ytterligare saker göras samtidigt:

1. Kräv att plattformar tar ansvar och bygger in barns säkerhet genom design
Digitala tjänster som barn använder behöver designas med hänsyn till deras trygghet och rättigheter genom exempelvis barnkonsekvensanalyser. Åldersgränser får inte bli en ursäkt för företag att bortse från barn som målgrupp och sluta investera i säkerhet och moderering. Vi måste fortsätta peka ut skadliga funktioner och designval och kräva förändringar och rensning av olagligt innehåll, med stöd av lagar som redan finns (exempelvis EU:s DSA, konsumenträtt och straffrätt).

2. Kompensera för rätten till stöd och information
För många barn är digitala plattformar en tillflyktsort, ett community och ett sätt att få samhällsinformation eller stöd i utsatthet. Om kanaler stängs måste vi ge alternativa vägar för barn att få tillgång hjälp, stöd och samhällsviktig information.

3. Stärk barns delaktighet
Unga använder - precis som vuxna - digitala plattformar och sociala medier för att delta i samhällsdebatt och göra sin röst hörd. Fridays for Future och andra globala ungdomsrörelser hade aldrig varit möjliga utan digital räckvidd. Vill vi stärka ungas delaktighet och deras tro på demokrati måste vi skapa fler arenor – fysiska och digitala – där barn kan komma till tals, även de som inte är organiserade.

4. Bygg digital kompetens i skolan och stärk föräldrar
Relevant kritik mot sociala medier får inte innebära att skolans kompensatoriska uppdrag åsidosätts när det kommer till barns digitala kompetens. Digitalisering och AI formar vårt samhälle i stort. Barn måste få kunskap om risker online, hur AI fungerar, källkritik, etik och samtycke i digital kontext. Det är avgörande för framtiden. Dessutom måste föräldrar fortsätta stärkas genom stöd och verktyg i takt med att tekniken och barns beteenden förändras.

5. Förstärk skyddet utanför nätet
Digitala plattformar kan förstärka övergrepp, radikalisering och kränkningar men brott begås av människor med tekniken som hjälpmedel. För att skydda barn måste därför hela samhället kraftsamla för att förebygga våld och exploatering, och ställa förövare till svars.

Låt oss dra lärdom av Australien och andra länder som går före men också lyssna på och involvera barn och unga här i Sverige i lösningarna. Eventuell lagstiftning om åldersgränser i Sverige måste utgå ifrån barns bästa och barns alla rättigheter. Annars riskerar den att inte få avsedd effekt och underminera barns rättigheter i stället för att leda till en verklig positiv förändring för barn och unga.

// Lulu Li – Sakkunnig barns rättigheter i digitala miljöer – UNICEF Sverige

Kopiera länk

Senaste nytt:

Anonyma barn spelar spel– Haiti 2026

I september 2026 startar UNICEF och Amnesty International ett nytt gemensamt projekt på Haiti för att förhindra att barn rekryteras till kriminella gäng. Projektet finansieras med 22 miljoner från Postkodlotteriet och ska utöver förebyggande insatser ge skydd och stöd till barn som redan utnyttjas i farliga roller som soldater, vakter, kurirer och vapenbärare, samt bidra till att de vuxna som är ansvariga för övergreppen ställs till svars.

Flicka i siluett med telefon - Kambodja 2026

Sexuella övergrepp mot barn online är vanligt och sker framförallt på de vanligaste plattformarna. Och miljoner barn lider i ensamhet – 40 procent av barnen som utsatts för sexuella övergrepp online berättar inte för någon. Det visar en ny unik studie från UNICEF.

Barn räcker upp handen i klassrum - Sverige 2026

När Sverige går till val i september får också tusentals barn prova på att rösta. Genom UNICEF Sveriges initiativ Barnens val får barn i åldern 5–9 år lära sig mer om demokrati och hur de kan göra sina röster hörda. Nästan 19 000 elever från 375 skolor i 122 kommuner är anmälda i årets val.

Förstörda hus efter översvämning – Nepal 2026

Kraftiga översvämningar har orsakat stor förödelse i Nepal. Minst 17 000 barn har drabbats efter att vattenmassor svepte genom distrikten Rasuwa, Nuwakot och Dhading onsdagen den 26 augusti. Hundratals människor har förlorat livet och många saknas fortfarande. UNICEF finns på plats och arbetar för att nå barn och familjer med livräddande hjälp, men behoven är enorma.

Moa Carlebecker – Katastroflagret i Köpenhamn 2026 - desktop

Artisten och låtskrivaren Moa Carlebecker, mer känd som Cazzi Opeia, har ett stort engagemang för barns rättigheter och har donerat royalties för en av sina låtar till UNICEFs arbete för barn. Under våren besökte hon UNICEFs globala humanitära lager i Köpenhamn.

UNICEF-personal i bygghjälmar – Venezuela 2026

Leveranserna av nödhjälp till det jordbävningsdrabbade Venezuela fortsätter. Hundratusentals barn och familjer är i akut behov av vård, näring, vatten, sanitet och hygien samt psykosocialt stöd. UNICEF finns på plats och skalar upp hjälpen till de drabbade barnen och familjerna.

SÖK
STÖD OSS