
Barn och ungas användning av generativ AI ökar snabbt. Men deras behov, erfarenheter och rättigheter lyser med sin frånvaro i debatten om AI. För att säkerställa att AI-utvecklingen går hand i hand med barns rättigheter riktar vi ett antal rekommendationer till regeringen.

Barn och unga efterfrågar inte fri och oreglerad tillgång till AI. Men de vill inte heller stängas ute från teknikens möjligheter. De vill ha en jämlik, genomtänkt och åldersanpassad introduktion till AI så att den kan stärka deras lärande, utveckling och hälsa. När vår analysgrupp av unga reflekterade kring fokusgruppernas diskussioner utkristalliserades några konkreta förslag och medskick till vuxenvärlden.

AI har blivit en självklar del av många ungas vardag. Men hur ser unga själva på teknikens möjligheter och risker? I en ny rapport har UNICEF Sverige undersökt barn och ungas erfarenheter av generativ AI. Devansh Kashyap, en av UNICEF Sveriges Youth Advocates, delar med sig av sina tankar om AI, vuxenvärldens ansvar och varför unga måste få större inflytande över utvecklingen.

Debatten om skärmförbud och åldersgränser för sociala medier är intensiv. Men vad tycker egentligen de som berörs mest – barnen och ungdomarna själva? Våra unga redaktörer Naya och Sonja har pratat med ungdomar mellan 13 och 15 år om digitala vanor, synen på sociala medier och förslag om begränsningar.

Barn och unga har rätt att påverka beslut som rör deras liv. Men vad krävs för att deras delaktighet ska göra skillnad? UNICEF Sveriges Youth Advocate Rahma, 18 år, berättar varför vuxna behöver lyssna, ta ungas perspektiv på allvar och visa vad som händer med deras synpunkter.

Barn har rätt att få vara delaktiga och involveras i beslut som rör dem, enligt artikel 12 i barnkonventionen. Det innebär att barn ska få information, anpassad efter deras ålder och mognad, och ha möjlighet att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Det innebär inte att barnets åsikt alltid ska väga tyngst, men deras åsikt ska vägas in i beslutet. Och de har rätt att få veta hur avvägningen har gjorts och hur man landat i det som slutgiltigt beslutats.

En sänkt straffbarhetsålder till 14 år är, tillsammans med inrättandet av barnfängelser, oroande tecken på en förändrad barnsyn i samhället. Det går dessutom emot FN:s barnrättskommittés rekommendationer likväl som forskning och beprövad erfarenhet om vad som fungerar. UNICEF Sverige har tillsammans med 18 andra organisationer tagit fram 100 alternativa förslag till barnfängelser.

Majoriteten av barn och unga i Sverige använder sociala medier dagligen. De umgås med vänner, utforskar sin identitet och sin omvärld och deltar i samhällsdebatten. Men plattformarna är inte utformade för att barn ska kunna delta på ett tryggt och säkert sätt och UNICEF delar oron för vad barn och unga möter online. Att införa åldersgränser för sociala medier är däremot inte hela lösningen.
I december 2025 blev Australien först ut i världen med lagstadgad åldersgräns för sociala medier. I Sverige utreds frågan just nu. Unicef Sveriges expert på barns rättigheter i digitala miljöer, Lulu Li, reder ut vilka risker som finns med åldersgränser och vad som krävs för att på allvar skapa en positiv digital miljö för barn.




