Statligt ägda bolag och barnkonventionen - ansvar och ledarskap krävs från regeringen

Statligt ägda bolag ska – enligt regeringens ägarpolicy från 2025 – agera affärsmässigt, hållbart och föredömligt och verksamheten ska präglas av långsiktigt värdeskapande och transparens. Ändå finns inga uttryckliga krav på att bolag med statligt ägande ska integrera barnkonventionen eller genomföra barnkonsekvensanalyser kopplat till sin verksamhet.

UNICEF Sveriges granskning av de 25 största statsägda bolagens årsrapporter visar att barns rättigheter är i stort sett osynliga. Det underminerar barnkonventionens status som svensk lag och statens trovärdighet som förebild för näringslivet. Vi uppmanar regeringen att visa tydligt ledarskap för barns rättigheter i sin roll som ägare och investerare och att säkerställa att barns rättigheter beaktas i alla beslut som rör statligt ägda bolag, från styrelsenivå till operativ verksamhet. 

Statens roll som föredöme 

Regeringen förvaltar ett stort antal bolag med statligt ägande, vilka tillsammans utgör en betydande del av svenskt näringsliv. Dessa bolag ägs ytterst av svenska folket och ska agera hållbart och affärsmässigt föredömligt (1). Det borde vara en självklarhet att även integrera barns rättigheter systematiskt i statens ägarstyrning, investeringsstrategier och tillsyn. Sverige har en lång tradition av att värna barns rättigheter och sedan den 1 januari 2020 är barnkonventionen svensk lag. Det innebär att alla offentliga aktörer – inklusive staten i sin roll som ägare och investerare – har ett lagstadgat ansvar att säkerställa att barns rättigheter respekteras, skyddas och främjas (2).  

FN:s barnrättskommitté har i sina senaste rekommendationer till Sverige betonat vikten av att staten ställer tydliga krav på företag att identifiera, förebygga och redovisa verksamheter som negativt påverkar barns rättigheter (3). Staten har också en viktig normerande roll. Genom att ställa höga krav på sina egna bolag kan regeringen sätta en standard för hela näringslivet i Sverige och internationellt. Detta är särskilt viktigt då företag har en betydande och direkt påverkan på samhället, samtidigt som barns rättigheter hotas av olika samhällsutmaningar samt globala och lokala riskfaktorer. 

Barnkonventionens status som svensk lag undermineras

Det framträder en tydlig diskrepans mellan statens uttalade ambitioner och faktiska genomförande när det gäller barnkonventionen och barns rättigheter (4). Angående statligt ägande konstaterar regeringens ägarpolicy att bolagen ska ”respektera mänskliga rättigheter, inklusive barns rättigheter” utan att utveckla detta närmare. Enligt UNICEF Sveriges granskning av årsredovisningar och hållbarhetsrapporter för 2024 och 2025 från de 25 största statliga företagen (5) är barns rättigheter i stort sett osynliga i statligt ägda bolags rapportering. Trots att bolagen omfattas av statens ägarpolicy saknas barnkonsekvensanalyser, transparens kring risker och åtgärder samt systematisk uppföljning. Undantaget är barnarbete, vilket ofta nämns tack vare EU-lagstiftning kring väsentlighetsanalyser och hållbarhetsupplysningar. 

Vår genomgång visar att:

• Ett bolag (Telia) har en tydlig barnrättspolicy eller egna riktlinjer på ämnet.  

• Tio bolag (6) nämner barns rättigheter i sina års- och hållbarhetsrapporter för 2025 men i nästan alla fall begränsar sig detta till en referens till barnkonventionen eller till statens ägarpolicy. 

• Ett bolag (Telia) gör en fullständig barn- eller familjekonsekvensanalys.

• Några lyfter indirekta aspekter, som balans i livet för anställda, föräldraledighet eller ungdomsengagemang men utan att det kopplas till barns rättigheter eller analyseras ur ett barnperspektiv.  

Detta är särskilt problematiskt eftersom statligt ägda bolag har strategisk betydelse och ofta verkar inom sektorer med hög påverkan på barn, som energi, transport, kommunikation och samhällsservice. Gapet till ägarpolicyn, som i sig saknar detaljer och praktik, underminerar barnkonventionens status som svensk lag och statens trovärdighet som förebild för näringslivet.  

Samtidigt har till exempel AP-fonderna visat att det är möjligt att integrera barns rättigheter i investeringsbeslut och ägardialoger, inte minst genom sitt etikråd. Även om arbetet fortfarande är relativt begränsat visar det att statligt ägda investerare kan ta en aktiv roll i att skydda barns rättigheter – och att sådant arbete är förenligt med både ekonomisk avkastning och långsiktigt värdeskapande. (Se faktaruta) 

Vår uppmaning till regeringen

Vi uppmanar Sveriges regering att visa att respekt för barns rättigheter är en förutsättning för hållbar utveckling och långsiktig värdeskapande – inte ett hinder. Regeringen bör säkerställa att barns rättigheter beaktas i alla beslut som rör statligt ägda bolag, från styrelsenivå till operativ verksamhet.  Vi vill att regeringen tar ett tydligt ledarskap för barns rättigheter i sin roll som ägare och investerare genom att:

1. Integrera barns rättigheter i statens ägarpolicy 
   Uppdatera ägarpolicyn så att den inkluderar tydligare krav på integrering av barns rättigheter. Upprätta ett tydligt regelverk för statligt ägda bolag och deras dotterbolag i linje med barnrättskommitténs rekommendationer för att identifiera, förebygga, begränsa och redovisa verksamheter som kan påverka barns rättigheter negativt.

2. Införa krav på barnkonsekvensanalyser
   Kräv att statligt ägda bolag gör bedömningar, håller samråd och fullt ut redovisar verksamhetens miljö- och hälsorelaterade effekter på barn samt presenterar konkreta planer för att åtgärda dessa effekter. 

3. Stärka tillsyn och uppföljning 
   Inför mekanismer för att följa upp hur bolagen arbetar med barns rättigheter inklusive indikatorer, rapporteringskrav och oberoende granskning.

4. Utveckla vägledning och stöd för statsägda bolag 
   Tillhandahåll tydlig vägledning, praktiska verktyg och samarbetsmöjligheter tillsammans med experter på barns rättigheter för att hjälpa svenska företag att förstå, agera och rapportera om barns rättigheter.

5. Samordna principer mellan olika statliga roller 
   Skapa en konsekvent och trovärdig barnrättspolitik som integrerar barnkonventionen och som gäller statens alla roller, inklusive som ägare, investerare och lagstiftare.

Barns rättigheter är inte en sidofråga utan en grundläggande del av ett hållbart och rättvist samhälle. Det är dags att visa att Sverige menar allvar med barnkonventionen som lag.

Källor:

1. Statens ägarpolicy 2025.
2. Barnkonventionen som svensk lag.
3. Konventionen om barns rättigheter, punkt 15.
4. Statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonventionen – höga ambitioner men otillräckligt genomförande | Granskningsrapport 2024.
5. Granskningen av 2024 års rapporter omfattade Vattenfall, LKAB, PostNord, Systembolaget, Telia Company, Apoteket, SAS, SJ, Samhall, Sveaskog, Akademiska Hus, Swedavia, Svenska Spel, SBAB, Green Cargo, Infranord, RISE (Research institutes of Sweden), Lernia, Specialfastigheter, SEK (Svensk Exportkredit), Jernhusen, SSC (Svenska rymdaktiebolag), Teracom Group, Almi, Swedfund International. 2025 ersatts SAS och Lernia (som staten inte längre ägde) med SOS Alarm Sverige och Apotek Produktion & Laboratorier.
6. Akademiska hus, Apoteket, Apotek Produktion & Laboratorier, LKAB, Samhall, SEK, Systembolaget, Swedavia, Telia Company, Vattenfall.