20 miljoner barn utsatta för sexuella övergrepp online

20 miljoner barn i åldern 12 till 17 år, nästan vart femte barn som använder internet, utsattes för sexuella övergrepp online under loppet av ett år i 21 länder. Det visar UNICEFs nya rapport Through Children's Eyes: How Digital Technologies Enable Child Sexual Abuse.

Färre än en procent anmälde övergreppen till polis eller socialtjänst, och 40 procent berättade inte för någon alls om vad de utsatts för. Många uppgav att de inte visste var de kunde få hjälp, medan andra kände för stor skam för att berätta vad de utsatts för.

Rapporten baserar sig på statistiskt säkerställda undersökningar med 21 000 barn i 21 länder, samt djupintervjuer med 100 personer som utsatts för sexuella övergrepp som barn. Det är en av de största studierna i världen i sitt slag.

Flest övergrepp på sociala medier

En majoritet av övergreppen, nästan 60 procent, skedde på etablerade sociala medie-plattformar medan 14 procent var via spelplattformar. De fem plattformar för sociala medier där flest övergrepp begicks var Facebook (50 procent), WhatsApp (29 procent), Instagram (24 procent), Snapchat (13 procent) och TikTok (12 procent).

Enligt rapporten uppskattas 15 miljoner barn ha exponerats för oönskat sexuellt innehåll, nio miljoner uppmanats att delta i sexuella samtal eller dela sexuella bilder mot sin vilja, och fyra miljoner barn fått sexuella bilder på sig själva spridda utan sitt samtycke. Den verkliga omfattningen av problemet är dock sannolikt betydligt större, eftersom många barn inte berättar om övergreppen.

En majoritet av övergreppen, 57 procent, begicks av en person som barnen redan kände, såsom en familjemedlem, bekant, pojkvän eller flickvän. Det visar tydligt att barns liv online och offline inte går att separera. Samtidigt uppgav 38 procent av de barn som utsatts för sexuella övergrepp online att de träffat förövaren för första gången på nätet. I fler än vart fjärde fall var dessutom förövaren själv ett barn.

Plattformarnas design och techbolagens affärsmodeller underlättar i många fall sexuella övergrepp mot barn. Det kan exempelvis handla om:

• Algoritmer som rekommenderar skadligt innehåll och olämpliga kontakter för barn.

• Möjligheten att skapa nya falska konton, vilket gör det lättare för förövare att vilseleda och utnyttja barns förtroende och återuppta kontakt trots att de blockerats.

• Att barns konton och uppgifter inte alltid är privata, vilket kan röja deras identitet och sociala nätverk och möjliggör för förövare att utnyttja informationen för grooming och utpressning.

Barnen lägger skulden på sig själva

Konsekvenserna för barnen som utsätts för övergrepp är stora och kan vara livslånga. Enligt rapporten löper dessa barn fyra gånger högre risk att ha självmordstankar och fyra gånger högre risk för självskadebeteende. De rapporterade också högre nivåer av ångest än jämnåriga som inte utsatts för övergrepp. Konsekvenserna sträcker sig ofta långt bortom själva övergreppet och påverkar barnens skolgång, relationer och vardagsliv.

Som en del av rapporten djupintervjuade UNICEF 100 personer som utsatts för sexuella övergrepp online när de var barn. Många vittnade om skam och skuld, och hur de lagt ansvaret för övergreppen på sig själva. Det är en anledning till att många barn inte berättar för någon om övergreppen.

Just skam används också som påtryckningsmedel av förövare. En röd tråd i berättelserna är rädslan för att bilder eller annat material ska spridas vidare. Skam, förnedring och hot om konsekvenser för familj, relationer eller rykte används som vapen för att tysta barn och fortsätta övergreppen. Förövare tenderar även att utnyttja könsnormerna för att skrämma både pojkar och flickor till tystnad.

En flicka från Brasilien beskriver hur tidigare meddelanden mellan henne och förövaren användes som ett påtryckningsmedel för att få henne att följa ytterligare krav:

"Han sa "Så här är det, om du inte skickar mig ett foto så söker jag upp dina föräldrar, jag går in på din profil, jag letar efter din mamma och jag skickar henne skärmdumpar på allt du säger till mig"

Många barn undviker också att berätta eftersom de oroar sig för att straffas av föräldrar eller andra vuxna. Detta är viktigt att ha i åtanke när regler och förbud för barn diskuteras eller införs, så att de inte blir ytterligare en barriär för barn att berätta för vuxna om övergrepp.

Vad behöver göras?

Resultaten i rapporten pekar på ett akut behov av åtgärder från regeringar, techbolag och andra aktörer för att bättre skydda barn. UNICEF Sverige kräver att:

• Regeringar investerar i förebyggande insatser, starka skyddssystem och lättillgängligt stöd så att skola, socialtjänst och polis bättre ska kunna hindra och upptäcka övergrepp, samtidigt som barn får tillgång till trygga vägar till hjälp, inklusive brottsofferstöd, stödlinjer och annan stödverksamhet.

• Digitala plattformar hålls ansvariga av regeringar enligt gällande regelverk, såsom Digital Services Act, för att bygga in säkerhet från grunden. Det innebär exempelvis starka integritetsinställningar som standard, bättre skydd mot oönskade kontakter, effektiv nedtagning av övergreppsmaterial samt förändring av funktioner och algoritmer som underlättar övergrepp och exploatering av barn.

• Ny teknik och nya digitala funktioner barnsäkras genom krav på barnkonsekvensanalyser både innan och efter lansering.

• Föräldrar och andra vuxna nära barn får kunskap och stöd för att kunna föra öppna och icke-dömande samtal om deras digitala liv, så att utsatthet kan upptäckas tidigare och fler barn vågar berätta och få rätt hjälp.