”Ett viktigt steg i rätt riktning för barns trygghet online”

Digitala plattformar är en del av barns vardag och platser där de får kunskap, samhällsinformation, underhållning och sociala kontakter. Samtidigt utsätts barn dagligen för skadligt innehåll, utnyttjanden och trakasserier online.

Många plattformar är utformade för att maximera engagemang istället för att värna om barns välmående, samtidigt som säkerhetsbrister underlättar övergrepp mot barn på nätet. Forskning från UNICEF visar att vart femte barn i 21 studerade länder utsattes för sexuella övergrepp online under ett enskilt år.

Den 17 september 2026 presenterade EU-kommissionen lagförslaget EU KIDS Act som bland annat innehåller åldersgränser för sociala medier och andra plattformar, hårdare krav på säkerhet och förbud av skadliga funktioner.

EU KIDS Act är ett förslag på ny EU-förordning vilket innebär att förordningen, om den röstas igenom, gäller direkt i alla EU:s medlemsländer. Förslaget ska nu behandlas av EU-parlamentet samt av EU:s ministerråd som består av regeringar från länderna. För att lagen ska träda i kraft måste båda organen godkänna lagförslaget.

Vad innehåller förslaget?

Syftet med lagförslaget är att komplettera den befintliga EU-lagen om digitala tjänster (Digital Services Act), men med fokus på barns säkerhet. Förslaget omfattar inte bara sociala medier utan även videodelningsplattformar, vissa onlinespel, AI-chattbotar och AI-kompisar (så kallade AI companions).

EU KIDS Act innehåller krav på att alla digitala tjänster i sina standardinställningar ska bygga in säkerhet samt ge barn större kontroll över sina upplevelser och kontakter online, göra det enklare för barn att rapportera skadligt innehåll och få stöd, samt föräldrakontroller.

Förslaget bygger på en åldersanpassad introduktion till digitala plattformar, där skyddet anpassas utifrån barns ålder och utveckling. Olika regler gäller för olika plattformar, men alla omfattas av krav på säker design från grunden.

Sociala medier och videodelningsplattformar

För sociala medier och videodelningstjänster är designkraven på säkerhet strikta oavsett ålder på barnet eftersom plattformarna bedöms innehålla fler risker. Krav som ingår i lagförslaget är bland annat:

• Förbud mot designfunktioner som uppmuntrar till överanvändning, exempelvis oändligt flöde (infinite scroll), frekventa push-notiser (artificial notifications) och vissa belöningsmekanismer som streaks.

• Större användarkontroll över rekommendationssystem (algoritmer) som ska prioritera innehåll utifrån uttryckliga preferenser från användare snarare än profilering.

• Säkrare standardinställningar med funktioner som platsdelning och kontaktsynkronisering avstängda och ett stärkt skydd mot kontakter från okända användare.

Föreslagen generell åldersgräns för eget konto på sociala medier och videodelningsplattformar är 15 år, men föräldrar får möjlighet att sätta upp minikonton med mycket begränsade funktioner för barn över 13 år.

Online-gaming och AI-chattbotar

Det finns i förslaget ingen generell åldersgräns för onlinespel eller AI-chattbotar på samma sätt som det gör för sociala medier och videodelningsplattformar. Men barn under 13 år får endast sätta upp konton via föräldrakontrollsverktyget.

Dessa plattformar har däremot enligt lagförslaget en tydlig skyldighet att införa säker design för alla under 18. Det innebär bland annat förbud mot vilseledande design eller funktioner som uppmuntrar till överanvändning eller emotionellt beroende, skyldighet att begränsa barns kontakt med andra och effektiva föräldrakontroller.

Spelplattformar kommer enligt förslaget inte vara skyldiga att sätta upp egna ålderskontroller. Huvudansvaret för kontrollerna kommer ske genom appbutiker, exempelvis App Store och Google Play, som ska säkerställa att användare som av sina föräldrar har angetts vara under 13 år inte får tillgång till spel som märkts med en högre åldersgräns.

Exakta system och åldersmärkningar för onlinespel kommer att definieras i en separat uppförandekod som ska att tas fram tillsammans med industrin, experter och civilsamhälle.

Hur ska ålderskontroller gå till?

I de fall där användares ålder behöver verifieras ska det enligt förslaget ske via oberoende, certifierade lösningar som just nu utvecklas av EU. Dessa ska bekräfta om en användare är över eller under en viss ålder, utan att avslöja identitet, faktisk ålder eller möjliggöra spårning. Lagförslaget kräver att metoden innebär minimal datainsamling. Endast bekräftelse från tredje part på om huruvida användaren har uppnått en viss ålder överförs till plattformarna.

Omvänd bevisbörda för stora plattformar

Den omvända bevisbördan innebär att de stora plattformarna, det vill säga de med över 45 miljoner användare i EU, i förväg ska redovisa och låta EU-kommissionen granska hur de ska uppfylla lagens krav innan reglerna börjar tillämpas. EU-kommissionen får också möjlighet att granska vissa nya tjänster eller funktioner innan de lanseras. Det innebär att plattformarna måste bevisa att deras tjänster och funktioner är säkra och åldersanpassade innan de görs tillgängliga för barn.

Vad tycker UNICEF om förslaget?

Flera delar av förslaget kan få mycket stor betydelse för barns trygghet online. UNICEF är särskilt positiva till åldersanpassad introduktion till digitala plattformar, fokus på säker design, tydligt stopp för funktioner som uppmuntrar överanvändning och krav på säkrare algoritmer som utgår mer från användarens preferenser istället för att maximera engagemang.

Det är också positivt att EU KIDS Act innehåller skyddsåtgärder och begränsningar som anpassas efter barnens ålder, mognad och utveckling. Till skillnad från generella förbud och åldersgränser, som i sig självt inte räcker för att skydda barn, ställer förslaget inte bara frågan ”Hur gammalt är barnet?” utan också ”Hur säker är den här digitala plattform, produkten eller tjänsten för barn i olika åldrar?”

Dessa delar i förslaget skulle kunna bidra till att flytta ansvaret för barns skydd från barn och familjer till techbolag och myndigheter. Om reglerna antas har lagstiftarna en historisk möjlighet att stärka rättigheterna och skyddet för omkring 80 miljoner barn i hela EU. Techbolag har samtidigt en möjlighet att visa hur sådana standarder kan fungera för alla barn över hela världen.

Flera frågetecken återstår

Lagförslaget är en tydlig markering om att plattformarna inte gör tillräckligt idag och det innehåller flera viktiga åtgärder som kan stärka skyddet för barn online. Men om lagen blir effektiv beror helt på hur den implementeras och efterlevs i praktiken. Stark reglering, effektiv tillsyn, ansvarstagande samt oberoende forskning och kontinuerlig uppföljning är avgörande för att säkerställa att åtgärderna faktiskt stärker barns trygghet online.

För UNICEF är den viktigaste frågan inte om företag inför nya verktyg, utan om förändringar leder till ökad trygghet för barn och unga. Därför är det avgörande att barn och unga görs delaktiga i utvärdering och uppföljning av åtgärderna.

Att lagen ställer höga krav på föräldrar är också något som kommer med risker. Det är viktigt att de lösningar och åtgärder som föreslås tar hänsyn till barn som lever under otrygga hemförhållanden, utan närvarande vårdnadshavare eller i kontrollerande hushåll, så att deras möjligheter att söka hjälp och stöd inte begränsas.

Vad händer nu och vad bör Sverige göra?

Syftet med EU KIDS Act är att införa ett harmoniserat regelverk för digitala tjänster i hela EU. Om förslaget antas kommer reglerna att gälla direkt i alla medlemsländer, inklusive Sverige. Skulle en svensk lag om åldersgräns stå i konflikt med den nya EU-förordningen kommer EU-reglerna att gälla före nationell lag. Genom lagförslaget signalerar EU-kommissionen att frågan om åldersgränser för sociala medier bör regleras gemensamt på EU-nivå i stället för att olika nationella regler och åldersgränser ska råda.

Det är viktigt att Sverige i de fortsatta förhandlingarna verkar för starka regler gällande säker design, snabba vägar för barn att anmäla och effektiv regelefterlevnad. Det finns även flera åtgärder som Sverige är ytterst ansvarig för och som EU-lagar inte kan ersätta. Framförallt handlar det om att stärka barns digitala kunskap, investera i starka skyddssystem runt barn och stötta föräldrar.

En ny internationell rapport från UNICEF visar att färre än en procent av de barn som utsatts för sexuella övergrepp online anmälde det till polis eller socialtjänst, och 40 procent berättade inte för någon alls om vad de utsatts för. Många uppgav att de inte visste var de kunde få hjälp, medan andra kände för stor skam för att berätta vad de utsatts för. Åldersgränser och lagar får därför aldrig bli en barriär för barn att berätta och söka stöd hos vuxna.

UNICEF Sverige rekommenderar Sverige att:

• Stärka kunskapen hos barn och föräldrar om risker och möjligheter online utifrån barns ålder och mognad. Digital kompetens genom skolan och föräldrastöd är avgörande för att rusta barn för den digitala världen. 

• Investera i förebyggande insatser, starka skyddssystem och lättillgängligt stöd så att skola, socialtjänst och polis bättre ska bättre kunna förebygga och upptäcka övergrepp och utsatthet, samtidigt som barn får tillgång till trygga vägar till hjälp, inklusive brottsofferstöd, stödlinjer och annan stödverksamhet.

• Stötta föräldrar och andra vuxna nära barn med kunskap och verktyg för att kunna föra öppna och icke-dömande samtal om deras digitala liv, så att utsatthet kan upptäckas tidigare och fler barn vågar berätta och få rätt hjälp.