
Rapport: Barn och ungas
tankar om generativ AI
På kort tid har generativ AI blivit en del av många ungas vardag och frågan är inte längre om barn och unga ska möta den nya tekniken utan hur och på vilka villkor.
Publicerad |
2026 11 18
Uppdaterad |
2026 11 18
Barn och unga lämnas ensamma att utforska den nya tekniken
Generativ AI rymmer stora möjligheter men också betydande risker. Tekniken kan göra kunskap mer tillgänglig, stimulera kreativitet och bidra till att fler barn och unga får möjlighet att utvecklas och nå sin fulla potential. Samtidigt väcker utvecklingen viktiga frågor om bland annat barns trygghet, psykiska hälsa och förmåga att utveckla kritiskt tänkande.
UNICEF Sverige har därför undersökt hur barn och unga använder generativ AI idag, vilka möjligheter och orosmoln de ser framför sig och vilket ansvar de tycker att vuxna borde ta för deras lärande, utveckling och trygghet i en digital tid.
Rapporten Jag frågade AI – barn och ungas tankar och erfarenheter i en digital tid visar att AI-verktygen redan är en integrerad del av ungas lärande och informationssökning, samtidigt som de också fått en allt större roll för relationer och beslutsfattande. Trots det har vuxenvärlden i stor utsträckning lämnat barn och unga ensamma att utforska, förstå och hantera både möjligheter och risker med den nya tekniken. De lär sig av TikTok-influencers, vänner och skolkamrater – men framför allt genom att pröva sig fram på egen hand.
För att förstå hur unga använder och upplever tekniken har UNICEF Sverige genomfört samtal i ett antal fokusgrupper med högstadie- och gymnasieelever, vi har diskuterat fokusgruppernas medskick i en analysgrupp bestående av unga och genomfört en enkät med hjälp av Novus bland ett representativt urval med 551 ungdomar i åldern 14–17 år. Rapporten undersöker tre områden: hur AI används för skolarbete och lärande, AI som samtalspartner och rådgivare samt ungas oro och utsatthet vid missbruk av AI.
Oron för AI-relaterat missbruk är stor bland unga
Vår enkätundersökning, genomförd av Novus, visar bland annat att:
Unga lär sig använda AI på egen hand. 53 procent har främst lärt sig använda generativ AI genom att testa och utforska själva, medan 41 procent huvudsakligen har fått kunskap från sociala medier.
Skolans roll för elevernas AI-kunnighet är begränsad. Endast 18 procent anger lärare som främsta källa till kunskap om AI, samtidigt som 43 procent främst får kunskap från lärare om risker, och när AI inte bör användas.
AI har snabbt blivit ett etablerat verktyg i skolarbetet. 68 procent har använt AI för att förklara något de inte förstod i skolan, 41 procent för att organisera och planera studier och 39 procent har tagit hjälp av AI för att skriva en uppsats de senaste 30 dagarna.
AI används för personliga frågor. 38 procent har under de senaste 30 dagarna frågat AI om något de oroar sig för och 22 procent har sökt råd om relationer eller sexualitet. Drygt var tionde föredrar AI när de behöver råd i förtroende, och andelen är dubbelt så hög bland frekventa användare.
Utsattheten och oron för AI-relaterat missbruk är utbredd. Tre procent uppger att någon under det senaste året har AI-genererat nakenbilder av dem. 56 procent oroar sig för AI-driven desinformation, 52 procent för bedrägerier och 49 procent för kränkningar och övergrepp genom AI-genererat material.
Unga vill bli tagna på allvar och få vara delaktiga
Genom samtalen vi fört med unga i fokusgrupperna och svaren på frågorna i vår enkätundersökning, genomförd av Novus, framträder en tydlig och konkret förväntan från ungdomarna - de vill bli tagna på allvar och få vara delaktiga. Beslut om AI i skolan och samhället, som påverkar deras framtid, ska inte fattas utan att de involveras.
Unga vill bli mötta med närvaro och förståelse, inte dömande, och de efterfrågar inte teknik som ersätter mänskliga relationer utan trygga medmänniskor som lyssnar, visar empati och utmanar deras tänkande.
Unga vill inte heller behöva axla huvudansvaret för att navigera och skydda sig i en snabbt föränderlig AI-miljö. Teknikföretag, plattformar och makthavare måste förebygga skada genom tydliga regler, tekniska spärrar, snabb hjälp och effektiv borttagning av kränkande material. I synnerhet tjejer uttrycker maktlöshet och uppgivenhet inför sin situation. De känner att de har väldigt lite kontroll över hur andra väljer att agera och det är huvudsakligen upp till en själv att hantera situationen.
Våra rekommendationer till regeringen
UNICEF Sveriges rekommendationer till regeringen bygger på de behov som identifierats utifrån barn och ungas berättelser och den forskning som finns.
Vi vill se:
en handlingsplan till AI-strategin med fokus på barn och unga,
ett kompetenscenter för AI och barns trygghet i digitala miljöer,
nationella riktlinjer för AI-användning i skolan,
stärkt skydd mot AI–relaterade kränkningar och
svenskt ledarskap för att stärka barns rättigheter i EU och internationellt.










