Policy brief: Åldersgräns i sociala medier

I oktober 2025 gav regeringen en särskild utredare i uppdrag att analysera möjligheterna att införa en åldersgräns för barns användning av sociala medier. Utredningen föreslog den 3 juni i sitt delbetänkande att barn fram till det år de fyller 15 år inte ska få ha tillgång till konton i inloggat läge på digitala plattformar som gör det möjligt att kontakta, interagera eller dela innehåll med andra. Slutredovisningen av uppdraget, inklusive rekommendationer för hur åldersgränsen ska kontrolleras, redovisas den 14 november 2026.

Eftersom majoriteten (86%) av barn och unga använder sociala medier i någon mån varje dag (1) kommer förslaget att få stor påverkan på deras vardag. UNICEF Sverige delar den starka oron för risker och skadliga upplevelser som barn utsätts för online och välkomnar att frågan tas på stort allvar. Men att ensidigt begränsa barns tillgång till sociala medier är en förenklad lösning som inte löser problemen barn möter på nätet - om inte de bakomliggande orsakerna adresseras.

Plattformarna måste göras säkrare

Barns trygghet på nätet handlar inte om att välja mellan passivitet och förbud. Genomtänkta ålderskontroller kan spela en roll. Men framför allt behövs starka och träffsäkra åtgärder och regleringar som gör plattformarna säkrare. Som krav på barnkonsekvensanalyser, design och effektiva skyddsfunktioner utifrån barns ålder och mognad, bättre moderering och barnvänliga stödsystem online. Barn och vuxna behöver också kunskap för att navigera och prata om risker, skydd och kunna få rätt stöd vid utsatthet.

För att uppfylla barns rättigheter enligt barnkonventionen och stärka deras framtidstro och möjligheter behöver Sverige en ambitiös politik som gör att barn rustas och kan delta på ett säkert och tryggt sätt i det digitala samhället.

Barns rättigheter gäller även i digitala miljöer

Digitala plattformar är inte ett tillval eller lyx utan en del av barns och ungas liv och bidrar till deras rättigheter. (2) Trots det vistas barn idag i osäkra och otrygga digitala miljöer som inte är utformade för deras bästa. När tjänster inte designas utifrån barns trygghet och rättigheter ökar barns utsatthet för kommersiell exploatering, brottslighet och skadligt innehåll. Särskilt erfarenheter av övergrepp, nätmobbning och exponering för hatiskt och våldsamt innehåll är enligt vår forskning starkt associerade med ökad psykisk ohälsa. (3)

Därför löser en åldersgräns inte grundproblemen

• Ett problem är att plattformarnas utformning och funktioner driver överanvändning, samlar in barns data och rekommenderar skadligt och olagligt innehåll som systematiskt utnyttjas av förövare. Istället för att stänga ute barn bör fokus ligga på att kräva ansvarstagande genom inbyggda effektiva skyddsmekanismer, åldersanpassad design och innehåll för barn som, oavsett anledning, befinner sig på plattformen.
  
  

• EU-forskning visar att äldre barn (15-17 år) löper högre risk att utsättas för negativa upplevelser online. (4) Utan att förändra funktioner och design, få bort skadligt och olagligt innehåll kommer barn att utsättas även i utloggat läge och på plattformar som de har åldern inne för.
  
  

• En undersökning från mars 2026 visade att majoriteten av barn under 16 år i Australien fortfarande har konton på sociala medier (5), vilket tyder på betydande tekniska utmaningar att stänga barn ute från plattformarna. De kommer att försöka hitta vägar runt förbud och åldersspärrar, alternativt flytta till plattformar som inte omfattas (som krypterade meddelandetjänster, spelplattformar etc.). Där kvarstår många risker, då med mindre synlighet och högre trösklar för barnet att berätta om något händer.
  
  

• Utredningens förslag lägger ansvaret på plattformarna att välja metod för ålderskontroller. Valet av metod, som ansiktsigenkänning eller hårda verifieringar genom ID, innebär också nya utmaningar kring integritet och dataskydd och riskerar att försvåra för grupper som egentligen uppnår åldern.
  
  

• Sociala medier är för barnen också en källa till gemenskap, stöd och viktig samhällsinformation. (6) För barn som lever med problematiska hemförhållanden, funktionsnedsättning eller är ensamma kan digitala plattformar vara en livlina. Utan kompensatoriska åtgärder på samhällsnivå riskerar en hård åldersgräns att begränsa barns tillgång till gemenskap, fritid och information.
  

Fokuset behöver breddas

Valet står inte mellan att barn fortsatt utsätts på nätet och att de tvingas bort. Det handlar om att digitala plattformar ska ha en skyldighet och hållas ansvariga för att göra sina tjänster trygga, säkra och anpassade för de som är där. Barn ska ges de bästa förutsättningarna att inkluderas i - och rustas för - det digitala samhället på ett tryggt och säkert sätt. Här har alla aktörer i det digitala ekosystemet ett ansvar.

Samtidigt måste de beslut och åtgärder som tas grundas i den bästa möjliga kunskapen om barns digitala liv och hur skadliga digitala upplevelser eller risker uppstår. För att kunna ta välgrundade och träffsäkra beslut krävs investering i högkvalitativ evidens med barns och ungas direkta delaktighet.

Källor

1. Barnen och internet (2025), Internetstiftelsen
2. Barnrättskommitténs allmänna kommentarer nr 25, Barns rättigheter i relation till den digitala miljön (2021)
3. Childhood in a Digital World: Screen time, skills and mental health, UNICEF Innocenti, Juni 2025.
4. EU Kids Online 2020: Survey results from 19 countries, Smahel, D., Machackova, H., Mascheroni, G., Dedkova, L., Staksrud, E., Ólafsson, K., Livingstone, S., and Hasebrink, U. EU Kids Online, Februari 2020.
5. Australia’s social media ban – is it working? (2026) Molly Rose Foundation Research Briefing
6. Use, views and worries on age bans on social media: responses from 29,169 children in 19 European countries. Technical Report. EU Kids Online, Staksrud, Elisabeth, Livingstone, Sonia, Olafsson, Kjartan (2026) University of Oslo and LSE