UNICEF Sverige har rankat alla kommuner efter hur de investerar i barn

Kommuners verksamhet och prioriteringar har en direkt påverkan på barns uppväxtvillkor, utveckling och välmående. Trots det saknas till stor del rikstäckande och jämförbara data över hur bra kommuner är på att investera i barn.

För att bättre kunna jämföra och dra lärdomar om vilka investeringar som krävs för att säkra barns rättigheter lanserar UNICEF Sverige ett nytt barninvesteringsindex. Indexet jämför hur kommuner prioriterar resurser i fem verksamheter som är centrala i barns liv: förskola, grundskola, socialtjänst, kultur och fritid.

Rapporten visar att små och glesbefolkade kommuner i många fall investerar mer i barn än storstäder och pendlingskommuner – trots att de ofta har sämre ekonomiska förutsättningar.

De fem kommuner som investerar mest i barn är Dorotea, Timrå, Haparanda, Arjeplog och Emmaboda. Genomgående för kommuner som presterar bra är att de ofta har korta beslutsvägar, forum för barns delaktighet, en medvetenhet om barns rättigheter och samordningsfunktioner med tydligt ansvar.

Den kommun som investerar minst i barn är Haninge följt av Lilla Edet, Österåker, Upplands Väsby och Lekeberg. Generellt har de kommuner med lägst resultat genomgående låga värden inom samtliga områden, särskilt inom förskola, grundskola och fritidsverksamhet. Dessa kommuner är ofta pendlingskommuner i närheten av större städer, vilket kan tyda på strukturella utmaningar som påverkar deras resultat.

Kommuner behöver stärka barnrättsperspektivet

En av grundprinciperna i barnkonventionen, som är svensk lag, är att alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter - ingen får diskrimineras. UNICEF Sveriges rapport visar dock att barn i Sverige inte har samma möjligheter när de växer upp. Vilken kommun de bor i spelar en stor roll för deras utveckling och välmående.

UNICEF Sverige ser därför ett stort behov av att stärka barnrättsperspektivet i kommunal styrning och ekonomiska beslut. Det kan göras genom att:

• Öka kunskapen om barns rättigheter hos politiker, tjänstepersoner och barnen själva

• Etablera ett styrande ramverk för att integrera barnrättsperspektivet i kommunalt beslutsfattande

• Bygga ett systematiskt kunskapsunderlag om barns uppväxtvillkor  

• Säkerställa att politiska beslut grundas i kunskap, analys och fakta  

• Göra prövning av barnets bästa till en självklar del av beslutsprocessen  

• Skapa reella och fungerande forum för barn- och ungas inflytande