Hårdare krav på plattformarna behövs för att skydda barn online

Dagligen utsätts barn för trakasserier, skadligt innehåll, mobbning, sexuellt utnyttjande och grooming online. Att barns utsatthet på nätet är ett samhällsproblem råder det ingen tvekan om.

Därför är det positivt att regeringen vill agera för att förbättra skyddet för barn online. En del av det är den utredning om åldersgräns för sociala medier som presenterades i veckan. Utredningen föreslår bland annat att barn inte få ha konton i inloggat läge på digitala plattformar som möjliggör kontakt, interaktion och delning av innehåll med andra innan det år de fyller 15.

UNICEF Sverige ser att utredningens förslag om åldersgräns ensamt inte kommer lösa problemet med barns utsatthet, av flera anledningar:

• Oinloggat läge omfattas inte, vilket betyder att barn fortfarande kommer kunna nås av reklam och skadligt innehåll.

• Onlinespel och direktmeddelanden omfattas inte av lagen, där mycket av grooming, kommersiella risker och mobbning sker.

• Barn som är 15 år eller äldre utsätts för mer risker online, de skyddas inte av åldersgränsen.

• Utredningens lagförslag bygger på samma EU-lag (DSA) som redan idag av plattformar kräver säker design och skyddsmekanismer för barn, så liknande utmaningar i tillsyn och efterlevnad riskerar att kvarstå.

Åldersgräns får negativa bieffekter

Åldersgränser kan även få negativa bieffekter eftersom de riskerar att begränsa barns möjlighet till samhällsinformation, demokratiskt engagemang och socialt umgänge. Exempelvis tar över hälften av barnen mellan 13–18 år dagligen del av samhällsnyheter via sociala medier, och många når stödlinjer via digitala plattformar.

Vad behövs för att säkra barns rättigheter online?

Valet står inte mellan att fortsätta låta barn utsättas eller att stänga dem ute. Den viktigaste orsaken till barns utsatthet online är att plattformarnas utformning utsätter barn och unga för risker och saknar tillräckliga skyddsmekanismer.

Genomtänkta ålderskontroller kan spela en viktig roll, men fokuset måste läggas på att förändra tjänsternas utformning för att få bort funktioner som driver överanvändning, samlar in barns data, rekommenderar skadligt och olagligt innehåll och systematiskt utnyttjas av förövare. Det behövs också starka skyddssystem runt barnet både på och utanför nätet. Här måste barn få bli delaktiga i både utformning och utvärdering av lagar och insatser.

För att på riktigt skydda barn online och förbättra den digitala miljön måste:

1. Digitala tjänster hållas ansvariga för hur design och affärsverksamhet påverkar barn genom skärpt tillsyn och efterlevnad.

2. Barns möjlighet till delaktighet, stöd och information förbättras, inte tvärtom vilket riskerar att bli fallet om de stängs ute från digitala plattformar.

3. Digital kompetens byggas i skolan och hos vuxna runt barn så att barn och unga kan navigera onlinevärlden på ett tryggt, medvetet och ansvarsfullt sätt.

4. Dialogen och förtroendet stärkas mellan vuxna och barn, särskilt nu när skärmförbud och åldersgränser diskuteras på många håll, så att barn vågar berätta vad de upplever online och kan få rätt stöd.