En budget (och politik)
för vissa barn
Den 22 september presenterade regeringen budgetpropositionen för 2026. Den innehåller flera satsningar som kan stärka barns rättigheter. Men regeringens samlade politik går i motsatt riktning och försvårar livet för barn som redan lever i utsatthet.
Publicerad |
2025 09 22
Uppdaterad |
2025 09 22
Barn i utsatthet kommer få det tuffare
Regeringens budget för 2026 innehåller delvis ökade ambitioner för att stärka barns rättigheter. Bland dem investeringar som stärker barnfamiljers ekonomi, förebyggande åtgärder mot barn som riskerar att dras in i kriminalitet och satsningar på skola och hälso- och sjukvård. Samtidigt lämnas många barn utanför.
Regeringen har presenterat eller genomfört flera förslag som innebär allvarliga risker för barns rättigheter, bland dem sänkt straffbarhetsålder, barnfängelser, bidragstak och kvalificering till välfärden. Åtgärderna går i flera delar emot barnkonventionen som är svensk lag. Genom dessa förslag undermineras dessutom flera positiva budgetsatsningar.
UNICEF Sverige efterlyser också mer robusta barnkonsekvensanalyser av samtliga förslag, samt en barnrättsbudgetering av hela statsbudgeten.
Vad är en barnkonsekvensanalys (prövning av barnets bästa)?
Inför varje beslut eller åtgärd som berör barn bör en prövning av barnets bästa göras. När barn berörs, till exempel inför ett lagförslag, bör dessa steg följas:
Beskriva situationen och bedöma hur omfattande prövningen ska vara
Identifiera vilka rättigheter som kan påverkas och vilka artiklar i barnkonventionen som berörs
Samla in fakta och stämma av mot regelverken
Göra barn delaktiga på ett meningsfullt sätt och ta reda på vad barn tycker i frågan
Ta fram handlingsalternativ och analysera konsekvenserna för barn
Bedöma barnets bästa och fatta beslut, beskriv och motivera beslutet
Utvärdera och följa upp effekten av beslut samt återkoppla till berörda barn.
Källa: Barnombudsmannen
Vad är barnrättsbudgetering?
Enligt artikel 4 i barnkonventionen har staten ett ansvar att till fullo använda sina resurser för att alla barn ska få sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter tillgodosedda.
Statens budget är det främsta verktyget för att fördela och prioritera ekonomiska resurser i samhället. Därför behöver barns rättigheter genomsyra hela statens budget.
Barnrättsbudgetering är en metod för att planera, redovisa och följa upp statens budget och dess prioriteringar ur ett barnrättsperspektiv. Metoden utvecklas och förtydligas i FN:s barnrättskommittés allmänna kommentar nr 19.
UNICEF Sverige har i samarbete med konstnären och tvåbarnsmamman Clara Hallencreutz tagit fram ett armband för alla barns rättigheter. Det är en symbol som manifesterar vår vilja att stå upp för barnen.
En granskning av 43 svenska storföretag visar att fler än hälften inte hållbarhetsrapporterar om hur deras verksamhet påverkar barn och barns rättigheter, det visar en studie av UNICEF Sverige. Enligt UNICEF Sverige kan det leda till att företag kränker barns rättigheter och samtidigt missar viktiga affärsmöjligheter.
För femtonde året är det dags att avslöja årets julkula som tas fram tillsammans med en svensk illustratör. I år har uppdraget gått till Pija Lindenbaum, en av vår tids största svenska bilderboksskapare. På kulan tronar hennes karaktär Gittan.