En budget (och politik)
för vissa barn
Den 22 september presenterade regeringen budgetpropositionen för 2026. Den innehåller flera satsningar som kan stärka barns rättigheter. Men regeringens samlade politik går i motsatt riktning och försvårar livet för barn som redan lever i utsatthet.
Publicerad |
2025 09 22
Uppdaterad |
2025 09 22
Barn i utsatthet kommer få det tuffare
Regeringens budget för 2026 innehåller delvis ökade ambitioner för att stärka barns rättigheter. Bland dem investeringar som stärker barnfamiljers ekonomi, förebyggande åtgärder mot barn som riskerar att dras in i kriminalitet och satsningar på skola och hälso- och sjukvård. Samtidigt lämnas många barn utanför.
Regeringen har presenterat eller genomfört flera förslag som innebär allvarliga risker för barns rättigheter, bland dem sänkt straffbarhetsålder, barnfängelser, bidragstak och kvalificering till välfärden. Åtgärderna går i flera delar emot barnkonventionen som är svensk lag. Genom dessa förslag undermineras dessutom flera positiva budgetsatsningar.
UNICEF Sverige efterlyser också mer robusta barnkonsekvensanalyser av samtliga förslag, samt en barnrättsbudgetering av hela statsbudgeten.
Vad är en barnkonsekvensanalys (prövning av barnets bästa)?
Inför varje beslut eller åtgärd som berör barn bör en prövning av barnets bästa göras. När barn berörs, till exempel inför ett lagförslag, bör dessa steg följas:
Beskriva situationen och bedöma hur omfattande prövningen ska vara
Identifiera vilka rättigheter som kan påverkas och vilka artiklar i barnkonventionen som berörs
Samla in fakta och stämma av mot regelverken
Göra barn delaktiga på ett meningsfullt sätt och ta reda på vad barn tycker i frågan
Ta fram handlingsalternativ och analysera konsekvenserna för barn
Bedöma barnets bästa och fatta beslut, beskriv och motivera beslutet
Utvärdera och följa upp effekten av beslut samt återkoppla till berörda barn.
Källa: Barnombudsmannen
Vad är barnrättsbudgetering?
Enligt artikel 4 i barnkonventionen har staten ett ansvar att till fullo använda sina resurser för att alla barn ska få sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter tillgodosedda.
Statens budget är det främsta verktyget för att fördela och prioritera ekonomiska resurser i samhället. Därför behöver barns rättigheter genomsyra hela statens budget.
Barnrättsbudgetering är en metod för att planera, redovisa och följa upp statens budget och dess prioriteringar ur ett barnrättsperspektiv. Metoden utvecklas och förtydligas i FN:s barnrättskommittés allmänna kommentar nr 19.
Senaste nytt:
Äntligen är den här, årets julkula från UNICEF Sverige. För sextonde året i ordningen samarbetar vi med en svensk illustratör som, precis som vi, är i barnens tjänst. I år är det ingen mindre än Olof Landström.
Över 21 000 barn har dödats i Gaza under kriget. Men barnen betalar inte bara med sina liv utan också med sin framtid.
Det har gått mer än ett år sedan vapenvilan annonserades. Under detta år har minst 340 barn i Gaza dödats, nästan ett barn om dagen. Bara senaste veckan dödades en pojke när han var på väg hem från ett lärocenter som UNICEF driver.
UNICEF gratulerar Navanethem Pillay till Nobels fredspris. Utmärkelsen lyfter fram insatser som visar att förändring är möjlig även i en tid präglad av krig, lidande och växande motsättningar.
Väderfenomenet El Niño väntas 2026–2027 bli en av de starkaste någonsin och få katastrofala konsekvenser för barn. I detta faktablad redovisar vi var barn drabbas och hur det påverkar deras nutrition, utbildning, säkerhet och tillgång till vatten.
För tio år sedan reste Penny Parnevik tillsammans med sin mamma Mia Parnevik med UNICEF till Mauretanien. I dag står Penny tillsammans med hela familjen Parnevik bakom årets UNICEF-armband, som symboliserar hopp och möjligheten att göra stor skillnad för barn världen över.