Stor påverkan på barn i Sverige och globalt

Hur regeringen väljer att prioritera i sin budget har stor påverkan på barns liv, framtid och vardag, både i Sverige och i världen. Trots en del viktiga satsningar saknar regeringens budget ett brett barnrättsperspektiv. Barn är inte prioriterade när regeringen fördelar statens pengar. 

UNICEF har mandat av FN:s generalförsamling att i hela världen skydda barns rättigheter och hjälpa barn i utsatthet. För att barns rättigheter ska kunna skyddas och uppfyllas måste alla med inflytande, särskilt regeringar, investera i barn och unga, lyssna på och involvera barn och unga inför beslut som rör dem och integrera barns rättigheter inom alla politikområden. Hur gör regeringen det i budgeten?       

Barn i Sverige 

Investera: Regeringen har i budgeten satsat på psykisk hälsa i vårdkedjan, specifikt inom det suicidpreventiva arbetet, primärvården och BUP. Det är viktiga investeringar, men vi vill se mer. Forskning visar att undervisning om psykisk hälsa hjälper och att tidiga insatser både gör skillnad och förändrar liv. Undervisning om psykisk hälsa förebygger problem och minskar behovet av vård i ett senare skede. Därför kräver vi att psykisk hälsa sätts på schemat i skolan och att nödvändiga resurser för att genomföra det tillsätts. 

Involvera: Regeringen föreslår i budgeten satsningar för att förebygga att barn hamnar i kriminella miljöer. Regeringens tidigare alltför ensidiga fokus på straffrättsliga åtgärder var inte tillräckliga för att lösa problemen. Därför är det positivt att regeringen nu även vill genomföra riktade insatser för att stötta familjer, skolan och socialtjänsten, några av de viktigaste pelarna barns vardag. Kommunerna får ökade resurser till ett mer brottsförebyggande arbete med särskilt fokus på socialt utsatta områden. Samtidigt trappas arbetet med skolsociala team upp.  

Men barnens vardag påverkas inte bara av de insatser som riktas mot dem. Barn och unga måste också få vara med och påverka själva, det är både en rättighet och avgörande för att insatserna ska bli effektiva. Vi vill därför uppmana regeringen att genomföra dessa satsningar med fokus på barns delaktighet. När barn får möjlighet att påverka sin vardag och känna att deras röst spelar roll minskar misstron mot samhället, vilket är avgörande för att skapa en trygg väg bort från kriminalitet. Att involvera barn är grunden för att kunna skapa ett tryggare samhälle.  

Integrera: Det är glädjande att se att regeringen aviserar stora satsningar på vårdkedjan för barn i samhällsvård; förstärkning av SiS, satsning på barnombud, och föräldraskapsstöd för att hjälpa föräldrar att skapa en stabil och trygg miljö för sina barn. Regeringen lyfter särskilt behoven av satsningar för att förebygga brottslighet hos barn.  

Under 2024 och 2025 pågår flera stora utredningar och reformer av samhällsvården för barn, alla dessa är mycket välkomna. Trots de stora satsningar som görs ser vi med oro på hur detta ska resultera i förbättringar för ALLA barn inom samhällsvården. Satsningarna riktar sig främst mot det brottsförebyggande arbetet, och det är långt ifrån alla barn i samhällsvård som har kopplingar till brottslighet. När samhället tar över ansvaret för barn kan vi inte snåla och hela kedjan behöver integreras, från de aktörer som kan upptäcka missförhållanden så som skola, fritid, hälso- och sjukvård, till samhällsvårdens aktörer inkluderat tillsyn och eftervården. Ökad finansiering som kan ge mer personal behövs i alla led. Det får aldrig bli sämre när samhället tar över ansvaret, och då krävs mer resurser och samverkan. 

Barn i världen 

I höstbudgeten föreslår regeringen att Sverige drar ned det årliga biståndet med tre miljarder kronor, från nuvarande nivå, åren 2026–2028. Detta samtidigt som barns behov av stöd är större än någonsin.   

Inte sedan andra världskriget har fler barn i världen varit i behov av humanitär hjälp. Det humanitära arbetet som håller miljontals barn vid liv världen över, i Gaza, Ukraina, Sudan, Myanmar och Afghanistan, är konstant underfinansierat.  

Situationen för barn på lång sikt är även den mycket oroande. Skolstängningar under pandemin har haft stor påverkan på barns kunskapsnivå globalt. I låginkomstländer kan 70 procent av alla 10-åringar inte läsa eller förstå en enkel text. Antalet barn som vaccinerades mot de vanligaste dödliga barnsjukdomarna minskade kraftigt under pandemiåren, vilket har försvagat vårt gemensamma skydd mot smittsamma sjukdomar.  

Barn i världens fattigaste samhällen drabbas hårdast av klimatkrisen. I södra Afrika har den värsta torkan på årtionden lett till att allt fler barn lider av undernäring. Samtidigt har miljontals barns liv, hälsa och framtid påverkats av översvämningar i Asien, i spåren av tyfonen Yagi.     

Det behövs mer finansiering för att tackla alla de kriser som barn nu drabbas av, och samtidigt kunna bygga hållbara samhällen för framtiden. Världens barn behöver global samverkan och investeringar i sjukvårdssystem, vaccinationer, skola och sociala trygghetssystem. Och de behöver det nu.  

Att Sveriges regering väljer att i detta läge dra ner på det internationella biståndet med flera miljarder är både oansvarigt och kortsiktigt. Pengar flyttas från barn i utsatthet till vuxna i rikedom. Det är inte vägen framåt för att bidra till en hållbar, fredlig och mer demokratisk framtid.