Barnkonventionen
FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas varje människa under 18 år.196 länder har skrivit under och förbundit sig att följa reglerna. USA är det enda land som inte ratificerat barnkonventionen. Det är staternas uppdrag att säkerställa barnkonventionens genomförande. UNICEF arbetar för att bestämmelserna i barnkonventionen ska följas av alla länder som skrivit under.
Nätverket för barnkonventionen, där UNICEF Sverige ingår, skrev på DN Debatt den 20/11 att barns rätt till inflytande behöver stärkas i kommunerna. Detta tyckte ledarskribenten Ann-Charlotte Marteus på Expressen var rena galenskaper. ”Sverige riskerar att bli ett enda stort elevråd för medelklassen”, menar hon. Här svarar Lisa Ericson, som är anställd på UNICEF Sverige och ordförande i nätverket, på kritiken.
Budskapet kunde inte bli mer glasklart. När Sveriges barnminister och andra representanter från regeringen igår fick träffa barn och utsända från organisationerna Faco, AIF Barrikaden, Scouterna, Sveriges kvinno- och tjejjourer och Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU), var det ett tema som genomsyrade alla problem och sakområden: Vuxna måste lyssna mer på barn.

I regeringsförklaringen som presenterades idag av statsminister Stefan Löfvén klargjordes att barnkonventionen ska göras till svensk lag. Detta är ett glädjande och viktigt besked som innebär att barns rättigheter kommer att stärkas och genomsyra alla samhällsområden som direkt eller indirekt rör människor under 18 år.
I en tid då ideologier som kränker respekten för människors lika värde är på framfart är det viktigt att öka kunskapen om barnkonventionen i skolan som ett viktigt verktyg för att förankra respekten för de mänskliga rättigheterna och få dem att genomsyra hela skolmiljön. Det skriver UNICEF Sveriges generalsekreterare Véronique Lönnerblad och Lisa Ericson, programansvarig för utbildning och delaktighet i en debattartikel som publiceras i Lärarnas tidning idag.
Det talas om curlade barn som får allt de pekar på, om föräldrar och lärare som tappat kontrollen och ett samhälle där barnen får allt mer utrymme. Att vuxna har abdikerat från sitt ansvar och lämnat över makten till barnen. Men stämmer den här bilden? Vilka barn har verklig makt idag och i vilka sammanhang? Detta diskuterades igår på vårt seminarium i Almedalen.

Nästa vecka är det dags igen för Almedalen i Visby. Här kommer många att diskutera den nya biståndspolitiska plattformen som nyligen debatterades i riksdagen. Vi anser att barnrättsperspektivet är för svagt, och vi saknar skrivelser om barn som egna aktörer med egen rätt till deltagande och inflytande över sina livsvillkor.
Gemensamt med andra barnrättsorganisationer lyfter vi idag återigen vår kritik och en uppmaning till regeringen att visa att de tar internationella överenskommelser på allvar. Det är dags att regeringen skriver under och ratificerar det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen om enskild klagomekanism för barn och visar att vi är ett föregångsland för barnets rättigheter.
I år är det 25 år sedan barnkonventionen antogs av FN. Sverige var ett av de första länderna att ratificera och därmed bli bunden av bestämmelserna. Men svensk lag uppfyller inte alltid konventionens krav. UNICEF Sverige arbetar för att barnkonventionen ska bli svensk lag, och vår programchef bemöter idag de vanligaste motargumenten.

UNICEF Sverige anser att staten måste ta ett större centralt ansvar för skolan och att det behövs ett barnperspektiv i utformningen av skolpolitiken. Betänkandet ”Staten får inte abdikera – om kommunaliseringen av den svenska skolan” stärker oss i den uppfattningen. Nu överlämnar vi våra rekommendationer till FN:s barnrättskommitté.
”To train up a child” heter en bok skriven av Michael och Debi Pearl. Författarna beskriver där sin uppfostringsmetod som går ut på att föräldrarna genom fysiskt våld ska få sina barn att lyda dem. Boken är i praktiken en manual i hur man misshandlar barn. Detta är ett brott i svensk lag, ändå säljs denna bok av svenska nätbokhandlare. Att det 35 år efter att lagen mot aga infördes fortfarande kan säljas litteratur som uppmuntrar till brott mot barn, visar att barnets rättsliga ställning behöver stärkas generellt i samhället.
Vi ser återkommande exempel på att Sverige tappat perspektivet på att barn har rättigheter. I Skavlan deltog nyligen överläkaren David Eberhard för att diskutera sin senaste bok ”Hur barnen tog makten”. Eberhard uttrycker i programmet att det bland annat saknas belägg för att det är farligt att bestraffa barn. Vi ser allvarligt på att barn och bestraffningar uttrycks i en och samma mening och vill tillföra ett barnrättsperspektiv till den pågående debatten.
Debatten kring regeringens biståndspolitiska plattform har mest handlat om att den är försenad, men ett långt mycket större problem är att det civila samhället inte fått vara med i processen. Med anledning av detta skriver vi, tillsammans med flera svenska civilsamhällesorganisationer, en debattartikel i senaste numret av Sidas tidning Omvärlden (nr 5 2013).
I den pågående debatten om migrationsfrågor finns flera felaktiga påståenden, sammanblandning av begrepp och insinuanta formuleringar. Det handlar om polisens metoder för att verkställa utvisningar, myndigheters oförmåga att ta ansvar för barn som försvinner och regeringens svajighet när det handlar om synen på mänskliga rättigheter för till exempel papperslösa.
Konsekvenser av att barns rättsliga ställning är svag i Sverige visar kampanjen "201 dödade kvinnor och barnen som blev kvar" som Aftonbladet för tillfället driver. Idag görs snäva bedömningar av vad ett barn har rätt till. För att barns rättigheter ska ges verkligt utrymme krävs att barnkonventionen blir svensk lag.




