Brist på dialog om
ny biståndspolitisk plattform
Debatten kring regeringens biståndspolitiska plattform har mest handlat om att den är försenad, men ett långt mycket större problem är att det civila samhället inte fått vara med i processen. Med anledning av detta skriver vi, tillsammans med flera svenska civilsamhällesorganisationer, en debattartikel i senaste numret av Sidas tidning Omvärlden (nr 5 2013).
Publicerad |
2013 06 26
Uppdaterad |
2013 06 26
Brist på dialog om ny biståndspolitisk plattform
Regeringens utlovade biståndspolitiska plattform har försenats i mer än ett och ett halvt år. Plattformen är tänkt att ersätta en lång rad nu befintliga dokument och policyer som styr det svenska biståndet.
En viktig del av arbetet med den nya plattformen har försvunnit i debatten om bristerna i den interna styrningen på Utrikesdepartementet. I en sådan avgörande fråga som att dra upp riktlinjerna för den svenska biståndspolitiken måste det civila samhället delta. Hittills har ingen konsultation, inget samråd eller några diskussioner förts med alla de organisationer som är aktiva inom det svenska biståndet. Bristen på öppenhet tycker vi är både anmärkningsvärd och olycklig. Det civila samhället har en mycket viktig roll i att bidra med perspektiv från länder i syd och öst, att utveckla kvaliteten i förslag som kommer från regeringen och att skapa stöd för biståndet. Särskilt i frågan om det svenska biståndet är folkligt stöd en viktig faktor. Det här är inget nytt. Sverige har en lång tradition av öppenhet och insyn. I ett internationellt perspektiv finns ett starkt stöd för biståndet i Sverige. Men utan involvering av det civila samhället riskerar man att bortse från värdefull kunskap och erfarenhet från biståndsarbete och tappa det stora engagemang som finns för svenskt bistånd, något som vore mycket olyckligt.
Regeringen lämnade i propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55) förslag på hur det civila samhällets roll kunde stärkas. Utgångspunkten var att lyfta fram det civila samhällets stora betydelse som opinionsbildare och att utveckla människors inflytande och delaktighet i samhällsutvecklingen. Regeringen bedömde bland annat att man bör inhämta information och synpunkter från det civila samhällets organisationer inte bara genom remisser, utan även genom hearings eller möjlighet att inkomma med skriftliga synpunkter på utkast och liknande. Regeringen har också satt upp målet att utveckla det civila samhällets möjligheter att påverka samhället i stort och stärka förutsättningarna för det civila samhället att bidra till samhällsutvecklingen.
Vi anser att det är dags för Utrikesdepartementet att visa detta även när det gäller den framtida utvecklingen av det svenska biståndet.
Hélène Boëthius Ordförande, ALEF (Adult Learning and Empowerment Fund)
Inger Davidson Ordförande, Svenska Unescorådet
Per Fröberg Ordförande, Svalorna Latinamerika
Kent Johansson Ordförande, RIO (Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisation)
Odd Swarting Ordförande, UNICEF
Relaterade artiklar
Sverige är ett av de bästa länderna i världen för barn att växa upp i. Men trots det far många barn i Sverige illa, det är tydligt i FN:s granskning av Sverige som nyligen presenterades. Nu måste Sverige på nationell, regional och lokal nivå ta FN:s kritik på allvar och genomföra förändringar som skapar ett bättre samhälle för alla barn, det skriver 21 organisationer som arbetar med barns rättigheter.
Trots att barnkonventionen varit lag i Sverige i mer än två år finns fortfarande uppenbara brister i hur barns rättigheter efterlevs. Idag den 20 november är det Barnkonventionens dag och det är därför särskild anledning att uppmärksamma dessa brister. Det är dags för regeringen att förverkliga barns rättigheter i hela samhället, särskilt för barn i utsatta situationer, det skriver 22 organisationer som arbetar med barns rättigheter.
På söndag den 20 november är det barnkonventionens dag, ett tillfälle att uppmärksamma barns rättigheter lite extra. UNICEF har en viktig roll i att barnkonventionen respekteras och efterlevs, i Sverige och globalt. För att det ska bli möjligt måste barn få göra sina röster hörda, de behöver respekteras och involveras i beslut som rör deras liv. I år är det viktigare än någonsin.