Pernilla Baralt, UNICEF Sveriges generalsekreterare, skriver om hotet mot barns mänskliga rättigheter och uppmanar regeringen att ta ett tydligt ansvar för att säkra barns rättigheter och framtid.
Skribent |
Pernilla Baralt
Publicerad |
2024 11 20
Uppdaterad |
2024 11 22
Framtiden avgörs nu!
Barns mänskliga rättigheter är under större hot än på mycket länge. Vi lever i en tid då allt fler barn dödas, utsätts för våld och övergrepp i krig och konflikter både globalt och i vårt närområde. Klimat- och miljöfaror påverkar liv och hälsa för en stor del av världens barn. Här i Sverige har grovt våld där barn och unga är inblandade slagit sönder tillvaron för familjer, vänner och grannskap. Allt fler barn känner sig otrygga i skolan och den psykiska ohälsan bland barn och unga ökar.
Idag den 20 november är det barnkonventionens dag. Konventionen antogs för 35 år sedan och under dessa år har stora framsteg gjorts - en halvering av barnadödligheten, fler barn som gått i skolan, färre barn i barnarbete och en minskning av antalet barnäktenskap. Efter pandemin har den positiva utvecklingen tyvärr stannat av på flera områden. Den minskande respekten för barns rättigheter och akut brist på investeringar i barn, får redan idag allvarliga konsekvenser. Utan en förändring kommer framtida generationers liv, hälsa och utveckling att äventyras.
Idag lanseras rapporten State of The World’s Children. I den presenterar UNICEF data och trender om hur världen kan komma att se ut år 2050 kopplat till tre övergripande megatrender: demografiska förändringar, klimat och miljö och den digitala utvecklingen.
Enligt rapportens beräkningar kommer antalet barn i världen år 2050, liksom idag, att vara cirka 2,3 miljarder. Fler än en tredjedel av dem kommer att leva i fyra länder; Kina, Indien, Nigeria och Pakistan. Vissa delar av världen kommer att ha en stor ung befolkning medan andra, som Europa, kommer att bestå av allt färre barn och en större åldrande befolkning. Dessa demografiska förändringar skapar olika utmaningar vilka kommer att kräva handling och investeringar för att hantera.
Nästan hälften av världens barn, cirka en miljard, lever i länder som löper hög risk för klimat- och miljökatastrofer. Om vi inte agerar nu kan åtta gånger fler barn år 2050 drabbas av värmeböljor och närmare sex gånger så många barn av skogsbränder än år 2000. Barns hälsa påverkas också mer negativt än vuxnas av luftföroreningar och andra miljöproblem. Högre temperatur ökar risken för sjukdomar som malaria, dengue och Zika. Klimatrelaterade katastrofer riskerar också att förstöra skolor, hem, tillgång till mat och rent vatten. Därför krävs omedelbart kraftfulla åtgärder för att skydda nuvarande och framtida generationer.
Spjutspetsteknologi, som AI och grön teknik, innebär många möjligheter för framtida utbildning och kommunikation. Men utan investeringar i digital kunskap och tillgänglighet, framför allt i låginkomstländer, riskerar utvecklingen att öka klyftorna i världen. Idag är över 95 procent av befolkningen i höginkomstländer anslutna till internet, jämfört med närmare 26 procent i låginkomstländer. Den digitala utvecklingen innebär också risker för barn. Lagstiftningen och dess implementering behöver stärkas för att skydda barn mot övergrepp och nya typer av brott i digitala miljöer.
Vi kan inte förutspå alla förändringar som väntar under kommande decennier. Men genom att redan nu skapa en ökad förståelse för stora utvecklingstrender och hur de påverkar barn, kan vi öka kunskapen, fatta beslut om och investera i det som krävs för att möta de utmaningar vi har framför oss. Så säkerställer vi en utveckling som främjar, inte motverkar, barns rättigheter.
Framtiden avgörs nu. Det är dagens beslutsfattare, politiker, näringslivet och den offentliga sektorn som måste investera och fatta de beslut som krävs för att barn inte bara överlever, utan får leva och ha en framtid. Och vi förväntar oss att barn och ungas åsikter är vägledande i dessa beslut.
Vi vill se kraftiga investeringar i:
Klimatanpassning, särskilt i de länder där barn nu och i framtiden är som mest utsatta för klimatkrisens effekter.
Utbildning och sociala skyddsnät särskilt i länder som har, eller kommer att ha, en stor ung befolkning.
Digital jämlikhet och teknik utformad för att främja alla barns lika rätt till utveckling.
Sverige har möjlighet att vara en ledande och pådrivande kraft i denna omställning, både nationellt och globalt.
UNICEF Sverige uppmanar därför regeringen att agera och tydligt visa att man tar barns rättigheter och framtid på allvar. Genom att investera i barns rätt till liv, hälsa och utveckling bygger vi tillsammans en hållbar, demokratisk och fredlig värld.
Pernilla Baralt, generalsekreterare, UNICEF Sverige
Relaterade artiklar
UNICEF finns på plats i över 400 kriser och katastrofer. Vi behöver 2025 närmare 10 miljarder US-dollar för att kunna nå 109 miljoner barn i behov av humanitär hjälp.
UNICEF Sverige beklagar de felaktiga uppgifter som nämnts i Kaliber, men vill understryka att klimatförändringarna och dess konsekvenser utgör ett allvarligt hot mot barns hälsa och välbefinnande.
2024 års utmärkelse Årets UNICEF-hjälte tilldelas Frostaskolans elevråd. Frostaskolan är en kommunal F-9 skola i skånska Hörby. Skolans elevråd har under många år varit väldigt aktivt och jobbar för att lyfta alla elevers röst. Ett arbete UNICEF Sverige nu vill uppmärksamma.