Nya lagförslag strider mot barns rättigheter

För att undersöka utvecklingen och hur väl Sverige lever upp till rekommendationerna, har UNICEF Sverige tillsammans med 24 civilsamhällesorganisationer och ett hundratal barn, granskat regeringens arbete. Resultatet presenteras den 3 juni 2025 i rapporten "Barn är också människor och har rätt till rättigheter precis som vuxna".

Rapporten visar att det under de senaste två åren genomförts ett visst arbete gällande ett flertal rekommendationer, men alltför få framsteg kan noteras. Exempelvis saknas insatser för att tydligt införliva rekommendationerna. I vissa fall har beslut och förslag presenterats som står i direkt strid med rekommendationerna, vilket därmed riskerar att kränka barns rättigheter.   

När det gäller 14 av rekommendationerna går Sverige emot FN:s barnrättskommitté. Det handlar om åtgärder som rör barn i migration, socioekonomisk utsatthet och i kriminalitet. Sverige har också utökat möjligheterna att inrätta barnfängelser, vräka barnfamiljer, försvårat familjeåterförening och föreslagit att förbjuda kommuner att ge ekonomiskt bidrag till papperslösa.     

Barnens prioriterade rekommendationer

I rapportarbetet har cirka 100 barn från nio barnrättsorganisationer deltagit. Barnen har fått dela med sig av tankar och åsikter om vilka av de 131 rekommendationerna som är prioriterade för dem i syfte att stärka barnens status som rättighetsbärare. Barnen har valt att lyfta fram följande fem områden och tillhörande rekommendationer:    

• Principen om barnets bästa    

• Barn som är asylsökande, flyktingar och migranter, inklusive ensamkommande barn   

• Våld mot barn, inklusive sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp   

• Psykisk hälsa   

• Skydd mot diskriminering.   

Barnen som konsulterats har även resonerat kring flera av de övriga rekommendationerna. Deras reflektioner är inkluderade i rapportens analys under respektive sakområde och ger en bild av hur de upplever rättigheterna i praktiken.  

Vad vi kräver

Rapporten tar upp ett antal krav som vi menar behöver genomföras för att Sverige ska leva upp till sina åtaganden i förhållande till barnkonventionen som svensk lag. I alla dessa delar är det givet att barn och unga behöver inkluderas och involveras i så väl framtagande som genomförande av strategier, handlingsplaner och relevanta insatser.  

Vi vill att regeringen

1. Etablerar ett systematiskt arbete för att följa upp barnkonventionen, som är svensk lag, där FN:s rekommendationer är i fokus
   Regeringen bör uppdatera den barnrättspolitiska strategin och komplettera med mätbara barnrättspolitiska mål utifrån FN:s barnrättskommittés rekommendationer. Barn och unga måste inkluderas i arbetet kring den barnrättspolitiska strategin. Säkerställ att mätbara mål kopplas till åtgärderna, resurssätts och utvärderas genom statens, regionernas och kommunernas budget. I strategin ska det framgå att alla lagar och åtgärder som vidtas måste beakta FN:s barnrättskommittés rekommendationer.  Inga åtgärder får tas i strid med dessa. Regeringens Barnrättsdelegation bör bli mer effektiv och operativ, samt ges ett tydligare uppdrag att samordna och följa arbetet med barnets rättigheter på lokal, regional och nationell nivå.  
   
   Regeringens instruktioner till myndigheter, vars arbete berör barn, bör inkludera tydliga mål kopplat till barnkonventionens genomförande och med ett särskilt fokus på barnets bästa och barns delaktighet och inflytande.    
   
   

2. Säkra bred och tillgänglig information om barnkonventionen som svensk lag och FN:s barnrättskommittés rekommendationer 
   Regeringen bör säkerställa en förbättrad informationsdelning kring innehållet i barnkonventionen, svensk lag sedan 2020, och om Sveriges arbete med rekommendationerna från FN:s barnrättskommitté. Informationen ska vara målgruppsanpassad och nå ut i hela samhället, till såväl barn som vuxna. Regeringen behöver även säkerställa att kommuner, regioner och myndigheter känner till rekommendationerna eftersom de har ett stort ansvar för genomförandet. Säkerställ att all personal, inklusive förtroendevalda, inom kommun, region och myndigheter som arbetar med, eller möter barn, ska genomgå återkommande utbildning i barnkonventionen och FN:s rekommendationer. Varje region bör även ha en utsedd samordnare som ansvarar för genomförande, mätning och utvärdering av informationsspridningen. 
   
   

3. Säkerställ att barn kan få upprättelse när deras rättigheter kränks – i Sverige och genom FN  
   För att mänskliga rättigheter ska vara mer än ord på papper, krävs det mekanismer för ansvarsutkrävande en möjlighet att föra fram klagomål och få upprättelse när rättigheterna kränks. Idag är de reella möjligheterna för barn att föra fram klagomål, och få upprättelse när rättigheter kränks, mycket små eller omöjliga. Regeringen bör säkerställa att det finns tillgängliga och barnvänliga mekanismer för klagomål när barnkonventionen kränks på såväl lokal och regional som nationell nivå i Sverige. Detta inkluderar att utöka Barnombudsmannens mandat att ta emot och driva enskilda klagomål. Om upprättelse inte kan nås i Sverige behöver det finnas en internationell möjlighet. Sverige behöver därför även ratificera barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll om ett klagomålsförfarande. 

Vi hoppas att denna rapport ska stärka insatserna för att säkra att barns rättigheter efterlevs. För att barns rättigheter gäller alla barn, hela tiden, överallt.