Konsekvenserna av nätmobbning kan vara förödande. När barn och unga tillbringar mer tid online under covid-19-pandemin ökar risken. I en global kampanj har UNICEF tillsammans med ungdomar, sociala medieplattformar och barnskyddsexperter, tagit fram råd till unga och föräldrar för att stoppa nätmobbning och förhindra att någon drabbas.

2017 tillsattes en utredning för att se över socialtjänstlagen och i dag lämnar UNICEF Sverige in sitt remissyttrande. Vi konstaterar besviket att utredningen inte når hela vägen fram. Bland annat saknas barns rätt till delaktighet, och direktivet om “inga ökade kostnader” rimmar illa med den verklighet där lagen ska tillämpas.

Under senare tid har den eskalerande gängkriminaliteten uppmärksammats stort i media. I många fall är barn både förövare och brottsoffer. En djupt tragisk utveckling, inte minst för ett land med både resurser och förutsättningar att stävja den. Idag äger en särskild debatt rum i riksdagen på temat, och mot den bakgrunden vill UNICEF Sverige ge några konkreta förslag.

När skolor stänger på obestämd tid, fritidsaktiviteter ställs in och den vanliga kontakten med vänner uteblir på grund av coronaviruset, kan ungdomar känna sig både ensamma och oroliga. UNICEF har pratat med den erfarna ungdomspsykologen Lisa Damour, om hur du kan hjälpa de unga att hålla modet uppe.

Inför att barnkonventionen blir lag 2020 måste kunskapen öka i landets kommuner bland dem som arbetar nära de mest utsatta barnen. UNICEF Sverige lanserar nu därför en handbok för socialsekreterare som ska ge stöd i barnavårdsutredningar.

Nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården har överlämnat sin slutrapport till barnminister Åsa Regnér. Idag bloggar Marie Hugander Juhlin, auktoriserad socionom och barnrättsrådgivare på UNICEF Sverige, om de brister som påträffats och de förslag till åtgärder som samordnaren presenterar.

Media har under hösten rapporterat om ökande psykisk ohälsa och självmord bland barn i samhällets vård. Mot bakgrund av höstens händelser måste vi påminna oss om samhällets särskilda ansvar för placerade barn, skriver Marie Hugander Juhlin, barnrättsrådgivare på UNICEF Sverige.

Under tisdagen deltog UNICEF Sverige när den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården höll sin slutkonferens i Stockholm. Samordnarens arbete har lett fram till en rad regeringsbeslut som på olika sett ska bidra till att stärka den sociala barn- och ungdomsvården.

I veckan hölls konferensen ReadMe i Malmö. ReadMe är en samhälls- och kulturkonferens med ambition att lyfta aktuella samhällsfrågor och skapa förändring. UNICEF var inbjudna för att tala om skola, utanförskap och barns rättigheter.

Antalet barn som placeras utanför hemmet av socialtjänsten har ökat stadigt de senaste åren. Samtidigt är kunskapen liten om hur barn har det under vårdtiden, liksom vilka effekter som placeringen får på lång sikt. Det visar en ny rapport från UNICEF om barn och samhällsvård.

Sverige ligger dåligt till när man mäter hur långt utsatta barn tillåts halka efter. I en jämförelse mellan rika länder hamnar Sverige långt ner på listan. Våra grannländer ligger däremot i topp, visar en ny rapport från UNICEF om hur sociala orättvisor slår mot barn i höginkomstländer.

Igår överlämnade den nationella samordnaren för utsatta EU-medborgare, Martin Valfridsson, sin slutrapport till regeringen. Han skriver att frågan kring hur samhället ska hantera barnen har varit det svåraste i uppdraget. Trots det saknar utredningen ett barnrättsperspektiv.

Stort tack alla ni som engagerar er, sprider ordet och lyssnar på barnen i UNICEFs poddserie "Röster från bänken". På mindre än två veckor har 10 000 lyssnat till barnens berättelser, helt fantastiskt! Nu är det dags att även regeringen tar barns röster på allvar och inför klagorätt för barn. Du kan hjälpa till genom att skriva under vårt krav.

Folkhälsominister Gabriel Wikström svarar på några frågor efter att ha lyssnat på det fjärde avsnittet i UNICEFs poddserie "Röster från bänken", om Erik som får en ADHD-diagnos som åttaåring. Erik hamnar tidigt i drogmissbruk och kriminalitet – trots samhällets kunskap om att diagnosen kan innebära en ökad risk för detta.

I det fjärde avsnittet av UNICEFs poddserie "Röster från bänken" möter vi Erik som fått en tidig ADHD-diagnos. Trots den kunskap som finns i samhället om att diagnosen kan innebära en ökad risk för drogmissbruk och kriminalitet, så börjar han som tolvåring att använda droger. Idag befinner sig Erik i sluten ungdomsvård efter att ha sålt narkotika.

I avsnitt tre av UNICEFs poddserie "Röster från bänken" möter vi Mojtaba som kommer som ensamkommande flyktingbarn till Sverige. Här finns redan hans två år äldre bror, i ett välfungerande familjehem. Trots att familjen är villig att ta emot Mojtaba också, placeras han i ett hem för barn och ungdomar.

I det andra avsnittet av UNICEFs poddserie "Röster från bänken" möter vi Ewelina. När hon är 14 år placeras hon på vuxenpsykiatrin efter ett självmordsförsök, för att barnpsykiatrin är överbelastad. Trots att vuxna runt henne upptäckt att hon mår dåligt går hon i skolan alltmer sällan. Hon har nu missat nästan två år i grundskolan.

Två systrar upplever våld i hemmet. Idag har mamman enskild vårdnad, men pappan har överklagat. Flickorna känner att de tvingas till umgänge och att ingen lyssnar på vad de själva vill. Systrarna berättar i UNICEFs nya poddserie "Röster från bänken".

Barn som är EU-medborgare och lever i utsatthet i Sverige befinner sig i ett rättsligt vakuum utanför samhällets skyddsnät. Deras ställning är till och med sämre än papperslösa barns. Det visar en ny rapport från UNICEF som har undersökt det rättsliga läget för dessa barn.

Under tisdagseftermiddagen arrangerade UNICEF Sverige sitt första seminarium under Almedalsveckan, på temat "Glöm aldrig Yara". Syftet var att diskutera system- och myndighetsbrister när det gäller skydd av utsatta barn. Hur kan vi se till att barn inte faller mellan stolarna?

I dagarna föll domen mot vårdnadshavarna till åttaåriga Yara som hittades avliden i sitt hem på valborgsmässoafton förra året. Brister i många olika led ledde till att Yara inte fick den hjälp hon hade rätt till. Nu efterlyser UNICEF Sverige en politisk samling över partigränserna och kräver en handlingsplan för att fånga upp de barn som halkar efter i Sverige.

I Sverige lever två miljoner barn. Sverige är ett bra land att växa upp i för de allra flesta barn - men inte för alla. De barn som av olika anledningar halkar efter riskerar att hamna i ett socialt utanförskap som kan vara svårt att ta sig ur. Efter år av punktinsatser kring en komplex och mångfacetterad problematik kräver vi nu att den nya regeringen gör en politisk prioritering och markering: inga fler barn i socialt utanförskap. Ta initiativ till en nationell, sammanhållen handlingsplan inom de 100 första dagarna vid makten.

22 000 barn i Sverige är omhändertagna via socialtjänsten och placerade i samhällsvård. Det handlar om 22 000 barn som på grund av våld, vanvård, utnyttjande eller risker som barnet själv utsätter sig för inte kan bo kvar hemma.

Ensamstående mödrar har inom forskning vid återkommande tillfällen identifierats som en särskilt utsatt ekonomisk grupp. Deras ekonomiska utsatthet har kopplingar till en rad samverkande faktorer.