Dom i Yara-målet visar på
brister i många led
I dagarna föll domen mot vårdnadshavarna till åttaåriga Yara som hittades avliden i sitt hem på valborgsmässoafton förra året. Brister i många olika led ledde till att Yara inte fick den hjälp hon hade rätt till. Nu efterlyser UNICEF Sverige en politisk samling över partigränserna och kräver en handlingsplan för att fånga upp de barn som halkar efter i Sverige.
Publicerad |
2015 02 05
Uppdaterad |
2015 02 05
Dom i Yara-målet visar på brister i många led
Bristerna i skyddsnätet för utsatta barn är så allvarliga och djupgående att vi efterlyser en politisk samling över partigränserna för att fånga upp de barn som halkar efter i Sverige. Foto: © UNICEF/Frank Aschberg
Det fanns tidigt misstankar om att kvinnan och mannen som haft vårdnaden om Yara utsatt henne för det våld som lett till hennes död, vilket också senare konstaterades. Kvinnan har nu dömts till livstids fängelse för mordet på Yara, medan mannen har dömts till sex års fängelse för synnerligen grov misshandel och vållande till Yaras död. Domen är en tydlig påminnelse om att sårbara barn är helt beroende av en vuxen omgivning som inte sviker i sitt ansvar, samt att brister i skyddsnätet kan få konsekvenser för enskilda barn som inte går att reparera.
Av vittnesmålen i domen framgår hur skola, grannar och övrig omgivning fattat misstankar om att Yara for illa. Det fanns många signaler som borde tagits på stort allvar; frånvaro i skolan, märken och sår på kroppen, en liten flicka som fått ta mycket ansvar för sina syskon, handling och tvätt, samt signaler om att hon varit hungrig. Brister i många olika led har lett till att Yara inte fått den hjälp hon haft rätt till.
Vi ser många liknande exempel i vår verksamhet och nås av oroväckande uppgifter gällande luckor i skyddsnätet för utsatta barn; anmälningsplikten fungerar inte som den ska, myndigheter samarbetar inte och tar större hänsyn till föräldrars åsikter än barns rättigheter, socialtjänstens insatser sker många gånger i ett sent och akut skede när problemen redan vuxit sig mycket stora, det saknas resurser och kunskaper om hur barn ska göras delaktiga när beslut ska fattas som berör dem.
Socialsekreterare själva flaggar för orimliga arbetsvillkor bland de som utreder barn och unga. Vidare beskrivs socialtjänstens handläggning som ett lappverk där få barn utreds, ärenden öppnas och stängs och få ärenden leder till insatser. I ett sådant lappverk kommer barn alltid att falla mellan maskorna.
Bristerna är så allvarliga och djupgående att vi efterlyser en politisk samling över partigränserna för att fånga upp de barn som halkar efter i Sverige. Det krävs en nationell handlingsplan för barn som lever med våld, omsorgsbrister och i socialt utanförskap . Handlingsplanen bör utgå från följande:
Relaterade artiklar
Konsekvenserna av nätmobbning kan vara förödande. När barn och unga tillbringar mer tid online under covid-19-pandemin ökar risken. I en global kampanj har UNICEF tillsammans med ungdomar, sociala medieplattformar och barnskyddsexperter, tagit fram råd till unga och föräldrar för att stoppa nätmobbning och förhindra att någon drabbas.
2017 tillsattes en utredning för att se över socialtjänstlagen och i dag lämnar UNICEF Sverige in sitt remissyttrande. Vi konstaterar besviket att utredningen inte når hela vägen fram. Bland annat saknas barns rätt till delaktighet, och direktivet om “inga ökade kostnader” rimmar illa med den verklighet där lagen ska tillämpas.
Under senare tid har den eskalerande gängkriminaliteten uppmärksammats stort i media. I många fall är barn både förövare och brottsoffer. En djupt tragisk utveckling, inte minst för ett land med både resurser och förutsättningar att stävja den. Idag äger en särskild debatt rum i riksdagen på temat, och mot den bakgrunden vill UNICEF Sverige ge några konkreta förslag.