100 dagar att
visa handlingskraft
I Sverige lever två miljoner barn. Sverige är ett bra land att växa upp i för de allra flesta barn - men inte för alla. De barn som av olika anledningar halkar efter riskerar att hamna i ett socialt utanförskap som kan vara svårt att ta sig ur. Efter år av punktinsatser kring en komplex och mångfacetterad problematik kräver vi nu att den nya regeringen gör en politisk prioritering och markering: inga fler barn i socialt utanförskap. Ta initiativ till en nationell, sammanhållen handlingsplan inom de 100 första dagarna vid makten.
Publicerad |
2014 10 16
Uppdaterad |
2014 10 16
100 dagar att visa handlingskraft
Siffror att lägga på minnet: 300 000 barn i Sverige har blivit utsatta för våld i hemmet : 146 000 barn i Sverige lever i ekonomisk utsatthet , 22 000 barn i Sverige är i samhällets vård , 12 700 barn i Sverige lämnade nian i år utan gymnasiebehörighet . Bakom siffrorna finns enskilda barn som Lilly , Christian , Andrea , Ellen och många fler .
Socialt utanförskap är en term med många innebörder. Olika typer av problem, exempelvis ekonomisk utsatthet, ohälsa, våld eller missbruk, bristande delaktighet, funktionsnedsättningar och skolsvårigheter, samverkar i ett brett nät och riskerar att förstärka varandra. Socialt utanförskap kan innebära utsatthet inom många olika livsområden för ett barn och det krävs politiska åtgärder som ser till denna helhet. Vi kräver att regeringen inom sina 100 första dagar vid makten tar fram en handlingsplan för barn i socialt utanförskap som utgår från följande punkter:
Helhetssyn : Barn i socialt utanförskap bär ofta på sårbarhet inom mer än ett område. Sambanden mellan olika faktorer som leder till negativ utveckling för barn är sedan länge kända genom forskning. Ändå begränsas insatser på området ofta till avgränsade punktmarkeringar. Politiska insatser, myndighetsutövning och beslutsfattande som berör barn i utanförskap måste präglas av en helhetssyn eftersom frågan är komplex och mångfacetterad.
Delaktighet : Varje dag fattas ingripande beslut som berör barn i utanförskap utan att de får säga vad de tycker eller blir lyssnade till. Det krävs ökad kompetens om barns behov och rättigheter hos beslutsfattare. Det krävs tydligare rutiner för hur barn görs delaktiga i praktiken samt ökade resurser till myndigheter som är i kontakt med barn i utanförskap.
Samverkan : Bristande samverkan mellan olika kommuner, myndigheter och beslutsfattare är en av de främsta orsakerna till att sårbara barn förbises. Tydligare rutiner för samverkan mellan kommuner samt myndigheter såsom socialtjänst, polis, domstol och BUP måste säkerställas, samtidigt som kunskaperna om barns behov och rättigheter måste stärkas hos beslutsfattare, bland annat genom utbildningssatsningar i aktuella yrkesutbildningar.
Likvärdig utbildning : Det krävs ett ökat centralt ansvar för att garantera alla barns rätt till likvärdig och kvalitativ utbildning. Utbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att bryta socialt utanförskap. Ett barns rätt till utbildning får inte vara avhängigt dess bakgrund eller boendekommun.
Enskilda barn betalar idag priset för socialt utanförskap, men även samhället i stort då det skapar ett ökat tryck på hälso- och sjukvård, sociala kostnader och specialundervisning i skolorna.
När den nya regeringen nu tagit plats i Rosenbad måste de göra barn i socialt utanförskap till en politisk prioritet. Under sina hundra första dagar vid makten bör Åsa Regnér påbörja arbetet med en nationell handlingsplan där ovanstående punkter står högt på agendan.
Relaterade artiklar
Konsekvenserna av nätmobbning kan vara förödande. När barn och unga tillbringar mer tid online under covid-19-pandemin ökar risken. I en global kampanj har UNICEF tillsammans med ungdomar, sociala medieplattformar och barnskyddsexperter, tagit fram råd till unga och föräldrar för att stoppa nätmobbning och förhindra att någon drabbas.
2017 tillsattes en utredning för att se över socialtjänstlagen och i dag lämnar UNICEF Sverige in sitt remissyttrande. Vi konstaterar besviket att utredningen inte når hela vägen fram. Bland annat saknas barns rätt till delaktighet, och direktivet om “inga ökade kostnader” rimmar illa med den verklighet där lagen ska tillämpas.
Under senare tid har den eskalerande gängkriminaliteten uppmärksammats stort i media. I många fall är barn både förövare och brottsoffer. En djupt tragisk utveckling, inte minst för ett land med både resurser och förutsättningar att stävja den. Idag äger en särskild debatt rum i riksdagen på temat, och mot den bakgrunden vill UNICEF Sverige ge några konkreta förslag.