I det fjärde avsnittet av UNICEFs poddserie "Röster från bänken" möter vi Erik som fått en tidig ADHD-diagnos. Trots den kunskap som finns i samhället om att diagnosen kan innebära en ökad risk för drogmissbruk och kriminalitet, så börjar han som tolvåring att använda droger. Idag befinner sig Erik i sluten ungdomsvård efter att ha sålt narkotika.
Publicerad |
2015 10 19
Uppdaterad |
2015 10 19
"Alla säger att det är fel på mig och att jag bara är problem"
Foto: © Frank Aschberg
Som åttaåring fick Erik en ADHD-diagnos. Sedan dess har det varit medicinering, möten med skolan, socialen och polisen - och en kamp för Erik att hitta sin plats i samhället.
- Jag tänkte nog och undrade vad det var för fel, jag såg inte vad jag gjorde för fel. Alla säger att det är fel på mig och att jag bara är problem. När jag fick ADHD på papperet så förstod jag att det är det som ligger bakom. Men sen efter det fick jag bara höra att det är ingen ursäkt att jag har ADHD, att jag inte kan skylla på det, berättar Erik.
Studier visar att ungdomar med ADHD löper en högre risk att hamna i drogmissbruk än unga utan diagnos. När diagnosen är fastställd får Erik mediciner, men han börjar också som 12-åring att använda droger och leva ett kriminellt liv.
- När jag var i skolan hade jag ett eget klassrum med assistent, men de försvinner alltid. En dag är de bara borta. Utan att säga nånting. Där kände jag att jag skiter i det här. Jag pratade med socialen och då fixade de en vaktmästare, men han hade ju sitt på sidan och mig samtidigt. Jag ville gå i en vanlig klass, jag ville vara som alla andra, säger Erik.
Som 14-åring är Erik inskriven för sitt missbruk men kan ändå fortsätta att ta droger. Trots att han har varit i kontakt med myndigheterna sedan han var åtta år har de inte kunnat hjälpa honom att bryta hans kriminella beteende eller drogmissbruk. Idag är Erik 17 år och sitter inlåst sedan nästan ett år tillbaka, dömd till sluten ungdomsvård.
Lyssna till hela berättelsen i poddavsnittet nedan:
Här finns egentligen en YouTube-video.
För att visa den behöver du tillåta marknadsföring i dina cookie-inställningar.
Christina Heilborn, programchef för UNICEF Sverige, kommenterar Eriks berättelse:
- Det är för lite stöd och hjälp som ges socialt utsatta barn tidigt i skolan. Myndigheterna samordnar inte sina insatser och kunskapen är ganska låg när det handlar om vilken typ av insatser som behövs. Det viktigaste är att barn får möjlighet att komma till tals och bli hörda, att få vara med och påverka beslut och ge förslag på lösningar. Det fungerar inte alls idag.
- Om barnen får särskilt stöd utifrån sina behov så kan de fungera väldigt väl i skolan och den viktigaste skyddsfaktorn för att ta sig ur ett socialt utanförskap som till exempel ett drogmissbruk är just skolan. Trots det så är det många av de här barnen som hamnar utanför skolan och inte heller får hjälp att komma tillbaka dit, säger Christina Heilborn.
Inga fler barn ska behöva hamna på bänken och bli åskådare i sina egna liv. Lyssna på barnen och skriv under vårt krav till regeringen om att barn måste få rätt att klaga när deras rättigheter kränks.
Relaterade artiklar
Konsekvenserna av nätmobbning kan vara förödande. När barn och unga tillbringar mer tid online under covid-19-pandemin ökar risken. I en global kampanj har UNICEF tillsammans med ungdomar, sociala medieplattformar och barnskyddsexperter, tagit fram råd till unga och föräldrar för att stoppa nätmobbning och förhindra att någon drabbas.
2017 tillsattes en utredning för att se över socialtjänstlagen och i dag lämnar UNICEF Sverige in sitt remissyttrande. Vi konstaterar besviket att utredningen inte når hela vägen fram. Bland annat saknas barns rätt till delaktighet, och direktivet om “inga ökade kostnader” rimmar illa med den verklighet där lagen ska tillämpas.
Under senare tid har den eskalerande gängkriminaliteten uppmärksammats stort i media. I många fall är barn både förövare och brottsoffer. En djupt tragisk utveckling, inte minst för ett land med både resurser och förutsättningar att stävja den. Idag äger en särskild debatt rum i riksdagen på temat, och mot den bakgrunden vill UNICEF Sverige ge några konkreta förslag.