Barn i samhällsvård nonchaleras

För det första handlar det om barn i sårbara situationer. För det andra är det barn som saknar ett naturligt familjenätverk som kan svara för deras behov. Det här är barn som är beroende av att samhället tar sitt föräldraansvar fullt ut och tillgodoser deras behov och rättigheter.

Barn som lever i socialt utanförskap bär ofta på en mångproblematik. Många olika typer av utsatthet samverkar i ett brett nät, med risk för att förstärka varandra. Förra veckan tog vi upp situationen för barn i ekonomisk utsatthet och dess konsekvenser för barns hälsa och utveckling . Att barn i utanförskap har en sårbarhet inom många olika områden är tydligt även gällande barn i samhällsvård: En uppenbar brist är placerade barns rätt att komma till tals. Barn kommer sällan till tals inom socialtjänstens utredningar och de ses enbart som bihang till föräldrarna, trots att situationen i allra högsta grad berör dem. Inom socialtjänsten förklaras det bland annat med att barnen är för unga för att tillfrågas, att de inte är trovärdiga eller att förtroendet mellan socialtjänst och föräldrar kan förstöras om barn görs delaktiga. Bristande resurser eller metoder för att prata med barn uppges vara ytterligare anledningar till att inte involvera barn i utredningar . Samtidigt flaggar socialsekreterare och forskare för orimliga arbetsvillkor för de som ansvarar för att utreda barn och unga, nu senast i lördags på DN Debatt . En ökad arbetsbelastning och många oerfarna utredare gör att risken för förödande misstag ökar.

Situationen är på många sätt alarmerande. Samhället har tagit över föräldraansvaret för de placerade barnen, men är idag inte en tillräckligt bra förälder. Vi kräver att regeringen tar fram en handlingsplan för barn i socialt utanförskap som utgår från helhetssyn, förbättrad delaktighet, samverkan mellan kommuner och olika myndigheter samt likvärdig utbildning, som är den enskilt viktigaste faktorn för att bryta utanförskap. Läs mer om vårt krav på handlingsplan här .