Gå till innehållet

Inget barn ska be­höva ut­sättas för våld

1979 var Sverige först i världen med att införa ett förbud mot aga. Trots det utsätts tusen­tals barn för våld och övergrepp i Sverige varje år och och mörkertalet är troligen stort. Att barn växer upp med våld kan aldrig accepteras. Våld mot barn måste förebyggas och bekämpas med alla till buds stående medel.

Enligt UNICEF Sverige har inte detta arbete varit en tillräckligt prioriterad fråga vare sig hos regeringen eller hos de instanser som ansvarar för att att ge skydd och stöd till barn. Långt mer behöver göras för att alla barn ska få den barndom fri från våld som de enligt barnkonventionen har rätt till.

Mjukisdjur i en låda.

Två mjukisdjur i en låda.

Våld mot barn som begrepp

Barnkonventionens artikel 19 säger att barnet ska skyddas mot ”alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavarens eller annan persons vård. FN:s barnrättskommitté är tydlig med att inget våld mot barn någonsin kan vara motiverat och allt våld mot barn kan förebyggas (1). 

FN:s barnrättskommitté understryker vikten av att förstå våldsbegreppet som ett brett begrepp där alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försummelse, misshandel eller utnyttjande, däribland sexuella övergrepp inbegrips i begreppet (2). Våld riskerar i allmänhet förknippas med fysisk skada eller avsiktlig skada, men att det är viktigt att inte bortse från det lidande och de konsekvenser även icke fysiskt våld kan få för ett barn. Exempel på icke fysiskt våld kan till exempel vara psykisk misshandel, försummelse eller att barnet upplever våld inom familjen.

Svensk lagstiftning

Sverige var det första landet i världen med att införa förbud mot aga (1979). Förbudet innebär att barn inte får utsättas för kroppslig bestraffning eller annan kränkande behandling (FB 6:1). Införandet av agaförbudet markerade att barn, precis som vuxna, har rätt att skyddas mot våld. Agaförbudet medför dock inte straffbarhet.

För att bli straffad för att ha utsatt ett barn för våld behöver det vara ett brott som leder till en påföljd om det begås, exempelvis misshandel.

För att dömas till misshandel mot barn måste barnet ha fått någon form av kroppsskada, sjukdom eller smärta när det utsätts (§5 BrB). Med smärta avses ett fysiskt lidande som inte är alltför obetydligt. Agaförbudet innefattar fler former av våld än vad de straffrättsliga bestämmelserna för misshandel gör. 

Sedan den 1 juli 2021 är det straffbart att utsätta ett barn för att bevittna våld i en nära relation. Syftet med den nya lagen är att stärka det straffrättsliga skyddet för barn som bevittnar vissa brott mellan närstående.

Exempel på brister inom barnskyddssystemet i Sverige idag 

En nationella kartläggning från 2017 som Stiftelsen Allmänna barnhuset genomfört med hjälp av medel från regeringen visar att en majoritet av barnen i Sverige aldrig utsatts för våld av vuxna. Men den visar också att allt för många är utsatta och att många av dem inte får det stöd och den rehabilitering de har rätt till. Av studien framgår att drygt tio procent av de som utsatts för psykiskt eller fysiskt våld hade berättat för en professionell inom skola, socialtjänst, polis, hälso- och sjukvård eller ungdomsmottagning. Totalt hade 45 procent berättat för någon, oftast för ett syskon eller för en jämnårig vän. Studien visade att totalt 44 procent av tillfrågade elever någon gång under livet varit utsatta för någon form av barnmissandel. Med barnmisshandel menas här olika typer av våld såsom fysiskt våld, psykiskt våld, försummelse, sexuella övergrepp samt upplevt våld mellan vuxna i familjen. 36 procent av tillfrågade elever hade utsatts av någon inom familjen. Nio procent av de tillfrågade eleverna var multiutsatta, alltså utsatta för olika typer av våld eller våld vid upprepade tillfällen. Dessa barn riskerar att fara särskilt illa (3). 

Kartläggningen visar att barnkonventionen inte har fått tillräckligt genomslag samt att det krävs långt fler insatser, åtgärder och prioriteringar. Agaförbudet skickar en tydlig signal, men det är uppenbart att det inte efterlevs fullt ut i praktiken. 

Att våld mot barn inte är ett tillräckligt prioriterat område i polisens och åklagarnas verksamhet visar sig bland annat av den höga andel förundersökningar som läggs ned. Detta trots att den misstänkte utfört handlingen och att barnet har uppvisat skador. I de få fall som leder till åtal är det också anmärkningsvärt många som frias.

Läs rapporten "Vem skyddar mig från våld?" (2018) där barn i Sverige berättar om sina upplevelser av våld, om rättsprocessen och om samhällets agerande. 

FN:s barnrättskommittés rekommendationer till Sverige

I de senaste rekommendationerna till Sverige uttrycker FN:s barnrättskommitté en oro för att allt fler barn i Sverige utsätts för våld och att dessa barn inte erbjuds stöd och hjälp. Sverige rekommenderas att skapa ett sammanhållet och samordnat skyddssystem för barn och samtidigt arbeta för att öka kunskapen kring våld mot barn. Att barnen själva får delta i detta arbete är särskilt viktigt (5). FN:s barnrättskommitté påpekar att människor som arbetar med barn inte har tillräcklig kunskap när det gäller att upptäcka tidiga tecken på utsatthet, vilket resulterar i att endast ett fåtal fall anmäls till socialtjänsten (6). 

Regeringens arbete för förbättrat skydd och stöd

Regeringen har vidtagit vissa åtgärder för att stärka systemet för att skydda och stödja barn i Sverige. Barnahusverksamheten har fortsatt att utvecklas i Sverige. Barnahus samlar de myndigheter som ska samarbeta när ett barn utsatts för brott under samma tak, för att underlätta för barnet. Miljön på barnahusen ska vara anpassad för barns behov och skapa en trygg, bekväm atmosfär. Under barnahusens tak ingår bland annat polis och socialtjänst (7).

Linköpings universitet fick 2015 i uppdrag av regeringen att inrätta ett nationellt centrum för forskning om våld mot barn, med syfte att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn (8). Regeringen har även tillsatt en utredning som ska lämna förslag på en strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Förslaget på strategi och konkreta förslag för förändring ska lämnas till regeringen den 31 december 2022 (9).

En betydelsefull förändring för barnets rättigheter är införandet av det så kallade barnfridsbrottet i Sverige. Den 1 juli 2021 blev det i Sverige straffbart att utsätta ett barn för att bevittna våld i en nära relation, exempelvis en förälders våld mot den andra föräldern eller mot ett syskon. Syftet med den nya lagen är att stärka det straffrättsliga skyddet för barn som bevittnar vissa brott mellan närstående.

Globala målen

De globala målen har antagits av samtliga FN:s medlemsstater och innehåller 17 globala mål och 169 delmål för långsiktig och hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i världen. Målen ska vara uppfyllda till år 2030. De globala målen är gällande för samtliga världens länder. Enligt mål 16.2 ska alla barn få växa upp utan våld och utnyttjande. Alla världens länder har därmed slagit fast att inga barn ska utsättas för våld år 2030, vilket innebär att alla länder måste ta frågan på högsta allvar och aktivt engagera sig i arbetet med att motverka våld mot barn i alla dess former.

Enligt dagens lagstiftning är våld mot barn straffbart endast om barnet har fått någon form av kroppsskada, sjukdom eller smärta.

UNICEF Sverige vill verka för följande i Sverige:

En särreglering om våld mot barn i svensk straffrätt
Våld mot barn regleras i dag i samma straffbestämmelse som våld mot vuxna, trots att det finns ett uttalat behov att särskilja våld mot barn från andra former av våld, med syfte att markera allvaret i att utsätta barn för våld. Barnrättighetsutredningen (10) har föreslagit ett införande av en bestämmelse om misshandel av barn i brottsbalken. UNICEF Sverige arbetar aktivt för att en sådan bestämmelse ska införas.

Att psykiskt våld och försummelse ska erkännas som våld mot barn
Mot bakgrund av artikel 19 i barnkonventionen vill vi att det ska bli en ny straffbestämmelse där psykisk misshandel och försummelse också ingår i definitionen av misshandel mot barn.

Kunskapshöjande insatser riktade till barn, föräldrar och andra närstående kring barns rättigheter och agaförbudet
Som ett led i det förebyggande arbetet mot våld mot barn är det av stor vikt att arbeta med kunskapshöjande insatser. Barns medvetenhet om sina rättigheter måste stärkas. Dels för att påverka attityder som verkar förebyggande, dels för att barn ska veta hur de ska agera om de utsätts för våld. I det kunskapshöjande arbetet är det viktigt att uppmärksamma särskilda riskgrupper. Det är även viktigt att informationen anpassas till barnens olika förutsättningar, som ålder och svenskkunskaper till exempel.

Kunskapen bland föräldrar och andra närstående måste också höjas. Alla som befinner sig i Sverige eller anländer till Sverige behöver få information om det svenska rättssystemet, barns rättigheter, de globala målen och agaförbudet i föräldrabalken.  

Verka för ett sammanhållet socialt system för skydd och stöd som tydliggör aktörernas ansvarsområden för barn som utsätts för våld
Vid den sista uppföljningen från barnrättskommittén rekommenderades Sverige att skapa ett sammanhållet och samordnat skyddssystem för barn enligt artikel 19.2 i barnkonventionen (11). Det måste vara tydligt vem som har ansvaret för barnet och familjen, från anmälan fram till uppföljning (12). Den nationella planeringen bör vara transparent och samrådsbaserad, och barn bör delta.

Planen bör dessutom vara tillgänglig och begriplig för såväl vuxna som barn (13). Samarbetet mellan myndigheter bör förbättras och stöd till utsatta barn bör kvalitetssäkras i samtliga av landets kommuner. Initiativ likt barnahusmodellen är något som kan verka som utgångspunkt och användas i fler kommuner med barnets rättigheter i fokus.

Den nationella insamlingen av statistik bör förbättras och i den bör brott begångna av familjemedlemmar, andra omsorgspersoner och utomstående särskiljas
Det finns i dag brister i statistiken vad gäller det svenska sociala barnskyddet. Ett tydligt exempel är att det inte förs statistik över hur många orosanmälningar till socialtjänsten som leder till åtgärder. 

Det är viktigt att Sverige samlar in officiell kriminalstatistik som ger en korrekt bild av barns utsatthet för våld. Fokus bör även läggas på statistiken om riskfaktorer, för att öka kunskapen om dessa i det förebyggande arbetet. Det finns etablerade system för insamling av officiell kriminalstatistik. Men det bör göras förändringar i kategoriseringen av brott så att till exempel brott mot barn inom familjen särskiljs från annan brottslighet. I statistiken bör man även särskilja våld utfört av andra omsorgspersoner som innefattas av artikel 19 i barnkonventionen.

För att bedöma hur genomförandet av barnkonventionen går framåt är det viktigt att det finns fungerande system för datainsamling samt att statistiken som samlas in också utvärderas (22). Detta är också en viktig fråga för genomförandet av de globala målen.

Faktabladet är uppdaterat augusti 2022.

Källhänvisningar

1) FN:s barnrättskommitté, Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 (2011). Barnets rätt till frihet från alla former av våld. 2011, punkten 3a och 4.
2) FN:s barnrättskommitté, Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 13 (2011). Barnets rätt till frihet från alla former av våld. 2011, punkten 4.
3) Stiftelsen Allmänna Barnhuset (Jernbro, J och Jansson, S), Våld mot barn 2016; en nationell kartläggning, 2017.
4)  UNICEF Sverige, Våld löser inget 2018, s. 8, 9, 29.
5) CRC/C/SWE/CO/5, st. 28.
6) CRC/C/SWE/CO/5, st. 27.
7) Se Rikspolisstyrelsen, m.fl., 2008. På Barnahusen ska de olika myndigheter som samarbetar kring ett barn som misstänks vara utsatt för brott vara representerade. Barnet slipper därmed åka till flera olika lokaler och myndigheter och upprepa sin berättelse för olika personer. Barnahusen ska vara inredda så att barn och tonåringar känner sig trygga och bekväma. Miljön ska vara anpassad efter deras behov.
8) Regeringen, Kommittédirektiv: Nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn, 2021.
9) S2012/275/FST.
10) SOU 2016:19.
11) CRC/C/SWE/CO/5 st. 28.
12) Barnkonventionen st. 53.
13) Barnkonventionen st. 71.
14) CRC/GC/2003/5, st. 48.

Vad säger Barnkonventionen?

  1. Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

  2. Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

  3. Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp.

  4. Barn som av olika anledningar inte kan bo kvar i sin hemmiljö har rätt till skydd och stöd från staten, samt rätt till ett alternativt hem.

  5. Barn som har utsatts för vanvård, utnyttjande, övergrepp, tortyr eller väpnade konflikter har rätt till rehabilitering och social återanpassning.

Läs mer om barnkonventionen