Fler former av våld mot barn ska bli straffbart

Bevittnande av våld mellan närstående är en del av de psykiska våldet som barnkonventionen uppmärksammar, men som tidigare inte varit straffbart enligt svensk lag. Detta är en fråga som UNICEF Sverige har drivit länge. Förslagen i utredningen synliggör en mycket utsatt grupp barn i samhället som länge varit osynliga både i statistiken och för samhällets omsorg och rätt till upprättelse.

Enligt artikel 19 i barnkonventionen har barn rätt att skyddas från alla former av fysiskt och psykiskt våld. Att kriminalisera bevittnande av våld ger inte bara en tydlig signal att händelsen är skadlig och farlig för barnet, utan visar även på en rättighetskränkning. Att göra barn till målsägande och fullt ut erkännas som brottsoffer, ger en utökad rätt till upprättelse och en större möjlighet att ta del av sociala stödinsatser (som är avgörande för barnet).

Utmaningar med lagförslaget

Det finns dock en del utmaningar med förslaget då barnrättsperspektivet och straffrättens principer inte alltid överensstämmer. Detta är förståeligt men problematiskt utifrån barnets rättigheter. Det gäller till exempel definition av "bevittna", då barnets upplevelser inte kan vara utgångspunkten utan begränsas av situationer där barnet sett eller hört gärningen för att straffansvar ska kunna klargöras.

Barn upplever våld med många sinnen och genom att utesluta situationer som ur barnets perspektiv är traumatiska är olyckligt. Det kan till exempel handla om situationer som att barn påträffar en utav sina föräldrar misshandlad eller påträffar sitt hem totalförstört utan att själv ha bevittnat brottet. Detta vara lika traumatiserande som att bevittna själva brottet, men barnet kan med den nya bestämmelsen inte få upprättelse för den upplevda situationen.

Det är även problematiskt att grundbrottet måste vara styrkt för att barnfridsbrottet kan aktualiseras. Detta innebär att om själva våldshandlingen som barnet bevittnat inte kan bevisas så finns det heller inte möjlighet att fällas för barnfridsbrott. Detta är ett exempel på när barns rättigheter fortfarande är beroende av vuxnas utsatthet som får företräde för barnets upplevelser. 

Utredningen innehåller många bra kompletterande förslag till själva straffbestämmelsen. De handlar bland annat om att den särskilda företräden, (juridiska biträdet), som stödjer barnet under rättsprocessen ska få ett utökat mandat för att bättre kunna ge det stöd som barnet behöver. Insatser för att till exempel socialtjänst ska samverka mer strukturerat finns också med, vilket är nödvändigt. Juridiken kan inte ensam skydda barn som utsätts för våld, utan sociala skydd och stödinsatser måste förstärkas.

Barnanpassade rättsprocesser måste också prioriteras då fler barn kommer att bli delaktiga genom den nya straffbestämmelsen. Dagens rättssystem behöver möjliggöra för barn att delta i rättsprocessen utifrån sina förutsättningar, ålder och mognad. Konkreta åtgärder för hur detta ska göras saknas tyvärr i utredningen.

En majoritet i riksdagen säger sig vara positiva till förslaget och är beredda att ändra i brottsbalken. Vi gläds år detta då vi ser att lagen kommer göra stor skillnad för en del våldsutsatta barn. Vi fortsätter dock arbetet med att synliggöra att fler former av psykiskt våld ska vara straffbara så att barn får rätt att skyddas från alla former av våld i enlighet med barnkonventionens bestämmelser.

Läs hela remissvaret här.