Kvinnlig könsstympning

Kvinnlig könsstympning är en livsfarlig sedvänja som ger flickor men för livet

Fler än två miljoner flickor i åldrarna 4-11 år könsstympas varje år världen över. Den grymma sedvänjan har praktiserats i mer än 2 000 år. Ingreppet görs oftast helt utan bedövning och verktyget kan vara en smutsig kniv, ett gammalt rakblad eller en glasskärva. En del flickor dör och de flesta traumatiseras svårt och får men för livet. Vi arbetar för att stoppa det här grova brottet mot barns rättigheter. Med öppna diskussioner och utbildning på bynivå lyckas vi förändra attityder.

  • En flicka blundar för att slippa se kniv
    UNICEF
    Fler än två miljoner flickor i åldrarna 4-11 år könsstympas varje år världen över. Den grymma sedvänjan har praktiserats i mer än 2000 år.
  • Ett rakblad och en fickkniv
    UNICEF/Alison Parker
    Ofta används rakblad och fickkniv vid kvinnlig könsstympning. Fotot är taget i Gambia i samband med en konferens i byn Darsilameh, med mål att få 24 kommuner att avstå från kvinnlig könsstympning.
  • Unga flickor i Gambia
    UNICEF
    Genom diskussioner, sång och drama sprids kunskap som ger insikt och vilja att överge den grymma traditionen med könsstympning.

Många ämnen som länge betraktats som känsliga, heliga eller tabubelagda omvärderas nu kritiskt och objektivt. Ett av dessa ämnen är kvinnlig könsstympning. Könsstympning av flickor förekommer på många håll runt om i världen, från Indonesien i öst till Peru i väst. Mer än hälften av ingreppen sker i Indonesien, Egypten och Etiopien. UNICEF uppskattar att mer än 200 miljoner flickor och kvinnor som lever idag har utsatts för någon form av könsstympning, i de 30 länder i Afrika och Mellanöstern där sedvänjan är främst förekommande. 44 miljoner av dessa 200 är flickor under 15 år (1).

Vad är könsstympning?

Beteckningen "kvinnlig könsstympning" rymmer flera olika former av ingrepp. I vissa fall skärs delar av blygdläpparna eller klitoris bort. En annan variant är att klitoris prickas med ett vasst eller spetsigt föremål. Den grövsta formen av könsstympning är så kallad infibulation, vilket innebär att både klitoris och de inre och yttre blygdläpparna avlägsnas. Huden sys sedan ihop och kvar lämnas endast en millimeterstor öppning, där urin och menstruationsblod ska passera.

Könsstympning utförs oftast på flickor mellan fyra och 14 år, men även spädbarn stympas. Ibland utförs det på kvinnor som precis ska gifta sig, på kvinnor som är gravida med sitt första barn eller som precis har fött sitt första barn. Ingreppet görs oftast utan bedövning av barnmorskor eller barberare, som använder saxar, rakblad eller krossat glas.

Stora hälsorisker

Kvinnlig könsstympning är ett allvarligt hälsoproblem för flickor och kvinnor på grund av de medicinska riskerna med ingreppet. På många håll i Afrika och Mellanöstern utförs ingreppet av outbildade traditionella barnmorskor, äldre kvinnor i byn eller barberare. Ofta används smutsiga instrument som knivar, glasskärvor eller rakblad. Ingreppet genomförs vanligtvis utan bedövning.

Könsstympning medför långsiktiga fysiska och känslomässiga komplikationer. Svår smärta, stress, infektioner och psykiska problem kan uppstå efter ingreppet, liksom kraftiga blödningar, infertilitet och död. Kvinnans sexualliv blir också ofta mycket smärtsamt och svårt.

Infibulation förorsakar de största besvären och farorna. Eftersom endast en liten öppning lämnas kan urin och menstruationsblod inte rinna ut ordentligt, vilket också kan förorsaka infektioner i underlivet. Det kan även leda till att kvinnan får svårt att kontrollera urinflödet. Könsstympning medför ofta svåra förlossningar, med dödlig risk för både modern och barnet. Vid förlossning öppnas såret för att efter förlossningen sys ihop igen. Detta innebär stora risker för infektioner.

Ett rakblad och en fickkniv
UNICEF/Alison Parker
Ofta används rakblad och fickkniv vid kvinnlig könsstympning. Fotot är taget i Gambia i samband med en konferens i byn Darsilameh, med mål att få 24 kommuner att avstå från kvinnlig könsstympning.

Vad håller sedvänjan vid liv?

Traditionen att könsstympa flickor har troligen existerat i tre tusen år. Det finns olika teorier om var och varför sedvänjan uppstod, men inget har med säkerhet kunnat fastställas.

Människor som är angelägna om att bevara traditionen med kvinnlig könsstympning betraktar den ofta som ett religiöst påbud. Sedvänjan förekommer bland katoliker, protestanter, kopter, falasher, muslimer och animister. Det finns dock inget skriftligt stöd i någon religion för könsstympning.

Kvinnlig könsstympning utförs fortfarande eftersom det är rotat i den traditionella tron om kvinnors status och roll. Det anses också vara en del av den rit som ska initiera den unga flickan i vuxenvärlden.

Könsstympning ses ofta som en nödvändighet för äktenskap, då ingreppet tros bevara en flickas oskuld innan giftermålet. Det är också ett sätt att kontrollera kvinnornas sexualitet, eftersom den sexuella njutningen minskar och kvinnan därför antas vara trogen sin man.

Trots de stora farorna för hälsan, ses könsstympning som ett sätt att göra könsorganen “rena och vackra” och att omvandla flickan till “en riktig kvinna".

Bland de välbärgade i storstäderna är det numera vanligt att mer omfattande ingrepp görs av utbildade barnmorskor, sjuksköterskor och läkare. Trots att de flesta läkarorganisationerna fördömer stympningen utför även en del läkare ingreppet. Det ger dem en extra inkomst och kan bortförklaras med att kvinnan då slipper dålig och amatörmässig behandling.

Internationellt arbete för lagstiftning

Kvinnor och hälsoarbetare i de berörda länderna yttrar sig allt oftare mot kvinnlig könsstympning. Det erkänns på fler platser att det är möjligt att behålla de positiva sidorna av initieringsriter, medan man tar bort de skadliga.

Med stöd av bland annat FN:s barnkonvention har arbetet mot de skadliga ingreppen kunnat resultera i att många länder infört lagar som förbjuder könsstympning, till exempel Burkina Faso, Egypten, Etiopien, Sudan, Australien och Storbritannien. I andra länder, däribland Belgien, Kanada, Elfenbenskusten, Frankrike, Guinea, och USA kan de som utför kvinnlig könsstympning åtalas för brott mot andra gällande lagar. I flera afrikanska länder har man utvecklat officiella strategier mot könsstympning.

Unga flickor i Gambia
UNICEF
Genom bydiskussioner, sång och drama sprids kunskap som ger deltagarna insikt och vilja att överge den grymma traditionen med könsstympning.

Organiserat motstånd i Afrika

Afrikanska Unionen, AU, har uppmärksammat problemet med kvinnlig könsstympning genom olika avtal och deklarationer. Bland annat finns inom ramen för AU ett regionalt avtal för att få slut på bruket av könsstympning. De stater som har skrivit under avtalet ska vidta lämpliga åtgärder för att utplåna skadliga sociala och kulturella sedvänjor som påverkar barn, däribland även könsdiskriminerande sedvänjor.

IAC (Inter-African Committee on traditional Practices Affecting the Health of Women and Children) bildades 1984 av en rad afrikanska kvinnor och är rådgivande organ till FN. IAC består idag av 28 nationella kommittéer i Afrika, samt 15 sektioner i Europa, USA, Kanada, Japan och Nya Zeeland, och arbetar för att avskaffa könsstympning.

IAC:s sjunde kongress hölls i oktober 2008 i Kairo, Egypten. Organisationen har antagit ett handlingsprogram för att avskaffa könsstympning före år 2010. Detta handlingsprogram stöds av flera internationella organisationer, däribland UNICEF, FN:s befolkningsfond (UNFPA) och Världshälsoorganisationen (WHO). Dessutom stöds arbetet av en rad frivilligorganisationer. UNICEF ger dessutom aktivt stöd till IAC:s nationella kommittéer i Afrika.

Situationen i Sverige

Flyktingar har tagit med sig traditionen till västvärlden, vilket har lett till en ökning av könsstympning i Europa, Nordamerika och Australien. Sedan 1999 råder en hårdare lagstiftning mot könsstympning i Sverige. Straffskalan har skärpts genom att straffet för den som utför könsstympning i Sverige nu är mellan två och fyra års fängelse. Även förberedelse och underlåtenhet att avslöja könsstympning är straffbart.

Vad gör UNICEF?

UNICEF anser att könsstympning är ett grovt brott mot barnets rättigheter och organisationen stöder internationella och nationella åtgärder för att avskaffa sedvänjan. Redan 1980 tog vi upp frågan om könsstympning med UNFPA och WHO vid en gemensam överläggning.

Eftersom det rör sig om en kulturellt känslig fråga, arbetar vi i nära samarbete med lokala ledare i de olika länderna. Vi ger information och utbildning om könsstympningens skadliga effekter. Vi stödjer även utbildningsprojekt för barnmorskor och producerar opinionsmaterial. Dessutom stödjer vi seminarier och studier om könsstympning.

Vi har tagit fram en handlingsplan som innebär att samhällen ska få stöd att genomföra en öppen diskussion där frågan lyfts upp och som kan leda till ett allmänt avståndstagande från könsstympning. Opinionsbildare och religiösa ledare kan spela en viktig roll i den debatten. Sjukvårdspersonal, socialarbetare och lärare måste också utbildas för att kunna bidra till att minska förekomsten av kvinnlig könsstympning. Sedvänjan med kvinnlig könsstympning skulle kunna avskaffas inom loppet av en generation med rätt engagemang och stöd. Det behövs större insatser från såväl enskilda regeringar och världssamfundet som helhet. 

Den 22 juli 2014 anordnade UNICEF tillsammans med den brittiska regeringen ett toppmöte, Girl Summit, i London för att öka stödet för snabbare framsteg i kampen mot kvinnlig könsstympning och barnäktenskap. Ny statistik visar att risken för att en flicka i tonåren ska könsstympas idag har minskat med en tredjedel jämfört med för 30 år sedan. I Centralafrikanska republiken, Irak, Liberia och Nigeria, har förekomsten halverats. Attityder förändras också – majoriteten av människorna i de länder där flickor könsstympas tycker att sedvänjan borde upphöra. Men många fortsätter att utsätta sina döttrar för ingreppet på grund av sociala påtryckningar. 

Framstegen måste ske mycket fortare, för att kompensera för befolkningstillväxten i de länder där kvinnlig könsstympning och barnäktenskap är vanligt. Den senaste statistiken om kvinnlig könsstympning finns att läsa i sin helhet via länken nedan.

Källhänvisning:

1) Female Genital Mutilation/Cutting: A global concern, UNICEF 2016 

 

Faktabladet är senast uppdaterat mars 2016 

Vad säger Barnkonventionen?

  • 3

    Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.

  • 19

    Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet.

  • 24

    Varje barn har rätt till bra hälsa och rätt till sjukvård. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.

Läs mer om Barnkonventionen

Var med och kämpa vid barnens sida varje dag, året runt. Bli Världsförälder.

  • Du hjälper utsatta barn över hela världen.
  • Du är med under hela uppväxten – från mammas mage till vuxenlivet.
  • Du ger pengar varje månad. Enkelt och kostnadseffektivt via autogiro.