Gå till innehållet

Barn i krig och konflikt

Idag påverkas över 350 miljoner barn på olika sätt av väpnade konflikter världen över (1). Barn drabbas alltid hårdast, de kan skadas eller dödas av direkt fysiskt våld i stridig­heter­na och dess konsekvenser. De drabbas ofta av brist på mat, vatten och säkra platser där de kan leka. I många fall tvingas också barnen att sluta i skolan.

Före detta barnsoldater i Sudan lämnar sina vapen på marken vid en frigivningsceremoni.

Hur påverkas barn av krig?

Att döda, misshandla och våldta barn och kvinnor har blivit strategier i krig där olika grupper försöker dominera och utplåna varandra. Byar, sjukhus, skolor och vattendrag bombas för att förhindra de civilas möjlighet till överlevnad. Barn blir måltavlor och värvas i syfte att användas som barnsoldater av väpnade grupper.

Utan föräldrar: Bland det värsta ett barn kan råka ut för i en krigssituation är att skiljas från sin familj eller att föräldrarna skadas eller dör. Förutom alla traumatiska minnen löper ett barn utan föräldrar större risk att bli utnyttjat, utsatt för övergrepp eller bli tvångsrekryterade till väpnade styrkor.

Ett liv på flykt: Många familjer måste fly från sina hem och tvingas bo i trånga läger. Brist på rent vatten leder till sjukdomsspridning och minimalt med mat leder till humanitära katastrofer. Under krig dör fler barn av smutsigt vatten, matbrist och sjukdomar än av det direkta våldet. Ofta är situationen värst i överfulla flyktingläger.

Begränsade möjligheter: Möjligheter till egna inkomster begränsas eller tillintetgörs och barnen har under pågående krig mycket små möjligheter att gå i skolan. Skolan kan förstöras eller tas över av stridande parter, det kan vara för farligt att ta sig dit eller så kan barnen tvingas att direkt delta i den väpnade konflikten. Under krig är samhällsinformationen ofta bristfällig eller missvisande, vilket leder till att människor inte kan följa utvecklingen och därmed har ännu mindre möjlighet att påverka sin situation.

Sexuellt våld mot barn i krig och konflikt 

År 2018 bekräftades 933 fall av sexuellt våld mot barn i konflikt. De högsta verifierade siffrorna dokumenterades i Somalia med 331 fall, och i Kongo med 277 fall (2). 

Flickor löper stor risk att bli sexuellt utnyttjade. Det är inte ovanligt att trupper som passerar byar våldtar, kidnappar och håller dem som sexslavar. Pojkar utsätts också för sexuellt våld i konflikt, dock inte i samma utsträckning som flickor. Stigmat för pojkar som utsätts för sexuellt våld är ofta ännu större än för flickor. Därför berättar de sällan om övergreppen, vilket leder till att mörkertalet och straffriheten för den här typen av brott är hög. 

Våldtäkter har alltid förekommit, både i freds- och krigstid, men under de senaste åren har de tagit allt mer systematiska former. I till exempel Demokratiska Republiken Kongo, Irak och Nigeria har våldtäkterna använts som ett vapen för att bryta ned främst flickor och kvinnor psykiskt och för att förödmjuka fiender.

Medvetenheten om de risker som flickor kan utsättas för i krig gör att många föräldrar förbjuder sina döttrar från att lämna hemmet. Förekomsten av barnäktenskap ökar också i en väpnad konflikt, då många föräldrar tycker att deras döttrar är säkrare i ett äktenskap. Flickorna tvingas in i oönskade äktenskap med för tidigt barnafödande som följd. Dessutom är våld vanligt förekommande i dessa äktenskap. Det hindrar också flickorna från att gå i skolan och utbilda sig, vilket får konsekvenser för deras livssituation även efter kriget.

En av UNICEFs viktigaste uppgifter är att förhandla med krigsledare för att få dem att avstå från att utnyttja barn i krig och släppa dem fria. UNICEF träffar barnens familjer, vänner och hela byar för att förmå dem att välkomna barnen tillbaka. De före detta barnsoldaterna erbjuds även rehabilitering och skolgång.

Barn direkt involverade i väpnad konflikt 

Idag är tusentals barn och ungdomar direkt eller indirekt inblandade i väpnade konflikter (ibland kallat barnsoldater) runt om i världen. Barnen utnyttjas av olika beväpnade grupper och arméer, till exempel som soldater, tjänstefolk, bärare, spioner eller sexslavar.

Under de senaste decennierna har utvecklingen av billiga, och för barn lätthanterliga automatvapen, gjort att användandet av barn som medel för väpnad konflikt har ökat. Barnen rekryteras ofta under tvångsliknande former, de kidnappas av gerillasoldater och militära förband som passerar deras hembyar. För att förhindra att barnen rymmer eller återvänder hem händer det att soldaterna tvingar barnen att döda sina föräldrar, syskon eller grannar innan de förs bort. Under 2018 bortfördes minst 2493 barn i syfte att användas som barnsoldater (2).   

Användningen av barn i krig är ingen ny företeelse. Barn har alltid utnyttjats som medhjälpare, spioner, tjänstefolk och soldater. De är lätta att manipulera och används därför oftast för uppdrag som vuxna inte vill eller kan genomföra. Ett exempel är att barn, med stor risk för sitt eget liv, skickas ut för att röja minfält och bana väg för de väpnade grupperna.

Att utnyttja barn som soldater i krig har katastrofala konsekvenser för barnens mentala och fysiska hälsa. De skjuts, lemlästas, torteras och våldtas. Risken att barn drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar eller blir drogberoende är också stor.

Barn dör eller skadas oftare än vuxna i krig eftersom de har mindre träning och erfarenhet än de vuxna soldaterna. 

För att barnsoldater ska kunna återvända till ett liv utan våld krävs stora insatser, som till exempel utbildning, bearbetning av trauman och försoningsarbete – både för barnsoldaten och för det samhälle som barnet ska återvända till.

GLOBALA MÅL som berör barn i väpnad konflikt

Mål 5: Jämställdhet (delmål 5.1, 5.2, 5.3)


Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen (delmål 16.1, 16.2, 16.3, 16.4)

Om barn i väpnad konflikt i barnkonventionen

Barnkonventionens artikel 38 förbjuder alla parter att använda barn som soldater. Men här används åldersgränsen 15 år istället för 18 år som i övriga delar av konventionen: ”Konventionsstaterna ska avstå från att rekrytera en person som inte uppnått 15 års ålder till sina väpnade styrkor.”

Med anledning av den skrivningen antog FN:s generalförsamling i maj år 2000 ett tilläggsprotokoll om barn i väpnad konflikt. Det ålägger staterna att vidta åtgärder för att barn upp till 18 år inte ska delta direkt i den typen av konflikter (3).

En pojke står framför rasmassor på en gata i Beirut, Libanon.

En av UNICEFs viktigaste uppgifter i krigs- och katastrofområden är att se till att alla skadade, hemlösa och bortkomna barnen hittas, registreras, skyddas och tas om hand i väntan på att bli återförenade med sina familjer. Bilden är från Beirut, Libanon.

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar på många olika sätt för att minska krigets skadeverkningar för barn. Vi satsar till exempel mycket på effektiv katastrofhjälp. Då en konflikt bryter ut är vi ofta redan på plats för att snabbt kunna bistå landets civilbefolkning med mat, mediciner, tält och rent vatten.

Vi arbetar med att återförena ensamma barn med sina föräldrar. För detta syfte har vi tagit fram ett system via mobiltelefon som nu även används av andra hjälporganisationer. 

En annan viktig uppgift för UNICEF är att förhandla med krigsledare för att få dem att avstå från att utnyttja barn eller att släppa tillfångatagna barn fria. Vi ser också till att de utnyttjade barnen har ett hem att återvända till. Vi samtalar med familjer, vänner och hela byar för att förmå dem att välkomna barnen tillbaka. De före detta barnsoldaterna erbjuds även ekonomisk hjälp, psykosocialt stöd och skolgång. Förutom att behandla barnens traumatiska upplevelser, går rehabiliteringen ut på att undervisa barnen i hur konflikter kan lösas på ett fredligt sätt. Förhoppningen är att de även som vuxna ska undvika att ta till våld.

UNICEF har tillsammans med flera andra FN-organ utvecklat ett system för att bevaka och rapportera övergrepp mot barn i väpnad konflikt. I detta system dokumenteras barn som dödas, skadas, våldtas och utnyttjas av parter i konflikten. Genom att dokumentera övergreppen ökar möjligheten för de skyldiga att ställas till svars. Genom detta system dokumenterades över 25,000 allvarliga kränkningar mot barns rättigheter i 20 länder under 2019. 

Under 2019 medverkade UNICEF till att 13,200 barn (18 procent flickor) i 17 krigshärjade länder kunde friges. 14,400 frigivna barn i bland annat Sydsudan, Demokratiska Republiken Kongo och Nigeria fick olika typer av stöd för att kunna återintegreras i samhället (4).

Sverige i säkerhetsrådet 

Under det svenska medlemskapet i FN:s säkerhetsråd 2017-2018 drev Sverige den arbetsgrupp som arbetar med barn och väpnad konflikt. I detta arbete fanns fyra prioriteringar: genomföra agendan för barn och väpnad konflikt, arbeta för barns möjligheter att göra sin röst hörd, rätten till utbildning samt rätten till hälsa i konflikter (1).

En pojke på UNICEFs transitboende för före detta barnsoldater, i Tchads huvudstad N'Djamena. Här får barnen rehabilitering, yrkesutbildning och skydd i väntan på att återförenas med sina familjer eller bli självförsörjande.

Vad säger Barnkonventionen?

  1. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

  2. Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

  3. Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

  4. Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.

  5. Varje stat ska säkerställa skydd och omvårdnad av barn som berörs av en väpnad konflikt.

  6. Barn som har utsatts för vanvård, utnyttjande, övergrepp, tortyr eller väpnade konflikter har rätt till rehabilitering och social återanpassning.

Läs mer om barnkonventionen

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få regelbunden information om vad vi gör och hur du kan vara med och förändra barns liv.