Gå till innehållet

Barn i krig och konflikt

Idag påverkas över 350 miljoner barn på olika sätt av väpnade konflikter världen över (1). Barn drabbas alltid hårdast, de kan skadas eller dödas av direkt fysiskt våld i stridig­heter­na och dess konsekvenser. De drabbas ofta av brist på mat, vatten och säkra platser där de kan leka. I många fall tvingas också barnen att sluta i skolan.

Hur påverkas barn av krig?

Att döda, misshandla och våldta barn och kvinnor har blivit strategier i krig där olika grupper försöker dominera och utplåna varandra. Byar, sjukhus, skolor och vattendrag bombas för att förhindra de civilas möjlighet till överlevnad. Barn blir skottavlor och värvas i syfte att användas som barnsoldater av väpnade grupper.

Utan föräldrar: Bland det värsta ett barn kan råka ut för i en krigssituation är att skiljas från sin familj eller att föräldrar skadas eller dör. Förutom alla traumatiska minnen löper ett barn utan föräldrar större risk att bli utnyttjat, utsatt för övergrepp eller bli tvångsrekryterade till väpnade styrkor.

Ett liv på flykt: Många familjer måste fly från sina hem och tvingas bo i trånga läger. Brist på rent vatten leder till sjukdomsspridning, minimalt med mat leder till humanitära katastrofer. Under krig dör fler barn av smutsigt vatten, matbrist och sjukdomar än av det direkta våldet. Ofta är situationen värst i överfulla flyktingläger.

Begränsade möjligheter: Möjligheter till egna inkomster begränsas eller tillintetgörs och barnen har under pågående krig mycket små möjligheter att gå i skolan. Skolan kan förstöras eller tas över av stridande parter, det kan vara för farligt att ta sig dit eller så kan barnen tvingas att direkt delta i den väpnade konflikten. Under krig är samhällsinformationen ofta bristfällig eller missvisande, vilket leder till att människor inte kan följa utvecklingen och därmed har ännu mindre möjlighet att påverka sin situation.

Sexuellt våld mot barn i krig och konflikt 

År 2018 bekräftades 933 fall av sexuellt våld mot barn i konflikt. De högsta verifierade siffrorna dokumenterades i Somalia med 331 fall, och i Kongo med 277 fall (2). 

Flickor löper stor risk att bli sexuellt utnyttjade. Det är inte ovanligt att trupper som passerar byar våldtar dem, eller kidnappar dem och håller dem som sexslavar. Pojkar utsätts också för sexuellt våld i konflikt, dock inte i samma utsträckning som flickor. Ett problem pojkarna står inför är stigmat av att ha blivit utsatta för sexuellt våld, det är sällan de berättar i vilken utsträckning de har utsatts eller av vem. Mörkertalet och straffriheten för den här typen av brott är därför hög. 

Våldtäkter har alltid förekommit, både i freds- och krigstid, men under de senaste åren har de tagit allt mer systematiska former. I till exempel Kongo, Irak och Nigeria har våldtäkterna använts som ett vapen för att bryta ned främst flickor och kvinnor psykiskt och för att förödmjuka fiender.

Medvetenheten om de risker som flickor kan utsättas för i krig gör att många föräldrar förbjuder sina döttrar från att lämna hemmet. Förekomsten av barnäktenskap ökar också i en väpnad konflikt, då många föräldrar tycker att deras döttrar är säkrare i ett äktenskap. Flickorna tvingas in i oönskade äktenskap med för tidigt barnafödande som följd. Dessutom är våld vanligt förekommande i dessa äktenskap. Det hindrar också flickorna från att gå i skolan och utbilda sig, vilket får konsekvenser för deras livssituation även efter kriget.

En av UNICEFs viktigaste uppgifter är att förhandla med krigsledare för att få dem att avstå från att utnyttja barn i krig och släppa dem fria. UNICEF träffar barnens familjer, vänner och hela byar för att förmå dem att välkomna barnen tillbaka. De före detta barnsoldaterna erbjuds även rehabilitering och skolgång.

Barn direkt involverade i väpnad konflikt 

Idag är tusentals barn och ungdomar direkt eller indirekt inblandade i väpnade konflikter (ibland kallat barnsoldater) runt om i världen. Barnen utnyttjas av olika beväpnade grupper och arméer, till exempel som soldater, tjänstefolk, bärare, spioner eller sexslavar.

Under de senaste decennierna har utvecklingen av billiga, och för barn lätthanterliga automatvapen, gjort att användandet av barn som medel för väpnad konflikt har ökat. Barnen rekryteras ofta under tvångsliknande former, de inkallas eller kidnappas av gerillasoldater och militära förband som passerar deras hembyar. För att förhindra att barnen rymmer eller återvänder hem händer det att soldaterna tvingar barnen att döda sina föräldrar, syskon eller grannar innan de förs bort. Under 2018 bortfördes ca 2 493 barn i syfte att användas som barnsoldater (2).   

Användningen av barn i krig är ingen ny företeelse. Barn har alltid utnyttjats som medhjälpare, spioner, tjänstefolk och soldater. De är lätta att manipulera och används därför oftast för uppdrag som vuxna inte vill eller kan genomföra. Ett exempel är att barn, med stor risk för sitt eget liv, skickas ut för att röja minfält och bana väg för de väpnade grupperna.

Att utnyttja barn som soldater i krig har katastrofala konsekvenser för barnens mentala och fysiska hälsa. De skjuts, lemlästas, torteras och våldtas. Risken att barn drabbas av sexuellt överförbara sjukdomar eller blir drogberoende är också stor.

Barn dör eller skadas oftare än vuxna i krig eftersom de har mindre träning och erfarenhet än de vuxna soldaterna. 

För att barnsoldater ska kunna återvända till ett liv utan våld krävs stora insatser, som till exempel utbildning, bearbetning av trauman och försoningsarbete – både för barnsoldaten och för det samhälle som barnet ska återvända till.

Före detta barnsoldater går iväg med ryggen mot vapnen som de lagt på marken.

Före detta barnsoldater i Sudan lämnar sina vapen på marken vid en frigivningsceremoni.

GLOBALA MÅL som berör barn i väpnad konflikt

Mål 5: Jämställdhet (delmål 5.1, 5.2, 5.3)


Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen (delmål 16.1, 16.2, 16.3, 16.4)

Om barn i väpnad konflikt i barnkonventionen

Barnkonventionens artikel 38 förbjuder alla parter att använda barn som soldater. Men här används åldersgränsen 15 år istället för 18 år som i övriga delar av konventionen: ”Konventionsstaterna ska avstå från att rekrytera en person som inte uppnått 15 års ålder till sina väpnade styrkor.”

Med anledning av den skrivningen antog FN:s generalförsamling i maj år 2000 ett tilläggsprotokoll om barn i väpnad konflikt. Det ålägger staterna att vidta åtgärder för att barn upp till 18 år inte ska delta direkt i den typen av konflikter (3).

En pojke står framför rasmassor på en gata i Beirut, Libanon.

En av UNICEFs viktigaste uppgifter i krigs- och katastrofområden är att se till att alla skadade, hemlösa och bortkomna barnen hittas, registreras, skyddas och tas om hand i väntan på att bli återförenade med sina familjer. Bilden är från Beirut, Libanon.

Vad gör UNICEF?

UNICEF arbetar på många olika sätt för att minska krigets skadeverkningar för barn. Vi satsar till exempel mycket på effektiv katastrofhjälp. Då en konflikt bryter ut är vi ofta redan på plats för att snabbt kunna bistå landets civilbefolkning med mat, mediciner, tält och rent vatten.

Vi tar även hand om ensamma barn och försöker återförena dem med sina föräldrar. Det gör vi bland annat genom att sända ut efterlysningar via radio och sätta upp fotografier på olika flyktingförläggningar. Under kriget i Rwanda (1990-1994) tog vi hand om 100 000 ensamma barn av vilka ungefär 40 000 kunde återförenas med sina familjer.

I länder där minor finns utlagda arbetar vi med informationsspridning, rehabilitering av sårade barn och undervisning. En av våra allra viktigaste uppgifter är att förhandla med krigsledare för att få dem att avstå från att utnyttja barnsoldater och att släppa dem fria. Vi ser också till att de utnyttjade barnen har ett hem att återvända till. Vi samtalar med familjer, vänner och hela byar för att förmå dem att välkomna barnen tillbaka. De före detta barnsoldaterna erbjuds även rehabilitering och skolgång. Förutom att behandla barnens traumatiska upplevelser, går rehabiliteringen ut på att undervisa barnen i hur konflikter kan lösas på ett fredligt sätt. Förhoppningen är att de även som vuxna ska undvika att ta till våld.

Under exempelvis 2018 har 13 000 barn i Centralafrikanska republiken, Somalia och Sydsudan frisläppts och mottagit återintegreringsstöd från UNICEF (4).

FN och barn och väpnad konflikt 

Under det svenska medlemskapet i FN:s säkerhetsråd har Sverige drivit den arbetsgrupp inom FN som arbetar med barn och väpnad konflikt. Inom området har fyra svenska prioriteringarna identifierats: genomföra agendan för barn och väpnad konflikt, arbeta för barns möjligheter att göra sin röst hörd, rätten till utbildning samt rätten till hälsa i konflikter (1).

Faktabladet är senast uppdaterat januari 2020. 

En pojke på UNICEFs transitboende för före detta barnsoldater, i Tchads huvudstad N'Djamena. Här får barnen rehabilitering, yrkesutbildning och skydd i väntan på att återförenas med sina familjer eller bli självförsörjande.

Vad säger Barnkonventionen?

  1. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

  2. Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

  3. Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

  4. Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.

  5. Varje stat ska säkerställa skydd och omvårdnad av barn som berörs av en väpnad konflikt.

  6. Barn som har utsatts för vanvård, utnyttjande, övergrepp, tortyr eller väpnade konflikter har rätt till rehabilitering och social återanpassning.

Läs mer om barnkonventionen

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få regelbunden information om vad vi gör och hur du kan vara med och förändra barns liv.