Barnarbete
Ekonomisk utsatthet kan leda till desperation och att barn tvingas bidra till familjens försörjning på ett sätt som gör att de förlorar sin barndom.
Senast uppdaterad 2025-07-15
Vad är barnarbete?
Arbete som berövar barn deras barndom, är skadligt för deras hälsa och utveckling eller hindrar barn från att gå i skolan räknas typiskt sett som barnarbete.
De värsta formerna av barnarbete definieras i artikel 3 i ILO:s konvention (nr 182) om förbud mot och omedelbara åtgärder för att avskaffa de värsta formerna av barnarbete. Här ingår alla former av slaveri, sexuell exploatering, människohandel, utnyttjande av barn i kriminalitet samt arbete som definieras som farligt arbete (arbete som troligen skadar barnets hälsa, trygghet och mående).
Det är viktigt att komma ihåg att allt arbete som utförs av barn inte räknas som barnarbete eller farligt arbete. Arbete som barn utför som inte skadar deras hälsa eller inverkar på deras möjligheter att gå i skola och ta till sig kunskap anses inte vara så kallat skadligt barnarbete. Det kan handla om att hjälpa till i hemmet, i familjens företag eller att tjäna fickpengar utanför skoltid.
Trots att antalet barn i världen som tvingas till barnarbete har minskat med över 100 miljoner sen år 2000 är siffran fortfarande hög. 2024 tvingades 138 miljoner barn i åldrarna 5 till 17 år jobba, vilket motsvarar runt åtta procent av alla världens barn i åldersgruppen. Av dessa var 57 procent mellan 5 och 11 år. De senaste siffrorna visar på en positiv utveckling globalt, men världen har missat målet att eliminera barnarbete fram till år 2025.
Mer än en tredjedel utför vad som räknas som farligt arbete, där de till exempel utsätts för extrema temperaturer eller behöver använda farliga verktyg eller maskiner. Farligt arbete förekommer i alla sektorer, men är allra vanligast är det i industrisektorn.
Generellt är fler pojkar än flickor inblandade i barnarbete. Om man även ser till hushållsarbete som tar 21 timmar eller mer per vecka utan betalning, vilket vanligtvis inte är en del av definitionen av barnarbete, så blir det istället vanligare bland flickor.
Olika former av barnarbete
Över hälften av alla barn som arbetar gör det i jordbrukssektorn, och ofta i den egna familjen eller i något annat småskaligt jordbruk. Ungefär en fjärdedel av alla barn i barnarbete jobbar i tjänstesektorn. Hit räknas till exempel hushållsarbete utanför det egna hemmet, gatuförsäljning och butik- eller verkstadsarbete. Drygt tio procent arbetar i industrin, där de till exempel tvingas jobba med produktion i fabriker, i gruvor eller i tegelbruk.
Farligt arbete – arbete som äventyrar barnens hälsa, säkerhet eller utveckling - förekommer i samtliga sektorer. Inom jordbruket kan barn utsättas för farliga kemikalier och tvingas utföra ansträngande uppgifter under långa perioder i extrema temperaturer. Inom gruvdrift kan de tvingas arbeta i djupa underjordiska schakt, transportera tunga laster av sten och använda giftiga kemikalier för att separera mineraler eller ädelmetaller från malm. I fiskenäringen kan barn tvingas befinna sig till sjöss under långa perioder, i dåligt väder och långt ifrån sina familjer. På gatorna hotar trafik och avgaser barns hälsa och säkerhet och risken att dras in i olagliga aktiviteter.
Varför arbetar barn?
Den främsta orsaken till det stora antalet barnarbetare är ekonomisk utsatthet. Fattiga familjer kan vara beroende av att deras barn bidrar till hushållsekonomin. En annan faktor som kan leda till att barn arbetar är begränsad tillgång till utbildning. Det kan handla om att utbildningen är för dyr, inte uppfattas som meningsfull eller är av för låg kvalitet. Barn som inte går i skolan löper stor risk att exploateras.
Barn som tvingats fly på grund av krig, katastrof eller fattigdom riskerar också att tvingas in i arbete eller att bli offer för människohandel, inte minst om de reser på egen hand.
I vissa samhällen är det socialt accepterat att barn börjar arbeta tidigt – särskilt inom familjejordbruk, hushållsarbete eller lärlingsarbete. Det kan ses som en naturlig del av barnets uppfostran eller ansvar, även om det strider mot barnets rättigheter. Även konflikter, diskriminering och brist på lagstiftning och sociala skyddsnät bidrar till att barn tvingas in i arbete.
Vad gör UNICEF?
Barn som tvingas arbeta är ett komplext samhällsproblem som behöver motarbetas med olika typer av insatser. Här är några insatser som UNICEF och andra FN-organ arbetar med:
Sociala skyddsnät
Genom att bygga ut sociala skyddsnät som barnbidrag och andra typer av riktade bidrag till de allra mest utsatta familjerna kan barn skyddas. UNICEF stärker socialtjänstens förmåga att identifiera och förebygga barnarbete och ser till att barn registreras vid födseln för att synliggöra deras ålder och för att garantera att det får tillgång till de tjänster och bidrag de har rätt till.Verka för bra och kostnadsfri skola
Utbildning kan förändra situationen på sikt och det är därför viktigt att alla barn har tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet. Vi arbetar också med att se till att barn i barnarbete får komma tillbaka till skolan.Öka kunskapen
Samla in data och förbättra den idag knapphändiga statistiken över barnarbete. Detta gör det lättare att granska situationen och tillsammans med regeringar utarbeta strategier och handlingsplaner för att få bort barnarbete.Vårdnadshavares arbetsmöjligheter
Verka för att vårdnadshavare får arbete med anständig lön så att de kan försörja sin familj.Stärka lagar och regler
Ett annat viktigt steg är att utveckla lagstiftningen, så att den gäller alla sektorer där barnarbete finns och stämmer överens med internationella konventioner på området. Vi trycker på och sitter med vid förhandlingar för att föra barnens talan.Riktade skyddsinsatser i kriser och konflikter
Vi genomför särskilda insatser där risken för att barn hamnar i arbete ökar.Påverka företag
UNICEF arbetar dels för att företag ska anta etiska riktlinjer som garanterar att de inte gör affärer med företag som utnyttjar barnarbetare. Vi arbetar också för att alla skadliga barnarbeten omedelbart ska avskaffas. Tillsammans med Rädda Barnen och FN:s Global Compact lanserade vi 2012 en serie riktlinjer som hjälper företag att ta ett större ansvar för barns rättigheter i sin verksamhet. Läs mer om barnrättsprinciperna.
För information om hur barn och unga får arbeta i Sverige, läs mer hos Arbetsmiljöverket.
Källor
Relaterade artiklar
Den nedåtgående trenden har vänt, nu ökar antalet barn som arbetar. Ökningen är störst bland barn i åldrarna 5-11 år, visar en ny rapport från UNICEF och ILO. Barn som istället för skolböcker och lekar möts av smutsiga fabriksgolv och farliga gifter. Och på grund av coronapandemin riskerar ännu fler barn att tvingas in i arbete.
Idag är det internationella dagen mot barnarbete. Enligt ILO (International Labour Organisation) är 168 miljoner barn runt om i världen drabbade av barnarbete. UNICEF arbetar hårt för att stoppa den grymma exploateringen av barn.
Konflikten och den humanitära krisen i Syrien tvingar allt fler barn till skadligt arbete. Stora insatser krävs för att vända trenden, enligt en ny rapport från UNICEF och Rädda Barnen.
- 24.Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.
- 28.Barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk, kostnadsfri och tillgänglig för alla.
- 31.Barn har rätt till lek, vila och fritid.
- 32.Barn har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och mot arbete som är skadligt eller som hindrar barnets skolgång.
- 34.Barn ska skyddas från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp.