Gå till innehållet

Vissa barn arbetar 14 timmar om dagen

När människor lever i extrem fattigdom blir många desperata och är beredda att göra vad som helst för att försörja sig. Miljontals föräldrar tvingas låta sina barn arbeta och tigga. Barnen förlorar på så sätt rätten till sin barndom.

Afghanistan: Mohammed, 10 år, rengör bildelar med fotogen på en bilverkstad i Pia Minara. Han arbetar sex dagar i veckan för 50 Afgs (ca 1 US $) för att hjälpa till med familjens försörjning. De har inte rinnande vatten hemma, så han använder det mesta av pengarna till att tvätta av sig jobbsmutsen på ett "hamam", eller offentligt bad. – Jag vill gå till skolan, säger Mohammed. Men det är inte möjligt, eftersom hans mamma inte klarar av att försörja sina fyra barn på sin lön som hembiträde.

Många barn tillbringar långa hårda arbetsdagar i hem, fabriker, på åkrar och på gatan i stället för att gå i skolan. Över hela världen för UNICEF en hård kamp för att stoppa den här grymma exploateringen av barn. Vi arbetar för att påverka regeringar och lagstiftning och ser till att även barn som arbetar får rätt att gå i skolan.

Antalet barn i världen som tvingas till barnarbete har successivt minskat sedan år 2000. Då arbetade ungefär 245 miljoner barn, varav 170 miljoner inom "farligt arbete", det vill säga sådant som riskerar att ska barnets säkerhet, hälsa och utveckling. År 2008 hade antalet i barnarbete sjunkit till 215 miljoner. Idag ligger det på 160 miljoner, vilket motsvarar var tionde barn i världen. Av dem är 79 miljoner barn är engagerade i farligt arbete. Knappt 40 procent är flickor och 60 procent pojkar. Av alla barnarbetare är 55 procent i åldern 5-11 år, 23 procent 12-14 år och 22 procent 15-17 år.(1)

Den ekonomiska nedgången till följd av covid-19-pandemin har gjort att den nedåtgående trenden för barnarbete har brutits. Nu räknar ILO (Internationella arbetsorganisationen) och UNICEF med att ytterligare 9 miljoner barn kommer att vara i arbete i slutet av år 2022. Detta kan dock förhindras om kraftfulla insatser sätts in nu. 

Globala utvecklingsmål som berör barnarbete

Mål 1: Ingen fattigdom - delmål 1.1 1.2 1.3 1.5

Mål 4: God utbildning för alla - delmål 4.1 4.2 4.4 4.5 4.6 4.7

Mål 8: Anständiga arbetsvillkår och ekonomisk tillväxt - delmål 8.7

Mål 10: Minskad ojämlikhet - delmål 10.2 

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen - delmål 16.1 16.2 16.3 16.9

Vad räknas som barnarbete?

Allt arbete som utförs av barn räknas inte som barnarbete. Följande räknas som barnarbete:

  • Allt arbete som utförs av barn i åldrarna 5-11 år.
  • Mer än 14 timmars betalt arbete i veckan för barn i åldrarna 12-14 år.
  • Mer än 43 timmars betalt arbete i veckan för barn i åldrarna 15-17 år.
  • Mer än 21 timmars obetalt hushållsarbete i veckan för barn i åldrarna 5-14 år.
  • Arbete som är farligt eller skadligt för barns hälsa, säkerhet eller sociala och psykiska utveckling.
  • Arbete som hindrar barnet från att gå i skolan.

Billig undergiven arbetskraft

Exakt hur många barn som utnyttjas i barnarbete är svårt att beräkna eftersom många barn arbetar i familjer och på gatan; där är de ofta osynliga i statistiken. Dessutom vill inte myndigheterna i många länder kännas vid att barnarbete förekommer och samlar därför inte in någon statistik.

Fler pojkar än flickor tvingas att arbeta, fördelningen är ungefär 63 miljoner flickor mot 97 miljoner pojkar. Barnarbete är mycket mer förekommande på landsbygden än i städerna, hela tre gånger vanligare. Detta förklaras av att 70 procent av allt barnarbete sker inom jordbruket och är den vanligaste typen av arbete för de yngre barnen (5-11 år). En majoritet av arbetet (72 procent) sker inom familjen, i det egna jordbruket eller småföretaget. Tvärtom mot hur det kan uppfattas, så är detta arbete ofta både tungt och farligt. 

I de fattigaste länderna arbetar ungefär 29 procent av alla barn. Högst andel har länder i Afrika, söder om Sahara, där 24 procent av alla barn i åldrarna 5-17 år arbetar. I denna region har också andelen barn som arbetar ökat något sedan år 2012. I Latinamerika och Karibien är andelen barn som arbetar 6 procent, och i Asien 5,6 procent. 

Det är lätt att tro att barnarbete är ett problem som endast finns i de fattiga länderna, men det förekommer även i övriga delar av världen.

Många arbetsgivare drar nytta av barnarbetare, både direkt och indirekt. De utnyttjar barn och deras arbetskraft för att tvinga ner de vuxnas löner. Barn kräver inte lika hög lön som vuxna och är dessutom mer undergivna och fogliga. De kan också utföra vissa uppgifter som vissa vuxna inte kan på grund av att barnen till exempel har mindre händer, vilket är en fördel till exempel när man väver mattor.

Det händer ibland att barn säljs till fabriksägare av fattiga föräldrar för en summa pengar eller mot ett lån. Ofta blir barn lovade goda arbetsvillkor och bra lön, men blir i stället utnyttjade på olika sätt och lever under fruktansvärda förhållanden.

Mohammed, 10 år, rengör bildelar med fotogen på en bilverkstad i Pia Minara i Afghanistan. Han arbetar sex dagar i veckan och hinner inte gå i skolan.

Varför arbetar barn?

Den främsta orsaken till det stora antalet barnarbetare är fattigdom. En annan faktor som leder till barnarbete är att många barn inte har möjlighet att gå i skolan. Barn som inte går i skolan löper mycket större risk att exploateras.

På många håll i världen är det brist på utbildade lärare och skolmaterial, vilket i sin tur leder till brister i undervisningen. Den dåliga kvaliteten på undervisningen gör att många föräldrar och barn inte tycker det är lönt att skicka sitt barn till skolan. En del barn går inte i skolan på grund av långa avstånd och många föräldrar har inte heller råd att låta sina barn gå i skolan.

Den snabba urbaniseringen kan också ses som en bidragande orsak till barnarbetets utbredning. Människor flyttar från landsbygden i tron att städerna ska erbjuda dem bättre levnadsvillkor. I stället hamnar de ofta i stora kåkstäder där många barn tvingas hjälpa till att arbeta för att försörja familjen.

Dödsfall eller sjukdom i familjen kan också tvinga barn att börja arbeta för att hjälpa till med försörjningen. I de fattigaste delarna av världen, där många människor lever med hiv och aids, har många vuxna dött och miljontals föräldralösa barn tvingats överta försörjningen för familjen.

Andra orsaker till barnarbete är till exempel överbefolkning, krig och sociala mönster och traditioner.

Olika former av barnarbete

Inom familjen: Den vanligaste formen av barnarbete är minderåriga som arbetar inom den egna familjen, till exempel inom jordbruk och boskapsskötsel. Traditionellt sett har barn länge hjälpt till med matlagning, att passa småsyskon och andra sysslor inom hushållet. Det behöver i sig inte vara skadligt, utan kan tvärtom vara berikande. Men ett alltför betungande och tidskrävande arbete kan hindra barnet från att gå i skolan och leka. Arbetet inom familjen kan dessutom innebära en stor fysisk påfrestning.

Hemhjälp: Många barn, främst flickor, arbetar som hemhjälp. Den här gruppen är kanske en av de mest utsatta, eftersom ingen ser vad som försiggår innanför husets väggar. Det händer att barnen blir utsatta för olika övergrepp av sina arbetsgivare.

Fabriker: En annan sorts barnarbete sker under omänskliga förhållanden i smutsiga, farliga fabriker. Det är en form av arbete som kan liknas vid slaveri. Barn med svullna fingrar, värkande lungor och krökta ryggar arbetar under långa arbetsdagar. Industriarbetande barn förekommer främst i Indien, Nepal, Pakistan och Brasilien.

Servicesektorn: Många barn är engagerade i informellt arbete på restauranger, i gatuförsäljning, på hotell, tåg och bussar. 

På gatan: Den form av barnarbete som ökar snabbast är det arbete som sker på gatan där barnen bland annat putsar skor, tvättar bilar eller säljer tidningar och blommor m.m.

I Indien är det inte ovanligt att barn arbetar på bomullsfältet i stället för att gå i skolan.

Konsekvenser av barnarbete

Ett barn som tvingas till arbete berövas sin barndom och hindras från att utvecklas till en självständig människa. Precis som när det gäller annan exploatering är risken stor att barn som arbetar skadas, både fysiskt och psykiskt.

De kan till exempel drabbas av smärtor i bröstrygg och muskler, huvudvärk, yrsel, infektioner i andningsorgan, magont, diarré och mask. Tunga lyft, onaturliga arbetsställningar, bristande arbetsskydd, olyckor och för kort dygnsvila kan ge livslånga skador och leda till många dödsfall. Psykiskt trauma eller depressioner kan också drabba barn som tvingats arbeta.

Barn som arbetar upp till 14 timmar om dagen har oftast tid eller ork att gå i skolan. I och med att arbetet hindrar barnen från att gå i skolan, överförs analfabetism och fattigdom till nästa generation.

Vad gör UNICEF?

Barnarbete är ett komplext samhällsproblem som behöver motarbetas med olika typer av insatser. Här är några insatser som UNICEF och andra FN-organ arbetar med: 

  • Bygga ut sociala skyddsnät såsom barnbidrag och andra typer av riktade bidrag till de allra mest utsatta familjerna. 
  • Erbjuda bra och kostnadsfri skolgång. Riktade stöd till föräldrar villkoras ibland med att barnet går i skolan. 
  • Se till att barnet registreras vid födseln för att garantera att det får tillgång till social service, bidrag och andra rättigheter. 
  • Samla in data och förbättrar den idag knapphändiga statistiken över barnarbete. Detta gör det lättare att granska situationen och tillsammans med regeringar utarbeta strategier och handlingsplaner för att få bort barnarbete.
  • Verka för att vårdnadshavare får arbete med anständig lön så att de kan försörja sin familj. 
  • Stärka lagar och regler som förbjuder barnarbete och arbeta för att de efterlevs.
  • Motarbeta könsdiskriminerande mönster med att till exempel flickor utför så mycket obetalt arbete i hemmet att det räknas som barnarbete. 
  • Riktade skyddsinsatser i kriser och konflikter där risken för att barn hamnar i arbete ökar.

 

Utbildning kan förändra situationen på sikt. Eftersom en stor del av barnen i utvecklingsländerna idag inte går i skolan är det viktigt att ge alla barn tillgång till obligatorisk och kostnadsfri grundskola.

Ett annat viktigt steg är att utveckla lagstiftningen, så att den gäller alla sektorer där barnarbete finns och stämmer överens med internationella konventioner på området. Vi trycker på och sitter med vid förhandlingar för att föra barnens talan.

UNICEF arbetar för att företag ska anta etiska riktlinjer som garanterar att de inte gör affärer med företag som utnyttjar barnarbetare och att alla skadliga barnarbeten omedelbart avskaffas. Tillsammans med Rädda Barnen och FN:s Global Compact lanserade vi 2012 en serie riktlinjer som hjälper företag att ta ett större ansvar för barns rättigheter i sin verksamhet. Läs mer om barnrättsprinciperna.

För information om hur barn och unga får arbeta i Sverige, läs mer hos Arbetsmiljöverket.

Källhänvisning

Vad säger Barnkonventionen?

  1. Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.

  2. Barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk, kostnadsfri och tillgänglig för alla.

  3. Barn har rätt till lek, vila och fritid.

  4. Barn har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och mot arbete som är skadligt eller som hindrar barnets skolgång.

  5. Barn ska skyddas från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp.

Läs mer om barnkonventionen

Ge pengar varje månad – var med och kämpa för alla barn varje dag.

Läs mer och anmäl dig