Gå till innehållet

Vissa barn arbetar 14 timmar om dagen

När människor lever i extrem fattigdom blir många desperata och är beredda att göra vad som helst för att försörja sig. Miljontals föräldrar tvingas låta sina barn arbeta och tigga. Barnen förlorar på så sätt rätten till sin barndom.

Afghanistan: Mohammed, 10 år, rengör bildelar med fotogen på en bilverkstad i Pia Minara. Han arbetar sex dagar i veckan för 50 Afgs (ca 1 US $) för att hjälpa till med familjens försörjning. De har inte rinnande vatten hemma, så han använder det mesta av pengarna till att tvätta av sig jobbsmutsen på ett "hamam", eller offentligt bad. – Jag vill gå till skolan, säger Mohammed. Men det är inte möjligt, eftersom hans mamma inte klarar av att försörja sina fyra barn på sin lön som hembiträde.

Många barn tillbringar långa hårda arbetsdagar i hem, fabriker, på åkrar och på gatan i stället för att gå i skolan. Över hela världen för UNICEF en hård kamp för att stoppa den här grymma exploateringen av barn. Vi arbetar för att påverka regeringar och lagstiftning och ser till att även barn som arbetar får rätt att gå i skolan.

Barnarbete ökar på vissa håll i världen. Fattigdom och andra ekonomiska faktorer tvingar miljontals föräldrar att sätta sina barn i arbete i stället för att gå i skolan. Den generella trenden är dock att barnarbete minskar i världen. År 2000 arbetade 245 miljoner barn (1). Enligt International Labour organisation (ILO) har siffran idag sjunkit till 152 miljoner. Nästan hälften av dem är i åldrarna 5-11 år.(2)

Globala utvecklingsmål som berör barnarbete

Mål 1: Ingen fattigdom - delmål 1.1 1.2 1.3 1.5

Mål 4: God utbildning för alla - delmål 4.1 4.2 4.4 4.5 4.6 4.7

Mål 8: Anständiga arbetsvillkår och ekonomisk tillväxt - delmål 8.7

Mål 10: Minskad ojämlikhet - delmål 10.2 

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen - delmål 16.1 16.2 16.3 16.9

Vad räknas som barnarbete?

Allt arbete som utförs av barn räknas inte som barnarbete. Följande räknas som barnarbete:

  • Allt arbete som utförs av barn i åldrarna 5-11 år.
  • Mer än 14 timmars betalt arbete i veckan för barn i åldrarna 12-14 år.
  • Mer än 43 timmars betalt arbete i veckan för barn i åldrarna 15-17 år.
  • Mer än 21 timmars obetalt hushållsarbete i veckan för barn i åldrarna 5-14 år.
  • Arbete som är farligt eller skadligt för barns hälsa, säkerhet eller sociala och psykiska utveckling.
  • Arbete som hindrar barnet från att gå i skolan (3 och 4).

Billig undergiven arbetskraft

Av de 152 miljoner barn som tvingas arbeta är nästan hälften i åldrarna 5-11 år. Inom det som definieras som farligt arbete utnyttjas uppskattningsvis 73 miljoner barn. Majoriteten av dem är i åldrarna 15-17 år, men så många som 19 miljoner är under 12 år (2). Som farligt arbete räknas det arbete som direkt hotar barns säkerhet och hälsa, och som riskerar att allvarligt skada barnets utveckling (5).

Exakt hur många barn som utnyttjas i barnarbete är svårt att beräkna eftersom många barn arbetar i familjer och på gatan; där är de ofta osynliga i statistiken. Dessutom vill inte myndigheterna i många länder kännas vid att barnarbete förekommer och samlar därför inte in någon statistik.

I de fattigaste länderna arbetar ungefär 29 procent av alla barn. Högst andel har västra och centrala Afrika där 31 procent av alla barn i åldrarna 5-17 år arbetar (3). Det är lätt att tro att barnarbete är ett problem som endast finns i de fattiga länderna, men det förekommer även i övriga delar av världen.

Många arbetsgivare drar nytta av barnarbetare, både direkt och indirekt. De utnyttjar barn och deras arbetskraft för att tvinga ner de vuxnas löner. Barn kräver inte lika hög lön som vuxna och är dessutom mer undergivna och fogliga. De kan också utföra vissa uppgifter som vissa vuxna inte kan på grund av att barnen till exempel har mindre händer, vilket är en fördel till exempel när man väver mattor.

Det händer ibland att barn säljs till fabriksägare av fattiga föräldrar för en summa pengar eller mot ett lån. Ofta blir barn lovade goda arbetsvillkor och bra lön, men blir i stället utnyttjade på olika sätt och lever under fruktansvärda förhållanden.

Mohammed, 10 år, rengör bildelar med fotogen på en bilverkstad i Pia Minara i Afghanistan. Han arbetar sex dagar i veckan och hinner inte gå i skolan.

Varför arbetar barn?

Den främsta orsaken till det stora antalet barnarbetare är fattigdom. En annan faktor som leder till barnarbete är att många barn inte har möjlighet att gå i skolan. Barn som inte går i skolan löper mycket större risk att exploateras.

På många håll i världen är det brist på utbildade lärare och skolmaterial, vilket i sin tur leder till brister i undervisningen. Den dåliga kvaliteten på undervisningen gör att många föräldrar och barn inte tycker det är lönt att skicka sitt barn till skolan. En del barn går inte i skolan på grund av långa avstånd och många föräldrar har inte heller råd att låta sina barn gå i skolan.

Den snabba urbaniseringen kan också ses som en bidragande orsak till barnarbetets utbredning. Människor flyttar från landsbygden i tron att städerna ska erbjuda dem bättre levnadsvillkor. I stället hamnar de ofta i stora kåkstäder där många barn tvingas hjälpa till att arbeta för att försörja familjen.

Dödsfall eller sjukdom i familjen kan också tvinga barn att börja arbeta för att hjälpa till med försörjningen. I de fattigaste delarna av världen, där många människor lever med hiv och aids, har många vuxna dött och miljontals föräldralösa barn tvingats överta försörjningen för familjen.

Andra orsaker till barnarbete är till exempel överbefolkning, krig och sociala mönster och traditioner.

Olika former av barnarbete

Inom familjen: Den vanligaste formen av barnarbete är minderåriga som arbetar inom den egna familjen, till exempel inom jordbruk och boskapsskötsel. Traditionellt sett har barn länge hjälpt till med matlagning, att passa småsyskon och andra sysslor inom hushållet. Det behöver i sig inte vara skadligt, utan kan tvärtom vara berikande. Men ett alltför betungande och tidskrävande arbete kan hindra barnet från att gå i skolan och leka. Arbetet inom familjen kan dessutom innebära en stor fysisk påfrestning.

Hemhjälp: Många barn, främst flickor, arbetar som hemhjälp. Den här gruppen är kanske en av de mest utsatta, eftersom ingen ser vad som försiggår innanför husets väggar. Det händer att barnen blir utsatta för olika övergrepp av sina arbetsgivare.

Fabriker: En annan sorts barnarbete sker under omänskliga förhållanden i smutsiga, farliga fabriker. Det är en form av arbete som kan liknas vid slaveri. Barn med svullna fingrar, värkande lungor och krökta ryggar arbetar under långa arbetsdagar. Industriarbetande barn förekommer främst i Indien, Nepal, Pakistan och Brasilien.

Servicesektorn: Många barn är engagerade i informellt arbete på restauranger, i gatuförsäljning, på hotell, tåg och bussar. 

På gatan: Den form av barnarbete som ökar snabbast är det arbete som sker på gatan där barnen bland annat putsar skor, tvättar bilar eller säljer tidningar och blommor m.m.

I Indien är det inte ovanligt att barn arbetar på bomullsfältet i stället för att gå i skolan.

Konsekvenser av barnarbete

Ett barn som tvingas till arbete berövas sin barndom och hindras från att utvecklas till en självständig människa. Precis som när det gäller annan exploatering är risken stor att barn som arbetar skadas, både fysiskt och psykiskt.

De kan till exempel drabbas av smärtor i bröstrygg och muskler, huvudvärk, yrsel, infektioner i andningsorgan, magont, diarré och mask. Tunga lyft, onaturliga arbetsställningar, bristande arbetsskydd, olyckor och för kort dygnsvila kan ge livslånga skador och leda till många dödsfall. Psykiskt trauma eller depressioner kan också drabba barn som tvingats arbeta.

Barn som arbetar upp till 14 timmar om dagen har varken tid eller ork att gå i skolan. I och med att arbetet hindrar barnen från att gå i skolan, överförs analfabetism och fattigdom till nästa generation.

Vad gör UNICEF?

UNICEF samarbetar med regeringar och andra FN-organ, som till exempel ILO (International Labour Organisation) i ett stort antal projekt som stödjer arbetande barn och deras familjer.

UNICEF erbjuder utbildning och alternativ försörjning till barn som arbetar. Barn som har farliga arbeten söks upp och erbjuds hjälp. I samarbete med lokala och regionala frivilligorganisationer har UNICEF utvecklat särskilda program för att föra barnens talan kopplat till frågan.

För att kunna påverka regeringar och andra beslutsfattare och för att veta vilka åtgärder som behövs, samlar vi in data och förbättrar den idag knapphändiga statistiken över barnarbete, så att det blir lättare att granska situationen.

Utbildning kan förändra situationen på sikt. Eftersom en stor del av barnen i utvecklingsländerna idag inte går i skolan är det viktigt att ge alla barn tillgång till obligatorisk och kostnadsfri grundskola.

Ett annat viktigt steg är att utveckla lagstiftningen, så att den gäller alla sektorer där barnarbete finns och stämmer överens med internationella konventioner på området. Vi trycker på och sitter med vid förhandlingar för att föra barnens talan.

UNICEF arbetar för att företag ska anta etiska riktlinjer som garanterar att de inte gör affärer med företag som utnyttjar barnarbetare och att alla skadliga barnarbeten omedelbart avskaffas. Tillsammans med Rädda Barnen och FN:s Global Compact lanserade vi 2012 en serie riktlinjer som hjälper företag att ta ett större ansvar för barns rättigheter i sin verksamhet. Läs mer om barnrättsprinciperna.

För information om hur barn och unga får arbeta i Sverige, läs mer hos Arbetsmiljöverket.

Vad säger Barnkonventionen?

  1. Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.

  2. Barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk, kostnadsfri och tillgänglig för alla.

  3. Barn har rätt till lek, vila och fritid.

  4. Barn har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och mot arbete som är skadligt eller som hindrar barnets skolgång.

  5. Barn ska skyddas från alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp.

Läs mer om barnkonventionen

Ge pengar varje månad – var med och kämpa för alla barn varje dag.

Läs mer och anmäl dig