
Studie: Skärmtid inte orsak
till barns psykiska ohälsa
Debatten om skärmtid kretsar ofta kring vilka negativa effekter det får för barns psykiska mående. Det är fel ingång visar en ny stor studie från UNICEF eftersom hur mycket tid barn tillbringar online inte är problemet.
Publicerad |
2025 06 19
Uppdaterad |
2025 06 19
Skärmtid är inte problemet utan vad barn utsätts för på skärmen
Debatten om barns digitala vanor och psykiska hälsa handlar ofta om skärmtid. Men det är inte tiden barn spenderar online som i första hand påverkar deras mående negativt, utan utsatthet för sexuella övergrepp och mobbning. Det visar UNICEFs nya globala rapport Childhood in a digital world som bygger på data från 40 länder.
Barn som spenderar mycket tid online har dessutom bättre digitala kunskaper och därför större möjlighet att skydda sig från skadligt innehåll. Studien visar även att det motsatta gäller - när föräldrar i för hög utsträckning begränsar den tid barn spenderar online, eller de aktiviteter de får utföra, har det en direkt negativ effekt på digitala färdigheter.
Alla de aktiviteter som barn lägger mest tid på online, som att använda sociala medier, spela tv-spel och titta på videor – bidrar på ett positivt och mätbart sätt till deras utveckling av digitala färdigheter. Det är dock viktigt att barn ägnar sig åt en blandning av aktiviteter eftersom de ger olika digitala färdigheter som förstärker varandra.
Inga tydliga bevis för att skärmtid skadar barns psykiska hälsa
Störst negativ påverkan online på barns psykiska mående har enligt rapporten sexuella övergrepp och mobbning. Barn som utsätts för sexuella övergrepp eller mobbning online har i betydligt högre utsträckning ångest, självmordstankar och självmordsbeteenden och är mer benägna att skada sig själva.
Studien finner inga tydliga bevis för att själva skärmtiden direkt skadar barns psykiska hälsa. Även om mycket skärmtid ibland kan vara förknippat med en något högre risk att exponeras för skadligt innehåll och kränkande upplevelser, är den negativa effekten svag. Detta tyder på att sannolikheten att utsättas eller utnyttjas inte främst bestäms av hur mycket tid barn tillbringar online. Trots detta har ett ökande antal länder infört, eller planerar att införa, begräsningar av tillgång till onlineplattformar för barn under vissa åldrar. Det gäller särskilt tillgången till sociala medier och barns psykiska hälsa anges ofta som ett viktigt skäl till det.
Rapporten en “väckarklocka”
För att skydda barns psykiska hälsa i en digital tidsålder måste lösningarna fokusera på att förebygga och bekämpa negativa upplevelser, såsom sexuella övergrepp, mobbning och exponeringen för skadligt innehåll online.
UNICEFs rekommendationer:
Digitala plattformar, inte minst sociala medieföretag, måste implementera en nolltolerans mot sexuella övergrepp och mobbning på deras plattformar, med tydliga rutiner för uppföljning. De behöver också öka sina investeringar i säker design, effektivare innehållsmoderering och göra det lättare för barn att anmäla brott och kränkningar.
Regeringen och myndigheter måste verka för lagstiftning som håller företagen ansvariga för att skydda barn och unga online.
Skolan behöver tillhandahålla åldersanpassad undervisning till barn om sexualitet och samtycke, både gällande beteenden fysiskt och online.
Föräldrar och personer som i sin yrkesroll kommer i kontakt med barn såsom föräldrar, lärare, sjukvårdpersonal, socialtjänst, polis- och rättsväsendet behöver ökad kunskap om barns upplevelser online för att mer effektivt förebygga, hantera och kunna stötta barn som utsätts för övergrepp och mobbning.
Relaterade artiklar

Tiotusentals barn får utbildning, fritidsaktiviteter och psykosocialt stöd genom donationen.

Cirka 1,5 miljoner barn i Elfenbenskusten går inte i skolan och en av de stora utmaningarna är att få flickor att fullfölja högstadiet och gymnasiet. Det finns många faktorer som bidrar till att de inte slutför sin utbildning - bland annat könsbaserat våld, djupt rotade könsnormer, ekonomisk press och dåliga studieresultat.

Två år har gått sedan FN:s barnrättskommitté lämnade 131 rekommendationer till Sveriges regering om hur myndigheter och beslutsfattare behöver stärka arbetet med barns rättigheter och säkerställa att barnkonventionen efterlevs i praktiken.