Gå till innehållet

Viktigt att bryta barns fattigdom

UNICEF be­kämpar fattig­dom genom att arbeta för alla barns rätt till grund­läggande hälso­vård, näring, ut­bild­ning och skydd. När de rättig­heterna är upp­fyllda kan barn växa upp till friska och starka vuxna som kan ge sina egna barn en bättre start i livet.

Barn som håller om varandra i flyktingläger

Världens länder har genom de globala målen fast­ställt ambitionen att den extrema fattig­domen ska vara avskaffad till år 2030 (mål 1.1). Genom målen fast­slogs också att alla människor har samma rättig­heter och att ingen därför ska lämnas utanför eller glömmas bort. Barn utgör nästan en tredje­del av befolkningen i världen, men över hälften av de människor som lever i extrem fattig­dom.

Det beror på att de flesta fattigaste låg­inkomst­länderna har en stor och ung befolkning. Samtidigt har fattiga familjer i de här länderna generellt fler barn jämfört med rika familjer. Bristen på jäm­ställd­het mellan könen reflekteras i fattig­domen. Flickor och kvinnor är generellt sett hårdare drabbade av fattig­dom än pojkar och män. 

Globala utvecklingsmål som berör fattigdom

Mål 1: Ingen fattigdom (delmål 1.1, 1.2, 1.3, 1.5)

Mål 2: Ingen hunger (delmål 2.1, 2.2)

Mål 3: Hälsa och välbefinnande (delmål 3.1, 3.2, 3.3, 3.7, 3.8)

Mål 4: God utbildning för alla (delmål 4.1, 4.2, 4.4, 4.5, 4.6, 4.7)

En stor del av världens fattiga är barn

Den extrema fattigdomen i världen har minskat stadigt de senaste decennierna. Idag lever cirka 10 procent av världens befolkning, runt 736 miljoner människor (källa: Världsbanken) i extrem fattigdom, vilket kan jämföras med 1,9 miljarder år 1981. Av de som lever i extrem fattigdom är ungefär 385 miljoner barn, alltså en högre andel än vuxna. 

Men siffrorna handlar om inkomster så de visar bara en del av bilden. Fattigdom handlar om så mycket mer än brist på pengar. Det handlar till exempel om att vara undernärd, att inte få gå i skolan, att bli sjuk av förorenat vatten, att vara bostadslös och maktlös, att inte ha tillgång till hälso- och sjukvård och att inte ha inflytande över sitt eget liv och sin framtid. Varje dag berövas miljontals barn på åtminstone en av de grundläggande rättigheter som de behöver för att överleva, utvecklas och må bra. 

En flicka i ett flyktingläger i Somalia får bära ett tungt lass med ved och kvistar.

En flicka i ett flyktingläger i Somalia får bära ett tungt lass med ved och kvistar.

Barn som är fattiga riskerar att hamna i en negativ spiral som varar livet ut

När det handlar om fattigdom bland barn är det extra viktigt att tänka bortom faktorer som låg inkomst eller låga nivåer av konsumtion. För barn är fattigdom förhållanden som hämmar deras fysiska, intellektuella och känslomässiga utveckling.

Vuxna personer kan drabbas av fattigdom under en period av sitt liv utan att konsekvenserna blir förödande. Men barn får sällan en andra chans till en hälsosam start i livet eller till grundutbildning, därför leder fattigdom under barndomen många gånger till fattigdom även i vuxen ålder.

Eftersom fattigdom ofta förs över från generation till generation är fattigdom för barn inte bara ett problem för det enskilda barnet, utan det befäster och förvärrar även samhällsproblem och sociala och ekonomiska ojämlikheter. Det enda sättet att bryta en negativ fattigdomstrend är att börja med att bekämpa fattigdomen bland barn.

Geografisk spridning

Länder söder om Sahara i Afrika har den högsta andelen fattiga människor medan Sydasien har det högsta antalet fattiga människor. Men fattigdom finns även inom höginkomstländer. Problem med en ojämlik fördelning av resurser och stora ekonomiska och sociala klyftor finns över hela världen.

I låginkomstländer är skillnaden ofta stor mellan barn i städer och barn på landsbygden. Det är på landsbygden som fattigdomen är mest utbredd, men problemet växer även i många storstäders förorter och slumområden.

Orsaker till fattigdom

Orsakerna till fattigdom är minst lika komplexa som konsekvenserna av fattigdom och de går att hitta på både lokal, nationell och internationell nivå. Sett till de fattigaste låginkomstländerna finns ändå gemensamma mönster. Länderna karakteriseras ofta av hög arbetslöshet och låga löner, en stor informell sektor och låga skatteintäkter, utbredd korruption, otillräckliga offentliga investeringar, en liten industrisektor och underutvecklad infrastruktur. Många låginkomstländer är beroende av import för sin livsmedelsförsörjning och export av en eller ett fåtal råvaror. Ett annat ekonomiskt hinder är höga utlandsskulder. Dessutom har många av länderna plågats av krig som fördröjt deras ekonomiska tillväxt och därmed också utbyggnaden av välfärdssystem.

En historisk förklaring till dagens ojämlika handelsrelationer är att de flesta låginkomstländer har varit kolonier. Medan dåtidens kolonialmakter utvecklade sina lönsamma industrier med hjälp av råvaror från de koloniserade länderna på 1800- och 1900-talet blev kolonierna exploaterade och hamnade på efterkälken. Men idag har flera tidigare kolonier, som Brasilien, Indien, Indonesien och Sydafrika, en snabbare ekonomisk tillväxt än de flesta av 1900-talets ekonomiska stormakter.

En flicka drar på en bit plåt. Fattigdom leder till brist på barnvänliga och skyddande miljöer.

Fattigdom leder till brist på barnvänliga och skyddande miljöer, i hem, skolor och samhället i stort, vilket ökar barns sårbarhet för våld, exploatering och diskriminering.

Olika mått på fattigdom

Fattigdom kan mätas på många sätt. UNICEF anser att barn kan räknas som fattiga när de går miste om sina grundläggande rättigheter till överlevnad och utveckling, hälsa och näring, rent vatten och toaletter, skolgång, skydd, tak över huvudet, information och delaktighet.

Extrem fattigdom

Världsbanken räknar människor som extremt fattiga om de har en inkomst under 1,90 US dollar om dagen per person, måttet tar hänsyn till prisnivån i varje land. Med Världsbankens mått är fattigdomsgränsen satt till en nivå som behövs för att kunna överleva. Totalt i världen lever ca. 736 miljoner människor i extrem fattigdom. I Afrika söder om Sahara lever drygt 40 procent av befolkningen under fattigdomsgränsen.

Undernäring

Undernäring är ett annat sätt att mäta fattigdom. Det andra globala utvecklingsmålet är att "Senast 2030 avskaffa hunger" . Hunger och fattigdom hör ihop eftersom få människor väljer att gå hungriga om de har pengar för att köpa mat. En fjärdedel av alla barn i utvecklingsländerna är undernärda. Totalt beräknas 850 miljoner människor i världen inte kunna äta sig mätta varje dag.

Mänsklig utveckling

FN:s utvecklingsprogram UNDP har tagit fram ett mått som ofta används för att mäta framsteg inom fattigdomsbekämpning. Det kallas index för mänsklig utveckling (human development index, HDI, på engelska) och används framförallt för att jämföra länders välstånd och utveckling. I måttet inkluderas förväntad livslängd, utbildningsnivå, läskunnighet, levnadsstandard och länders inkomst. Jämförelser mellan olika länder har visat att länder med samma inkomst per capita kan ha mycket olika nivåer av mänsklig utveckling.

Relativ fattigdom

De flesta höginkomstländer beräknar idag fattigdom genom att räkna den andel av befolkningen vars inkomster understiger 50 eller 60 procent av den nationella medianinkomsten, vilket ger ett mått på relativ fattigdom.

Sett ur barnets perspektiv och i enlighet med barnkonventionen har barn alltid rätt att ses utifrån den kontext och det samhälle de lever i. Därför anser UNICEF att det är bra att OECD-länderna mäter den relativa fattigdomen. UNICEF menar även att det är avgörande att granska varaktighet, djup och omfattning av fattigdomen. Det har betydelse eftersom konsekvenserna för det enskilda barnet blir större ju tidigare ett barn hamnar i fattigdom och ju längre det varar.

2016 släppte UNICEF Fairness for children. Rapporten bekräftar att klyftorna i de flesta rika länder fortsätter att öka. De 10 procent av barnen som är mest utsatta i samhället jämförs med barn i mitten vad gäller inkomst, utbildning, hälsa och socialt välbefinnande. Tidigare år befann sig Sverige bland toppländerna, men studien visar att Sverige sjunkit till ett av bottenländerna på plats 23 av 35. Det visar att Sverige har högre ojämlikhet och mer relativ fattigdom än flera andra undersökta länder.  

UNICEFs Building the future, från 2017 visar hur långt höginkomstländer har kommit i arbetet att uppnå de globala målen kopplat till barn. Studien visar att i genomsnitt 1 av 5 barn i höginkomstländer lever i relativ fattigdom. Det bekräftas återigen att antalet barn som lever i sådan fattigdom har ökat i Sverige. År 2014 levde 15 procent av alla barn i hushåll med inkomst lägre än 60 procent av medianen, jämfört med 12 procent år 2008. 

Multidimensionell fattigdom

Multidimensionell fattigdom är ett mått där sju dimensioner av fattigdom mäts: näring, kläder, utbildningsresurser, fritidsaktiviteter, sociala aktiviteter, informationstillgång och hushållskvalitet. Barn som saknar tillgång till minst två av dessa dimensioner anses leva i multidimensionell fattigdom. År 2014 levde 16 procent av alla barn i Sverige i en sådan fattigdom, enligt rapporten Building the future.

Många barn tvingas arbeta på grund av fattigdom. För att stödja barnen samarbetar UNICEF med regeringar och andra FN-organ både för att ge barn tillgång till utbildning men också för att hitta alternativa försörjningar.


Vad gör UNICEF?

De många dimensionerna av fattigdom går inte att bemöta med en enda åtgärd. Det krävs en integrerad, mångsidig strategi för att minska fattigdomens effekter. UNICEF arbetar långsiktigt och förebyggande inom en rad olika områden.

Bidrag till utsatta familjer

UNICEF arbetar med påverkansarbete på regeringsnivå för att länders resurser ska fördelas mer rättvist. Vi hjälper regeringar att utveckla nationella välfärdssystem och sociala tjänster med fokus på barnens rättigheter och behov. Bland annat hjälper UNICEF låginkomstländer att utveckla system för bidrag till barnfamiljer. De kan vara utformade som ett allmänt bidrag till alla familjer, till de med lägst inkomst eller till exempel till de hushåll som saknar en vuxen som kan förvärvsarbeta. I vissa länder betalas det här bidraget endast ut då barnen i familjen går i skolan. Trots att de här bidragen ofta är så låga som 100-200 kronor i månaden, hjälper det familjerna att täcka de viktigaste behoven för barnen, så som bättre mat, hygienartiklar och kostnader för skolan. 

Stärker barns hälsa

En av UNICEFs kärnverksamheter är barns hälsa. Tillsammans med regeringar och organisationer arbetar UNICEF för att stärka hälso-och sjukvårdssystem för barn och mödrar i låginkomstländer och för att förbättra vården av barn i hemmamiljö. Organisationen bidrar även med ekonomiska resurser för att barnen ska få närings- och kosttillskott. 

Förser med rent vatten

UNICEFs målsättning är att alla barn ska få tillgång till rent vatten och toaletter. Konkret innebär det bland annat att UNICEF hjälper till att borra brunnar, installera pumpar och toaletter och utveckla billiga metoder för vatteninsamling och vattenrening. 

Förbättrar skolsystem

UNICEF arbetar för att alla barn ska få gå i skolan och att grundskolan ska vara gratis. För barn är läskunnighet och utbildning en väg ut ur fattigdomen. För samhället betyder en utbildad befolkning att det blir lättare att upprätthålla viktiga funktioner inom till exempel bygg- och tekniksektorer, vård, omsorg, skola, samhällsplanering, polis- och rättsväsende och så vidare. En annan stor fördel är att utbildning stärker jämställdheten mellan könen. Utbildade flickor gifter sig oftast senare och får friskare barn. De får bättre betalt på arbetsplatsen, lönen stiger i genomsnitt 10-20 procent för varje ytterligare år i skolan, och deras möjlighet att delta i beslutsfattande på alla nivåer ökar. Flickor som får fullfölja sin skolgång är bättre skyddade mot utnyttjande, exploatering och sjukdomar som hiv och aids. 

Skyddar mot våld och utnyttjande

Fattigdom är både en orsak till och en konsekvens av krig. Väpnade konflikter är vanligast i de fattigaste låginkomstländerna, särskilt i de som saknar ett fungerande styre och där det finns spänningar mellan etniska och religiösa grupper. I konfliktdrabbade områden ökar barns utsatthet för våld, trafficking och annan exploatering. För att skydda utsatta barn samarbetar UNICEF med regeringar och lokala aktörer och förespråkar medvetenhet och uppföljning om barnens situation. UNICEF etablerar och stödjer existerande lokala skyddsnät för barn, som daghem, skolor och andra grundläggande sociala tjänster. 

Ger alternativ till barnarbete

I områden där barnarbete är utbrett samarbetar UNICEF med regeringar och andra FN-organ med att stödja barnen och deras familjer med utbildning och alternativa försörjningar. I samarbete med lokala organisationer har UNICEF utvecklat särskilda program för att föra barnarbetarnas talan. UNICEF anser att företag bör anta etiska regler som garanterar att de inte gör affärer med företag som utnyttjar barnarbete och att alla skadliga barnarbeten omedelbart bör avskaffas. 

I Sverige arbetar UNICEF bland annat för att barn i socialt utanförskap ska få sina rättigheter enligt barnkonventionen respekterade och få en ökad delaktighet i samhället.

Källhänvisning

1) UNICEF Report Card 10 2012

2) UNICEF Report Card 13 2016

3) UNICEF Report Card 14 2017

2) UNDP Millennium Goals report 2015

Fotnot: Kina har stått för en stor del av minskningen av den extrema fattigdomen. Mellan 1981 och 2010 minskade antalet människor som lever i extrem fattigdom med 680 miljoner bara i Kina. 

Vad säger Barnkonventionen?

  1. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

  2. Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

  3. Varje stat ska ta ansvar för och nyttja sina resurser till fullo för att uppfylla barns rättigheter. Där det behövs ska stater samarbeta internationellt.

  4. Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

  5. Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.

  6. Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp.

  7. Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.

  8. Barn har rätt till social trygghet samt till statligt stöd, ifall föräldrar eller annan vårdnadshavare saknar tillräckliga resurser.

  9. Barn har rätt till skälig levnadsstandard, till exempel bostad, kläder och mat.

  10. Barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk, kostnadsfri och tillgänglig för alla.

  11. Barn har rätt till lek, vila och fritid.

Läs mer om barnkonventionen

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få regelbunden information om vad vi gör och hur du kan vara med och förändra barns liv.