Barnrättskommun – för alla barn i Sverige

Barn och unga räknar med sina städer och kommuner

Metoden för Barnrättskommun syftar till att höja och säkra barnrätts­perspektivet lokalt, samt bidra till att skapa samverkansmöjligheter mellan kommun, föreningar och lokala näringslivet. Det är en metod anpassad till en kommuns verksamhet, för att lättare kunna följa FN:s konvention om barnets rättigheter och den lagstiftning som gäller i Sverige.

Metoden är framtagen för att underlätta kommunens arbete med att utveckla sitt sätt att arbeta med barnkonventionen, så att den genomsyrar hela organisationen. Barnrättskommun grundar sig på UNICEFs interna­tionella Child Friendly Cities Initiative, som har tillämpats i hundratals städer runt om i världen sedan 1996. En Barnrättskommun åtar sig att arbeta aktivt för att alla som arbetar i kommunen ska känna till barnets rättigheter och arbeta i enlighet med barnkonventionen.

En Barnrättskommun utgår från barnets bästa i sitt arbete och vågar vara självkritisk. I en Barnrättskommun är barns delaktighet och inflytande viktiga i beslut som rör barn. En Barnrättskommun kan och vill göra skillnad för barn och unga. Metoden bygger på analys, planering, opinionsbildning och åtgärdsverktyg som gör det möjligt för barn, ungdomar och vuxna att samarbeta för att utvärdera och förbättra skolor, städer och samhällen.

Hur blir din kommun en barnrättskommun?

Det börjar med ett samarbetsavtal mellan UNICEF Sverige och din kommun, som bygger på ett beslut från kommunstyrelsen alternativt kommunfullmäktige, om att kommunen ska arbeta utifrån metoden.

Kommunen arbetar igenom fem steg, med tillhörande fem mål och coachande frågor. Därefter presenterar de en tydlig handlingsplan, som styr mot mätbara resultat. Resultat innebär att det med insatsen har blivit bättre för barn i kommunen. För att vara en Barnrättskommun krävs det att minst en skola arbetar med metoden Rättighetsbaserad skola. 

Om kommunen aktivt arbetar med barnkonventionen utifrån de fem stegen kan den bli diplomerad till Barnrättskommun. Utmärkelsen gäller i två år och kan förlängas om UNICEF Sverige bedömer att arbetet fortsättningsvis visar på goda resultat, och att kommunen fortfarande lever upp till kriterierna för att vara en Barnrättskommun. Kriterierna innefattar att innehållet i kommunens handlingsplan styr mot att leva upp till de fem målen i steg tre. Processen att bli en Barnrättskommun beräknas pågå i ett år från start till diplomering.

Viktigt med barns och ungas delaktighet i processen

En central del i metoden är att kommunen ska arbeta med barns delaktighet och inflytande. Att vara delaktig innebär att ha den information som krävs för att bilda sig en uppfattning, ha möjlighet att uttrycka sin åsikt, bli lyssnad till och få återkoppling på resultatet. Delaktighet har också en social dimension, vilket möjliggör för en person att känna samhörighet och gemenskap i det samhälle som personen lever i.

För att en kommun ska bli diplomerad måste barns och ungas medverkan tydligt dokumenteras i samtliga steg. Barn och unga ska ges likvärdiga möjligheter att delta i dialogen som individ eller i grupp.

Integrera barnkonventionen och gå från ord till handling

I filmen ger vi dig en kort introduktion och inblick till vad det betyder att vara en Barnrättskommun. I filmen får du veta mer om följande:

• UNICEF Sveriges generalsekreterare Pernilla Baralt berättar om betydelsen av att barnkonventionen har blivit svensk lag och vad det innebär för kommuner i Sverige.

• UNICEF Sverige, tillsammans med Karlskoga och Degerfors kommuner, berättar om metoden Barnrättskommun och om erfarenheter och hur den kan tillämpas.

Ladda gärna ner vår informationsfolder och metodhandbok:

Barnrättskommun folder A5

(pdf 630 kB)

Barnrättskommun handbok A5

(pdf 1,4 MB)