Gå till innehållet

Barn i socialt utan­för­skap halkar efter i sam­hället

Det finns ungefär två miljoner barn i Sverige, med olika för­ut­sätt­ningar för att få en bra start i livet. UNICEF Sverige arbetar genom att för­söka på­verka politiker och besluts­fattare, samt skapa opinion, för att barn i utanför­skap ska få ökad del­aktig­het i sam­hället och få sina rättig­heter enligt barn­konven­tionen respek­terade.

Socialt utanförskap som begrepp

Ett flertal begrepp har använts för att beskriva ökade skillnader i levnadsvillkor som vuxit fram mellan olika befolkningsskikt i Europa de senaste årtiondena. Hit hör till exempel fattigdom, marginalisering och socialt utanförskap. Något förenklat kan socialt utanförskap förklaras som ett utvidgat fattigdomsbegrepp, där hänsyn tas till bristande resurser inom en rad livsområden. Vid sidan av utestängning från arbete och konsumtion kan socialt utanförskap till exempel innebära brister i boendemiljö, utbildning och hälsa, brister i politiska resurser och sociala relationer, samt utsatthet för våld. 

I den mån barn och utanförskap har behandlats, har det ofta varit med hänvisning till den situation deras föräldrar befinner sig i. Tecken på socialt utanförskap i barndomen kan exempelvis vara: resursbrister i hemmiljön, bristande möjligheter till delaktighet och inflytande, knappa konsumtionsmöjligheter, svaga prestationer i skolan, avbruten skolgång, kriminalitet, missbruk och dålig psykisk och fysisk hälsa. Det här kan också vara riskfaktorer som kan påverka barnet negativt senare i livet. 

Socialt utanförskap är ett komplicerat fenomen som ofta handlar om den egna upplevelsen av att vara inkluderad eller känna sig utanför i samhället. Att exakt försöka definiera vilka barn som befinner sig i socialt utanförskap är därför svårt, och riskerar även att utelämna barn som har rätt att bli inkluderade i den beskrivningen. Det vi vet är dock att ju fler riskfaktorer en individ utsätts för, desto större är risken att hamna i socialt utanförskap. 

Socialt utanförskap i Sverige

Sverige är ett bra land att leva i för de allra flesta barn. Men de barn som halkar efter i det svenska samhället, halkar efter allt mer, visar UNICEFs rapport från 2016. Det finns idag stora skillnader i barns tillgång till utbildning, god hälsa, bra levnadsstandard och känsla av välbefinnande.

Rapporten visar att barn som inte får tillgång till sina rättigheter heller inte har likvärdiga möjligheter att delta fullt ut i samhället. Det gäller i första hand barn i ekonomisk utsatthet, i kombination med sociala problem och svårigheter i skolan. Det kan handla om bristande tillgång till utbildning, hälsovård, social trygghet, skydd mot våld, delaktighet och inflytande, kultur, fritidsaktiviteter och andra skyddsnät. De här barnen riskerar därmed att hamna i socialt utanförskap.

Välfärdsinsatser kommer dessutom barn till godo i olika hög grad och kan se olika ut beroende på bostadsort eller bakgrund. En av grundtankarna i barnkonventionen är att barn har fullt och lika människovärde och ska ha tillgång till sina rättigheter utan undantag eller diskriminering. 

De barn som löper risk för socialt utanförskap är i första hand barn i ekonomisk utsatthet i kombination med sociala problem och skolsvårigheter.

Konsekvenser av socialt utanförskap

Barn som växer upp i socialt utanförskap riskerar att hamna i en negativ utvecklingskedja som är svår att bryta. Bristande möjligheter till delaktighet och inflytande riskerar att skapa en känsla av frustration och hopplöshet, vilket i sin tur ökar risken för negativ utveckling på sikt.

Barn i socialt utanförskap har till exempel sämre förutsättningar att utvecklas i takt med jämnåriga kamrater och nå sin fulla potential. De löper högre risk att drabbas av bland annat ohälsa, sociala problem, läs- och skrivsvårigheter, våld, mobbning, ungdomskriminalitet, arbetslöshet, fattigdom, diskriminering.

Barn och unga uppger själva hur ett ekonomiskt och socialt utanförskap ger konsekvenser inom en rad olika livsområden: dålig kost, svårigheter att klara av skolarbetet, negativa effekter på hälsan, dålig självbild och självkänsla, bristande nätverk, svårigheter att behålla vänner, depression, ilska, destruktiva livsval, låga förhoppningar om framtiden med mera.

Det enskilda barnet betalar priset för utanförskapet. Men också samhället i stort, då det sociala utanförskapet leder till ökade kostnader för samhället genom exempelvis ökat tryck på hälso- och sjukvård, specialundervisning i skolorna samt sociala kostnader.

Vikten av utbildning

Utbildning är den viktigaste faktorn för att bryta socialt utanförskap bland barn och unga. Goda prestationer i skolan och utbildning efter grundskolan är ett viktigt skydd för barn i sårbara situationer. Det minskar riskerna för framtida ohälsa, missbruk, självskadehandlingar, kriminalitet och problem med självförsörjning. Ändå visar UNICEFs rapport Report Card 14 - Buildning the future, att Sverige utvecklas i en negativ riktning när det gäller tillgången till en likvärdig och jämlik skola.

Rapporten, som bygger på PISAs undersökning visar att kunskapsklyftorna ökar alltmer i Sverige, samtidigt som genomsnittsresultaten ökar. Det betyder att barn och ungas möjligheter att klara av skolarbetet i allt högre utsträckning påverkas av faktorer som till exempel boendekommun, socioekonomisk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå. 

Ett litet barn i röd jacka står framför ett hus med en fotboll på marken bredvid sig.

Det enskilda barnet betalar priset för utanförskapet. Men även samhället i stort då det leder till ett ökat tryck på hälso- och sjukvård, sociala kostnader med mera.

Socialtjänstens ansvar

I varje kommun ska det finnas en socialtjänst som arbetar för att ge skydd och stöd till de barn som vistas i kommunen och är i behov av samhällets insatser. Socialtjänsten har ett stort ansvar och har en mycket viktigt roll för barnet och dess vårdnadshavare. Socialtjänsten arbetar enligt socialtjänstlagen. Enligt lagens portalparagraf ska barnets bästa tas hänsyn till vid alla insatser som rör barn. Regeringen som har det nationella yttersta ansvaret, arbetar på olika sätt med att stödja kommuner med kompetensutveckling och andra resurser inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Det har under de senaste åren uppmärksammats på många olika håll att socialtjänsten har haft svåra utmaningar att klara sitt uppdrag och många barn har inte fått det stöd de behövt. Under 2014 beslutade Regeringen att tillsätta en nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården. Mer information om den nationella samordnarens arbete finns här. 

Läs UNICEF Sveriges "Handbok för socialsekreterare"

Inför att barnkonventionen blir lag 2020 måste kunskapen öka i landets kommuner bland dem som arbetar nära de mest utsatta barnen. Denna handbok ska ge stöd i barnavårdutredningar. 

Ladda ner handboken (utgiven: 2018)

Utbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att bryta socialt utanförskap bland barn och unga. Goda skolprestationer och utbildning efter grundskolan är ett starkt skydd för barn i sårbara situationer.

Globala utvecklingsmål som berör barn i socialt utanförskap

Mål 1: Ingen fattigdom (delmål: 1.1, 1.2, 1.3, 1.5) 

Mål 4: God utbildning för alla (delmål 4.1, 4.2, 4.4, 4.5, 4.6, 4.7)

Mål 10: Minskad ojämlikhet (delmål 10.2)

Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen (delmål 16.1, 16.2, 16.3, 16.9) 

Våra krav till regering och beslutsfattare

Som ett steg i strävan att skapa ett samhälle där alla barn ska ha likvärdiga möjligheter och samma tillgång till sina rättigheter ställer UNICEF Sveriges följande krav på regering och beslutsfattare:

Öka kunskapen hos beslutsfattare, inom myndigheter och i samhället i stort. 
Kunskapsläget hos beslutsfattare, myndigheter och samhället i stort, gällande barn i socialt utanförskap och barn i kontakt med socialtjänsten måste stärkas. Ökad kunskap kan skapa förståelse för olikheter i barns tillgång till sina rättigheter och effekten av det. .

Stärk och utveckla samverkan mellan olika samhällsaktörer.
Alltför många barn hamnar idag mellan stolarna när socialtjänst, skola, barnhälsovård och andra instanser avsäger sig ansvar eller saknar gemensamma strategier för att stötta enskilda barn. Samarbetet måste även fungera över kommungränser, så att barn som placeras i annan kommun än hemkommunen inte riskerar att stå utan stöd

Ta aktivt ansvar för att barns rätt till information och möjlighet till delaktighet stärks.
Ju mer utsatt ett barn är desto mindre möjlighet har det att vara delaktigt i frågor som rör barnet. Barn måste få information och återkoppling på ett sätt som är anpassat och förståeligt för dem.

Det måste finnas utrymme för, och ställas krav på, det sociala arbetet i myndighetsutövandet. Kompetensutveckling och implementering av nya arbetssätt och metoder för personal som möter barn – med syfte att öka barns möjlighet till information, återkoppling och delaktighet – är en förutsättning för att barn ska få sina röster hörda.

Ta extra stort ansvar för att garantera rättssäkerheten för barn i kontakt med socialtjänsten.
Alla barn har rätt till en likvärdig och rättssäker process i kontakten med myndigheter. Möjligheten till stöd och skydd från socialtjänsten ska inte vara beroende på boendekommun eller bakgrund. Risk- och skyddsanalyser ska göras utifrån bestämda  kriterier, oavsätt var i landet barnet bor och vilken socialsekreterare barnet än möter. 

Ge alla barn lika rätt till utbildning av god kvalitet oavsett boendeort och bakgrund.
Utbildning en av de allra viktigaste skyddsfaktorerna mot socialt utanförskap. En fullföljd skolgång hjälper utsatta barn att bryta en negativ livscykel. Vi anser att alla barn ska ha tillgång till utbildning av god kvalitet, oavsett bakgrund. Skolan ska vara en plats som lyfter och stärker alla barn, snarare än ett forum som förstärker utanförskap. 

Ge barn möjlighet att utkräva sina rättigheter och få upprättelse om de får sina rättigheter kränkta.
Barns möjlighet att klaga om deras rättigheter blir kränkta behöver utvecklas. Det behövs en instans i Sverige, som tar emot individuella klagomål. Barn behöver få möjlighet att vända sig någonstans när de inte får det stöd de behöver eller inte får tillgång till sina rättigheter på ett tillförlitligt sätt.

Faktabladet är senast uppdaterat januari 2018.

Vad säger Barnkonventionen?

  1. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

  2. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.

  3. Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

  4. Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.

  5. Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande av föräldrar eller annan som har hand om barnet.

  6. Ett barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv och hjälp att delta i samhället på lika villkor.

  7. Varje barn har rätt till bra hälsa och rätt till sjukvård. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.

  8. Varje barn har rätt till social trygghet, och hjälp om föräldrarna till exempel har lite pengar.

  9. Varje barn har rätt till skälig levnadsstandard, en bostad, kläder, mat och rent vatten.

  10. Varje barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara gratis.

  11. Varje barn har rätt till lek, vila och fritid.

Läs mer om Barnkonventionen