Gå till innehållet

Barn i socialt utan­för­skap halkar efter i sam­hället

Det finns ungefär två miljoner barn i Sverige (1), med olika förutsättningar för att få en bra start i livet. UNICEF Sverige arbetar genom att försöka påverka politiker och beslutsfattare, samt skapa opinion. Syftet är att barn i utsatta livssituationer ska få ökad delaktighet i samhället och få sina rättigheter enligt barnkonventionen respekterade.

Socialt utanförskap som begrepp

Ett flertal begrepp har använts för att beskriva ökade skillnader i levnadsvillkor som vuxit fram mellan olika befolkningsskikt i Europa de senaste årtiondena. Hit hör till exempel fattigdom, marginalisering och socialt utanförskap. Något förenklat kan socialt utanförskap förklaras som ett utvidgat fattigdomsbegrepp, där hänsyn tas till bristande resurser inom en rad livsområden (2). Vid sidan av utestängning från arbete och konsumtion kan socialt utanförskap till exempel innebära brister i boendemiljö, utbildning och hälsa, brister i politiska resurser och sociala relationer, samt utsatthet för våld. 

Föräldrars situation (bland annat socioekonomiska bakgrund) påverkar i stor utsträckning om barn hamnar i ett socialt utanförskap. Tecken på socialt utanförskap i barndomen kan exempelvis vara resursbrister i hemmiljön, bristande möjligheter till delaktighet och inflytande, knappa konsumtionsmöjligheter, svaga prestationer i skolan, avbruten skolgång, kriminalitet, missbruk och dålig psykisk och fysisk hälsa. Det här kan också vara riskfaktorer som kan påverka barnet negativt senare i livet (3). 

Socialt utanförskap är ett komplicerat fenomen som ofta handlar om den egna upplevelsen av att vara inkluderad eller känna sig utanför i samhället. Att exakt försöka definiera vilka barn som befinner sig i socialt utanförskap är därför svårt, och riskerar även att utelämna barn som har rätt att bli inkluderade i den beskrivningen. Det vi vet är dock att ju fler riskfaktorer en individ utsätts för, desto större är risken att hamna i socialt utanförskap. Barnombudsmannens rapport "Utanförskap, våld och kärlek till orten" visar att barn är medvetna om sin situation och om de ingår i ett utanförskap. I rapporten beskriver ett barn hur hen ser sig som mindre värd än andra barn. När barn får komma till tals och får inflytande upplever de att de kan påverka sin situation i högre utsträckning. Delaktighet beskrivs alltså som en motkraft till känslan av utanförskap och skapar en känsla av att samhället bryr sig om dem (4).

Socialt utanförskap i Sverige

Sverige är ett bra land att leva i för de allra flesta barn. Men de barn som halkar efter i det svenska samhället, halkar efter allt mer, visar UNICEFs rapport Fairness for children från 2016 (5). Det finns idag stora skillnader i barns tillgång till utbildning, god hälsa, bra levnadsstandard och känsla av välbefinnande.

Rapporten visar att barn som inte får tillgång till sina rättigheter heller inte har likvärdiga möjligheter att delta fullt ut i samhället. Det gäller i första hand barn i ekonomisk utsatthet, i kombination med sociala problem och svårigheter i skolan. Det kan handla om bristande tillgång till utbildning, hälsovård, social trygghet, skydd mot våld, delaktighet och inflytande, kultur, fritidsaktiviteter och andra skyddsnät. De här barnen riskerar därmed att hamna i socialt utanförskap.

Välfärdsinsatser kommer dessutom barn till godo i olika hög grad och kan se olika ut beroende på bostadsort eller bakgrund. En av grundtankarna i barnkonventionen är att barn har fullt och lika människovärde och ska ha tillgång till sina rättigheter utan undantag eller diskriminering (6). 

De barn som löper risk för socialt utanförskap är i första hand barn i ekonomisk utsatthet i kombination med sociala problem och skolsvårigheter.

Konsekvenser av socialt utanförskap

Barn som växer upp i socialt utanförskap riskerar att hamna i en negativ utvecklingskedja som är svår att bryta. Bristande möjligheter till delaktighet och inflytande riskerar att skapa en känsla av frustration och hopplöshet, vilket i sin tur ökar risken för negativ utveckling på sikt.

Barn i socialt utanförskap har till exempel sämre förutsättningar att utvecklas i takt med jämnåriga kamrater och nå sin fulla potential. De löper högre risk att drabbas av bland annat ohälsa, sociala problem, läs- och skrivsvårigheter, våld, mobbning, ungdomskriminalitet, arbetslöshet, fattigdom, diskriminering. Barn och unga uppger själva hur ett ekonomiskt och socialt utanförskap ger konsekvenser inom en rad olika livsområden: dålig kost, svårigheter att klara av skolarbetet, negativa effekter på hälsan, dålig självbild och självkänsla, bristande nätverk, svårigheter att behålla vänner, depression, ilska, destruktiva livsval, låga förhoppningar om framtiden med mera (7).

Det enskilda barnet betalar priset för utanförskapet. Men också samhället i stort, då det sociala utanförskapet leder till ökade kostnader för samhället genom exempelvis ökat tryck på hälso- och sjukvård, specialundervisning i skolorna samt sociala kostnader (8).

Vikten av utbildning

Utbildning är den viktigaste faktorn för att bryta socialt utanförskap bland barn och unga. Goda prestationer i skolan och utbildning efter grundskolan är viktiga skyddsfaktorer för barn i utsatta livssituationer (9). En fungerande skolgång minskar riskerna för framtida ohälsa, missbruk, självskadehandlingar, kriminalitet och problem med självförsörjning. Ändå visar UNICEFs rapport Buildning the future från 2017, att Sverige utvecklas i en negativ riktning när det gäller tillgången till en likvärdig och jämlik skola (10).

Rapporten, som bygger på PISAs undersökning visar att kunskapsklyftorna ökar alltmer i Sverige. Barn och ungas möjligheter att klara av skolarbetet påverkas i allt högre utsträckning påverkas av faktorer som till exempel boendekommun, socioekonomisk bakgrund och föräldrarnas utbildningsnivå. 

UNICEFs rapport An unfair start från 2018 visar på en utbredd ojämlikhet i skolsystemet i länder med stark ekonomi (OECDs medlemsländer) (11). Rapporten visar att pojkar har sämre skolresultat än flickor, att skillnaderna ökar med åldern och att barn som bor och går i skolan i det land de är födda i presterar bättre än barn födda i ett annat land. De barn som lever i ekonomisk utsatthet har sämst skolresultat. Rapporten visar även att Sverige har störst klyftor i Norden och är ett av de länder där graden av ojämlikhet ökar kraftigt från mellanstadiet till högstadiet. Sverige placerar sig dessutom sämre än de nordiska grannländerna gällande både läsförståelse hos femtonåringar och skillnader mellan landets skolor, sett till resultat. Föräldrars bakgrund har större betydelse för barns resultat i Sverige än i övriga nordiska länder. Rapportens resultat bygger på undersökningar i skolmiljön, vilket innebär att barn som av olika  skäl inte går i skolan inte är inkluderade i resultatet. Barn som lever i hemlöshet är ett exempel på en grupp barn som på grund av sin livssituation kan ha svårare att upprätthålla en regelbunden skolgång. Därmed nekas barnen en viktig faktor för att bryta  det sociala utanförskapet.

Ett litet barn i röd jacka står framför ett hus med en fotboll på marken bredvid sig.

Det enskilda barnet betalar priset för utanförskapet. Men även samhället i stort då det leder till ett ökat tryck på hälso- och sjukvård, sociala kostnader med mera.

Socialtjänstens ansvar

I varje kommun ska det finnas en socialtjänst som arbetar för att ge skydd och stöd till de barn som vistas i kommunen och är i behov av samhällets insatser. Socialtjänsten arbetar enligt socialtjänstlagen (12) och har ett stort ansvar och en viktigt roll för barnet och dess vårdnadshavare. Enligt lagens portalparagraf ska barnets bästa tas hänsyn till vid alla insatser som rör barn. Regeringen som har det nationella yttersta ansvaret, arbetar på olika sätt med att stödja kommuner med kompetensutveckling och andra resurser inom den sociala barn- och ungdomsvården.

Det har under de senaste åren uppmärksammats på många olika håll att socialtjänsten har haft svåra utmaningar att klara sitt uppdrag och många barn har inte fått det stöd de behövt. Mellan 2014-2017 hade en nationell samordnare för den sociala barn- och ungdomsvården i uppdrag att stärka och stödja socialtjänsten i deras arbete. Uppdraget resulterade i en slutrapport med tio förslag till regeringen (13). Situationen för socialtjänsten har förbättrats på vissa håll. Samtidigt visar ett flertal rapporter på fortsatta brister vad gäller barns rättigheter, i såväl utredningsprocessen som i uppföljning av insatser för barn och unga inom den sociala barn- och ungdomsvården (14). 2017 gav regeringen en särskild utredare uppdraget att genomföra en översyn (15) av socialtjänstlagen och vissa av socialtjänstens uppgifter. Syftet med översynen är att bland annat bidra till rättssäker tillgång till socialtjänsten, samt att skapa en lagstiftning som underlättar effektiva insatser av god kvalitet baserade på kunskap. I översynen ingår ett tilläggsdirektiv (16) som bland annat syftar till att stärka barnrättsperspektivet i socialtjänstlagen.

Läs UNICEF Sveriges "Handbok för socialsekreterare"

Inför att barnkonventionen blir lag 2020 måste kunskapen öka i landets kommuner bland dem som arbetar nära de mest utsatta barnen. Denna handbok ska ge stöd i barnavårdutredningar. 

Ladda ner handboken (utgiven: 2018)

Utbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att bryta socialt utanförskap bland barn och unga. Goda skolprestationer och utbildning efter grundskolan är ett starkt skydd för barn i sårbara situationer.

Agenda 2030 och globala utvecklingsmål som berör barn i socialt utanförskap

Agenda 2030 (17) är en plan för långsiktig och hållbarn ekonomisk, social och miljömässig utveckling som gäller alla länder. Agendan är en politisk deklaration som innehåller 17 globala mål och 169 delmål samt stadgade förutsättningar och åtgärder för genomförande, uppföljning och översyn. Flera av de globala målen är relevanta för området socialt utanförskap.

Mål 1: handlar om multidimensionell fattigdom vilket inkluderar fler dimensioner är den ekonomiska bristen. Multidimensionell fattigdom kan bland annat bestå av brist på frihet, makt, utbildning och fysisk säkerhet. 

Mål 4: Inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet samt främjande av livslångt lärande för alla då denna rättighet är en av de viktigaste grunderna för välstånd.

Mål 10: handlar om ökad jämlikhet i tillgången till resurser och möjligheten att delta i och påverka samhällsutvecklingen, inom länder såväl som mellan länder. Stater bär huvudansvaret för att främja jämlikhet i samhället, eftersom ojämlikhet har grund i strukturella förhållanden. Ett jämlikt samhälle bygger på principen om allas lika rättigheter oberoende av t.ex. kön, etnicitet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning och härkomst, som grund för en rättvis fördelning av resurser. 

 

Våra krav till regering och beslutsfattare

Som ett steg i strävan att skapa ett samhälle där alla barn ska ha likvärdiga möjligheter och samma tillgång till sina rättigheter ställer UNICEF Sveriges följande krav på regering och beslutsfattare:

Öka kunskapen hos beslutsfattare, inom myndigheter och i samhället i stort. 
Kunskapsläget hos beslutsfattare, myndigheter och samhället i stort, gällande barn i socialt utanförskap och barn i kontakt med socialtjänsten måste stärkas. Ökad kunskap kan skapa förståelse för olikheter i barns tillgång till sina rättigheter och effekten av det. .

Stärk och utveckla samverkan mellan olika samhällsaktörer.
Alltför många barn hamnar idag mellan stolarna när socialtjänst, skola, barnhälsovård och andra instanser avsäger sig ansvar eller saknar gemensamma strategier för att stötta enskilda barn. Samarbetet måste även fungera över kommungränser, så att barn som placeras i annan kommun än hemkommunen inte riskerar att stå utan stöd

Ta aktivt ansvar för att barns rätt till information och möjlighet till delaktighet stärks.
Ju mer utsatt ett barn är desto mindre möjlighet har det att vara delaktigt i frågor som rör barnet. Barn måste få information och återkoppling på ett sätt som är anpassat och förståeligt för dem.

Det måste finnas utrymme för, och ställas krav på, det sociala arbetet i myndighetsutövandet. Kompetensutveckling och implementering av nya arbetssätt och metoder för personal som möter barn – med syfte att öka barns möjlighet till information, återkoppling och delaktighet – är en förutsättning för att barn ska få sina röster hörda.

Ta extra stort ansvar för att garantera rättssäkerheten för barn i kontakt med socialtjänsten.
Alla barn har rätt till en likvärdig och rättssäker process i kontakten med myndigheter. Möjligheten till stöd och skydd från socialtjänsten ska inte vara beroende på boendekommun eller bakgrund. Risk- och skyddsanalyser ska göras utifrån bestämda  kriterier, oavsätt var i landet barnet bor och vilken socialsekreterare barnet än möter. 

Ge alla barn lika rätt till utbildning av god kvalitet oavsett boendeort och bakgrund.
Utbildning en av de allra viktigaste skyddsfaktorerna mot socialt utanförskap. En fullföljd skolgång hjälper utsatta barn att bryta en negativ livscykel. Vi anser att alla barn ska ha tillgång till utbildning av god kvalitet, oavsett bakgrund. Skolan ska vara en plats som lyfter och stärker alla barn, snarare än ett forum som förstärker utanförskap. 

Ge barn möjlighet att utkräva sina rättigheter och få upprättelse om de får sina rättigheter kränkta.
Barns möjlighet att klaga om deras rättigheter blir kränkta behöver utvecklas. Det behövs en instans i Sverige, som tar emot individuella klagomål. Barn behöver få möjlighet att vända sig någonstans när de inte får det stöd de behöver eller inte får tillgång till sina rättigheter på ett tillförlitligt sätt.

Faktabladet är senast uppdaterat April 2019.

Källhänvisning

(1) SCB, Antalet barn väntas öka i Sverige, 2013.

(2) UNICEF, Ungas röster om socialt utanförskap i Sverige, 2012.

(3) UNICEF, Advocacy priorities for countries with a national comittee presence, 2011-2013.

(4) Barnombudsmannen, Utanförskap, våld och kärlek till orten, 2018.

(5) UNICEF, Report Card 13 - Fairness for children, 2016.

(6) UNICEF, Handbok om barnkonventionen, 2008.

(7) UNICEF, Advocacy priorities for countries with a national committee presence, 2011-2013. Se även Karlsson, LB., Kuusela, K., Rantakeisu U. m.fl. Utsatthet, marginalisering och utanförskap, 2013.

(8) UNICEF, Report Card 9 - The Children Left Behind, 2010.

(9) Socialstyrelsen, Social rapport 2010. Kap. 7 Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn, 2010.

(10) UNICEF, Report Card 14 - Building the Future, 2017.

(11) UNICEF, Report Card 15 - An Unfair Start - Inequality in Children's Education in Rich Economies, 2018.

(12) Socialtjänstlagen (2001:453).

(13) Slutrapport från den nationella samordnaren för den sociala barn- och ungdomsvården, Barnets och ungdomens reform - förslag för en hållbar framtid, 2017.

(14) Se till exempel: Vårdanalys, Lika läge för alla? (2018:10), Vårdanalys, Fatta läget (2018:9), IVO, Får barn som bor på HVB tillräckligt stöd av socialtjänsten?, 2018, IVO, Vad har IVO sett 2017?, 2018.

(15) Utredningen Framtidens socialtjänst (S 2017:03).

(16) Tilläggsdirektiv till Utredningen Framtidens socialtjänst (dir. 2018:69).

(17) Regeringskansliet, Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, 2016.

Vad säger Barnkonventionen?

  1. Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

  2. Vid alla beslut som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

  3. Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

  4. Barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad.

  5. Barn ska skyddas mot alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, inklusive sexuella övergrepp.

  6. Barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt och anständigt liv samt hjälp att aktivt delta i samhället.

  7. Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.

  8. Barn har rätt till social trygghet samt till statligt stöd, ifall föräldrar eller annan vårdnadshavare saknar tillräckliga resurser.

  9. Barn har rätt till skälig levnadsstandard, till exempel bostad, kläder och mat.

  10. Barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk, kostnadsfri och tillgänglig för alla.

  11. Barn har rätt till lek, vila och fritid.

Läs mer om barnkonventionen

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Få regelbunden information om vad vi gör och hur du kan vara med och förändra barns liv.