Över 347 miljoner barn i närmare 100 länder väntas påverkas av El Niño

El Niño 2026–2027 har beskrivits som en super-El Niño. Den väntas bli en av de kraftigaste som någonsin registrerats, om inte den kraftigaste. El Niño är ett återkommande väderfenomen som värmer upp delar av Stilla havet och påverkar vädersystem över hela världen.

Årets El Niño väntas leda till fler extrema väderhändelser som svåra översvämningar och allvarlig torka. UNICEF beräknar att det hotar liv, hälsa och utbildning för över 347 miljoner barn i 100 länder och territorier.

Vad gör UNICEF

UNICEF finns på plats i 190 länder vilket gör att vi har en unik möjlighet att hjälpa barn som drabbas av El Niño oavsett var de bor. Vi förbereder oss över hela världen för att skydda barn från extrema vädershändelser genom att bygga motståndskraft och snabbt kunna agera med nödhjälp vid behov. I Sydamerika och Afrika har vi exempelvis aktiverat våra katastrofteam och lagrat förnödenheter på strategiska platser så att de snabbt kan levereras när en väderrelaterad katastrof inträffar.

Viktiga fakta om klimatet och El Niño

Antalet barn som kommer påverkas enligt UNICEFs beräkningar:

• Asien och Stillahavsområdet: 190 miljoner

• Östra och södra Afrika: 41 miljoner

• Latinamerika och Karibien: 41 miljoner

• Europa och Centralasien: 22 miljoner

• Mellanöstern och Nordafrika: 20 miljoner

• Väst- och Centralafrika: 20 miljoner

Förväntade konsekvenser av El Niño 2026-2027:

• Fler än 347 miljoner barn i närmare 100 länder och territorier väntas drabbas av ovanligt blöta eller torra förhållanden mellan oktober och december 2026 till följd av El Niño. Enligt UNICEFs senaste data finns det stor risk för extrema översvämningar och allvarlig torka som kan få förödande konsekvenser.

• Barn i exempelvis Colombia, Fiji, Papua Nya Guinea och Filippinerna väntas drabbas av torka kopplat till El Niño. Detta kan leda till vattenbrist och att odlingar torkar bort, vilket ökar risken för att familjer tvingas på flykt och barn drabbas av akut undernäring.

• Samtidigt kommer barn på Afrikas horn, särskilt i Somalia, att möta blötare och regnigare förhållanden än normalt. Det kan utlösa översvämningar, sprida vattenburna sjukdomar och störa skolgången.

• För barn i kris- och konfliktdrabbade länder som Afghanistan, Sudan och Tchad kan El Niño utgöra ett direkt hot mot barns överlevnad. Det förvärrar hunger och undernäring i områden där konflikt, flykt och begränsad tillgång till samhällsservice redan gjort barn mycket sårbara.

• I takt med att extrema väderhändelser blir vanligare ökar risken för familjeseparation, våld, exploatering och barnäktenskap. Exempelvis mer än fördubblades antalet barnäktenskap under torkan på Afrikas horn 2022 i de drabbade områdena i Etiopien.

• Globalt är redan 1,1 miljarder barn, nästan hälften av alla barn i världen, utsatta för minst tre överlappande klimatrelaterade risker, såsom torka, extrem värme eller översvämningar. El Niño väntas göra dessa risker ännu allvarligare.

• Väderrelaterade katastrofer ledde mellan 2016–2023 till att över 20 000 barn om dagen tvingades på flykt. El Niño 2026–2027 kan ytterligare öka antalet barn på flykt när extrema väderhändelser tvingar familjer att lämna sina hem.

• Under 2025 avbröts undervisningen för uppskattningsvis 171 miljoner elever världen över på grund av klimatrelaterade händelser. Den siffran kan öka när El Niño bidrar till svårare torka och extremare översvämningar, vilket leder till skolstängningar och ökad risk för att barn hoppar av skolan.

• Varje krona som investeras i katastrofberedskap och förebyggande insatser kan spara upp till 15 kronor i kostnader för återuppbyggnad och återhämtning. Trots detta går mindre än en procent av det humanitära biståndet i dag till förebyggande insatser.

Regeringar, biståndsgivare och internationella institutioner måste agera nu, innan El Niño når sin kulmen, för att stötta de barn som riskerar att drabbas. UNICEF uppmanar till att:

• Investera tidigt innan konsekvenserna blir för omfattande.

• Stärka klimattåliga system som är kritiska för barn som vatten, skola och sjukvård.

• Skydda samhällsviktiga tjänster och funktioner för barn.

• Säkerställa humanitärt tillträde till drabbade samhällen.