un0220698.jpg

Sverige brister när det

gäller barns psykiska hälsa

Sverige hamnar långt ner på listan när det gäller barns psykiska välbefinnande. Det visar en ny rapport från UNICEF, som jämför barns situation i världens rika länder.

Skribent |

Publicerad |

2020 09 03

Uppdaterad |

2020 09 03

Sverige brister när det gäller barns psykiska hälsa

Rapporten Worlds of Influence - Understanding what shapes child well being in rich countries har undersökt hur barn har det i världens rika länder inom EU och OECD. Länderna har rankats utifrån barnens psykiska och fysiska hälsa samt skolkunskaper och sociala färdigheter.

Barns psykiska välbefinnande har mätts utifrån hur tillfredsställda barn uppger att de är med livet, samt utifrån självmordsstatistik. Sverige hamnar här på 22:a plats av 38 jämförda länder.

Sverige har en uttalad målsättning att vara det bästa landet för barn att växa upp i, men gör inte tillräckligt för att fånga upp de barn som mår dåligt.

<em>Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige</em>

– Placeringen är en indikation på att Sverige är på väg åt fel håll, och inte har gjort tillräckligt för att fånga upp de barn som mår dåligt. Sverige har ju en uttalad målsättning att vara det bästa landet för barn att växa upp i och då krävs det tydligare åtgärder och prioriteringar, säger Pernilla Baralt, generalsekreterare för UNICEF Sverige.

Rapporten listar de bästa och sämsta länderna för ett barn att växa upp i. En rad olika områden har undersökts, som till exempel barns kunskaper, övervikt, barnadödlighet och delaktighet. När resultaten från alla områden slås samman till en övergripande jämförelse hamnar Sverige på en tiondeplats. Nederländerna, Danmark och Norge rankas som de bästa länderna, medan USA, Bulgarien och Chile hör till de sämsta länderna för barn.

När det gäller fysisk hälsa får Sverige en femteplats, medan skolkunskaper och sociala färdigheter ger en 14:e placering av 38 länder.

Den här studien visar att världens rikaste länder har resurserna, men ändå väljer att inte satsa tillräckligt mycket på barnen.

Pernilla Baralt, generalsekreterare UNICEF Sverige

Det är inte ekonomiska förutsättningar som avgör

Rapporten pekar på att det inte är ett lands ekonomiska förutsättningar som nödvändigtvis avgör var det hamnar på listan. Till exempel rankas Slovenien högre än Sverige, medan Litauen presterar bättre än USA.

Rapporten rankar även länderna utifrån de sociala välfärdssystem som finns på plats för att främja barns välmående, till exempel föräldraförsäkring. Här ligger Norge, Island och Finland i topp, medan Sverige kommer på en sjätte plats.

De rika länder som ingår i studien visar inte upp goda resultat när det gäller barns möjligheter till delaktighet och att komma till tals. Mellan 40 och 60 procent av alla tillfrågade barn uppger till exempel att de inte är delaktiga i beslut som fattas i skolan. Enligt rapporten är det även ett problem att statistiken om barns delaktighet är bristfällig och inget som prioriteras av länderna.

– Det är djupt olyckligt att inte barns röster och åsikter finns med när beslut fattas. För att veta vilka insatser som behövs måste vi ge barn möjlighet att komma till tals. Om vi inte pratar med barn och frågar hur de mår, så är risken stor att vi sätter in fel insatser och inte möter deras behov, säger Pernilla Baralt.

För att förbättra barns psykiska hälsa kräver UNICEF Sverige:  

  • Metoder måste upprättas för att barn ska få inflytande och delaktighet i beslut som rör dem. På så sätt ökar kunskapen om hur barn faktiskt mår och vilka insatser de behöver.

  • Förstärkta insatser för en mer jämlik skola. Skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna mot psykisk ohälsa, och måste därför prioriteras. 

  • Riktade åtgärder till gruppen barn som är utanför arbetsmarknaden och som inte går i skolan. Denna grupp har ökat i Sverige, och löper stor risk att hamna i utanförskap.

Kopiera länk

Relaterade artiklar

Hand-Vietnam-2023
Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa drabbar nästan 20 procent av unga idag och självmord är den fjärde vanligaste dödsorsaken bland 15-19-åringar. Det är en av vår tids största kriser, som pågår här och nu, i alla delar av världen och i alla samhällsskikt. Vid 15 års ålder har ungefär hälften av all psykisk sjukdom under livet redan brutit ut. Det betyder att tidig upptäckt och tidiga insatser är mycket viktiga och kan göra stor skillnad.

© UNICEF_UN0643861_Willocq_retusch.jpg
En kväll för alla barn

Krig. Torka. Hungersnöd. Jordbävningar. 2023 är ett svårt år för barnen i världen. Inte sedan andra världskriget har fler barn varit i behov av vår hjälp för att överleva. UNICEF finns på plats där barnen behöver oss – och vi stannar kvar. För vi vet att förändring är möjlig. Men vi kan bara göra det tillsammans med dig.

un0691097.jpeg

Under 2023 kommer fler barn i världen än någonsin tidigare i modern historia att vara i behov av humanitär hjälp för sin överlevnad och utveckling. Det visar UNICEFs globala rapport ”Humanitarian Action for Children” som släpps idag 5 december. Framförallt är det klimatkrisen, krig och konflikter och effekterna av pandemin som driver på barns ökande behov av hjälp.