Barnhälsa

Varje dag dör ungefär 13 700 barn under fem år runt om i världen. Nästan hälften dör redan under sin första månad i livet. De flesta dör av sjukdomar som går att förebygga. Undernäring och brist på rent vatten och sanitet försvårar situationen ytterligare.

Senast uppdaterad 2023-03-28

Den viktiga starten i livet

De allra första åren i livet är helt avgörande för ett barns framtid – och för byns, stadens, landets och hela världens. Från födseln och fram till tre års ålder pågår den viktigaste fasen i hjärnans utveckling. Den som under den här tiden får kärleksfull omsorg, rent vatten, bra hygien, näringsriktig mat och hälsovård har större chans att överleva, växa upp och utveckla sina fysiska och psykiska färdigheter. En bra start i livet lägger grunden för barnets framgångar i skolan och för livslång hälsa och välbefinnande. Därför är en investering i de här tidiga åren den bästa garantin för att uppnå en hållbar ekonomi och samhällsutveckling. Ändå saknar alldeles för många barn i världen denna grundtrygghet – främst på grund av fattigdom och okunskap.

Den tysta katastrofen

Idag dör årligen 5 miljoner barn innan de hinner fylla fem år. Den här tragedin brukar benämnas "den tysta katastrofen" eftersom den sällan uppmärksammas annat än som statistik i rapporter. 2,3 miljoner (47 procent) av dessa barn dör redan under sin första månad i livet och 3,7 miljoner dör under sitt första levnadsår. Även om dessa siffror är förfärande, går utvecklingen åt rätt håll. Sedan år 2000 har barnadödligheten i världen halverats.

I låginkomstländer dör mer än hälften av de små barnen av infektionssjukdomar som går att förebygga, som lunginflammation, diarré, malaria, mässling, stelkramp och aids. Undernäring och brist på rent vatten och sanitet försvårar situationen ytterligare och bidrar till de höga dödstalen. Många barn dör också av komplikationer vid förlossningar på grund av brist på nödvändig utrustning och utbildad personal. Fortfarande föds vart fjärde barn i världen utanför en förlossningsklinik och utan utbildad vårdpersonal som stöd. I de fattigaste länderna föder hälften av mammorna helt utan hjälp av medicinskt utbildade personer. Andra dödsorsaker är olycksfall, krig och konflikter.

Lägst risk för barnadödlighet är i åldersspannet 10-14 år. Bland barn mellan 10 och 14 år är dödssiffran knappt en halv miljon om året. I den åldersgruppen är inte förlossningskomplikationer och infektionssjukdomar en lika vanlig dödsorsak. Här är det vanligare med andra typer av sjukdomar, som diabetes, cancer och hjärtfel. Många dör också på grund av olycksfall, till exempel genom drunkning, naturkatastrofer och trafikolyckor. Trots framsteg minskar inte barnadödligheten i den snabba takt som är nödvändig för att vi ska nå de globala målen till år 2030, särskilt inte för de allra yngsta barnen. (1)

UN0639369
Tio månader gamla Zarrine suger på medicinskt näringstillskott som hon fått till sin mamma, Lal bibi, som behandling mot svår akut undernäring, i Pakistan. © UNICEF/Sami Malik

Högst barnadödlighet i södra Afrika och i Sydasien

Den högsta barnadödligheten har låginkomstländerna i Afrika söder om Sahara, där 2,8 miljoner barn (53 procent) dör innan de fyller fem år. Regionen står också för 45 procent av dödsfallen i åldrarna 5-24 år. Tillsammans med Sydostasien utgör dödsfallen i Afrika söder om Sahara över 80 procent av den totala globala dödssiffran under 5 års ålder. I Afrika söder om Sahara dör 74 barn per 1,000 levande födda, vilket är 19 gånger högre än motsvarande siffra i regionen Australien och Nya Zeeland. Den näst högsta barnadödligheten har Sydostasien. (1)

Näringsbrist – det största hotet

Näringsbrist är det enskilt största hotet mot barns överlevnad och utveckling. Globalt sett är åtminstone ett av tre barn under fem år antingen undernärd eller överviktig. I motsats till nyhetsbilderna av svältande barn är undernäring i regel osynlig. Majoriteten av de barn som riskerar att dö i näringsbrist lider av mildare former av undernäring och visar därför inga yttre tecken på svält. De livshotande skadorna drabbar insidan av kroppen, framför allt hjärnan. (2)

Undernäring kan yttra sig på olika sätt: dels som akut undernäring orsakad av matbrist, dels som dold hunger orsakad av brist på viktiga näringsämnen, men även som övervikt. Andelen barn som inte kan utvecklas på grund av undernäring, alltså att de inte är så långa som de ska, är 22 procent. Andelen barn som är akut undernärda, eller inte väger tillräckligt mycket för sin längd, är 6,7 procent. Samtidigt är 5,7 procent av världens barn överviktiga. Det handlar alltså inte enbart om att ge barn tillräckligt med mat, utan om att ge dem tillräckligt med näringsrik mat. (3)

Smutsigt vatten dödar många

Idag lever runt 2 miljarder människor utan tillgång till rent vatten och många har alldeles för lite kunskap om hygien. Det är barnen som drabbas värst när vatten och hygien tryter. Förorenat vatten, dåliga toaletter och brist på kunskap om hygien leder i många fall till diarréer, men även kolera, tyfus, dysenteri, gulsot, hudsjukdomar, inälvsmaskar och parasiter. (4)

Farliga sjukdomar

Många barn dör av sjukdomar som som vi idag med enkla medel kan förebygga. Luftvägsinfektioner som lunginflammation samt diarré och malaria utgör de vanligaste dödsorsakerna för barn under fem år (1). Malaria, ensamt eller i kombination med andra sjukdomar, tar livet av ytterligare 558 000 barn per år, varav 74 procent är barn under fem år (5). Många sjukdomar, som mässling, kikhosta, tuberkulos och rotavirus, kan förebyggas med rätt vaccin.

UN0663240
Mersinale har behandlats för undernäring på ett hälsocenter i Somalia. Nu är hennes tillstånd stabilt och hon skrivs ut.© UNICEF/Sewunet

Moderns hälsa är livsavgörande

Ett barns liv börjar redan innan födseln. Näringsbrist och dålig hälsa hos modern kan leda till för låg födelsevikt hos barnet, vilket innebär större risk för utvecklingsstörning, näringsproblem och död. Om mamman är sjuk ökar också risken för att hon själv kan skadas eller dö på grund av komplikationer under graviditeten eller vid förlossningen.
I höginkomstländerna är risken att en kvinna dör på grund av graviditet eller förlossning i genomsnitt 1 på 5,400. Motsvarande siffra i låginkomstländerna är 1 på 45. Samma länder som har högst barnadödlighet har också högst mödradödlighet. (6)
Orsaken till låginkomstländernas höga mödradödlighet är dock inte bara dålig hälsovård, utan också fattigdom, analfabetism och diskriminering av kvinnor. Brist på preventivmedel är också ett stort problem i världen – ungefär 1 av 10 kvinnor världen över upplever ett behov av men saknar tillgång till preventivmedel (7).

Vad gör UNICEF?

Medan orsakerna till att så många barn dör kan vara komplicerade, är lösningarna ofta både enkla och billiga. Med hjälp av rent vatten, näringstillskott, god hygien och utbyggd barn- och mödrahälsovård skulle många barn kunna räddas. Det handlar också om att öka kunskapen hos föräldrar.

  • Utbyggd mödrahälsovård
    Vi bidrar med ekonomiska resurser och expertis för att utveckla mödrahälsovården i låg- och medelinkomstländer. Det innebär till exempel att utbilda vårdpersonal, stärka systemen så att nödvändiga mediciner och utrustning når ut till vårdcentraler och sjukhus, stärka rutinerna för att undernärda barn ska få behandling och se till att alla vårdcentraler har rinnande vatten och toaletter.  

  • Utbyggd barnahälsovård
    Vi arbetar också för att utveckla barnahälsovården i låg- och medelinkomstländer. Redan vid födseln ska det finnas livräddande medicin och utrustning på vårdcentralen samt kunnig personal. Mammorna ska redan här få stöd med amningen och barn som är undernärda ska få behandling och tillskott med till exempel A-vitamin och jod. 

  • Ökad vaccintillgång och vaccinationer
    Vi köper in stora mängder vaccin, vilket gör att vi kan förhandla ned priset kraftigt. Dessa vacciner köps sedan av regeringarna och vi ger stöd till dem i att bygga upp ländernas rutinvaccinationsprogram. För att utrota polio genomför vi också stora vaccinationskampanjer i de få länder där denna sjukdom fortfarande finns kvar. I humanitära kriser genomför vi också massvaccinering, till exempel mot mässling i flyktingläger. Målet är att alla barn i framtiden ska ha ett fullgott skydd mot de sex vanligaste dödliga barnsjukdomarna difteri, mässling, kikhosta, polio, stelkramp och tuberkulos.

  • Bättre hygien
    Vi arbetar för att alla sjukhus och vårdcentraler ska vara rena och ha rent, rinnande vatten, toaletter och ställ för att tvätta händerna. Vi utbildar också hälsopersonal i vikten av hygien och vattenhantering.

  • Födelseregistrering
    Vi är med och förenklar systemet med födelseregistrering så att föräldrarna lätt kan registrera sitt nyfödda barn. Barn har rätt till en identitet och tillgång till sociala tjänster som till exempel sjukvård.

Källhänvisning

Relaterade artiklar

Hand-Vietnam-2023
Psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa drabbar nästan 20 procent av unga idag och självmord är den fjärde vanligaste dödsorsaken bland 15-19-åringar. Det är en av vår tids största kriser, som pågår här och nu, i alla delar av världen och i alla samhällsskikt. Vid 15 års ålder har ungefär hälften av all psykisk sjukdom under livet redan brutit ut. Det betyder att tidig upptäckt och tidiga insatser är mycket viktiga och kan göra stor skillnad.

Flicka - guatemala 2021
En kväll för alla barn

Krig. Torka. Hungersnöd. Jordbävningar. 2023 är ett svårt år för barnen i världen. Inte sedan andra världskriget har fler barn varit i behov av vår hjälp för att överleva. UNICEF finns på plats där barnen behöver oss – och vi stannar kvar. För vi vet att förändring är möjlig. Men vi kan bara göra det tillsammans med dig.

un0691097.jpeg

Under 2023 kommer fler barn i världen än någonsin tidigare i modern historia att vara i behov av humanitär hjälp för sin överlevnad och utveckling. Det visar UNICEFs globala rapport ”Humanitarian Action for Children” som släpps idag 5 december. Framförallt är det klimatkrisen, krig och konflikter och effekterna av pandemin som driver på barns ökande behov av hjälp.

Vad säger barnkonventionen?
  1. 2.Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.
  2. 6.Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.
  3. 24.Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.