Senast uppdaterad 2025-01-09

Miljontals barn har näringsbrist

Näringsbrist innebär att barn inte växer som de ska, att de lättare blir sjuka och att deras mentala utveckling försämras. Immunförsvaret påverkas, vilket minskar motståndskraften mot infektionssjukdomar som till exempel diarré, luftvägsinfektioner, mässling och malaria. Det innebär att vanliga sjukdomar snabbt kan bli livsfarliga.

Undernäring och andra former av näringsbrist är några av de största problemen som hotar barns liv. Nästan hälften av alla dödsfall under 5 års ålder sker på grund av undernäring. De senaste två decennierna har andelen kroniskt undernärda barn i världen minskat, men fortfarande drabbas miljontals barn av näringsbrist och omkring 45 miljoner barn väger för lite i förhållande till sin längd. Dessutom hotas många barns näringsstatus av klimatförändringar, konflikter och naturkatastrofer.  

När man mäter ett barns näringsstatus talar man oftare om felnäring, vilket innebär att barnet inte får tillräcklig näringstillförsel. Detta begrepp innefattar olika typer av näringsbrister, såväl undervikt som övervikt. Undernäring i sin tur delas ofta in i kronisk eller akut undernäring. Barn med kronisk undernäring får permanenta skador och utvecklas inte till sin fulla potential. Detta mäts genom att barnet inte uppnår en tillräcklig längd för sin ålder (stunting), medan den akuta formen av undernäring gör att barnet istället inte väger tillräckligt mycket för sin längd (wasting). 

Det första året är känsligast

Undernäring är allra mest förödande under mammans graviditet och under barnets första år. 1 av 7 barn i världen väger för lite (mindre än 2,5 kg) när de föds. Om mamman lider av näringsbrist kan fostret sluta utvecklas som det ska och spädbarnets fysiska och mentala utveckling kan hindras. Barn födda av undernärda mammor löper större risk att själva bli undernärda och inte växa ordentligt. Undernäring ärvs således i generationer. 

Om ett barn drabbas av undernäring under sina tre första år kan det orsaka permanenta hjärnskador. Det kan till exempel leda till mentala funktionsnedsättningar med inlärningssvårigheter och hämmad kreativitet och initiativförmåga. Undernäring ger både upphov till och är en konsekvens av fattigdom. Barns hälsa är därmed grunden för hälsosamma och produktiva samhällen. 

En långsiktig lösning på problemet med undernäring är att stärka kvinnors och flickors rättigheter. Överallt där diskriminering mot kvinnor är påtaglig förvärras problemen med undernäring. Ökad tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en viktig del i att minska undernäring hos barn. 

Helamning leder till bättre hälsa

Viktigast i bekämpningen av undernäring är givetvis tillräckligt med näring. De globala rekommendationerna av WHO och UNICEF är att barn ska ammas till och med två års ålder. Barn mellan sex månader och två år bör dock även får annan näringsrik kost utöver amningen.

Bröstmjölk är en första källa till viktiga näringsämnen och god hälsa. Mjölken stärker immunförsvaret och gör att barnet växer som det ska. Dessutom minskar risken för kroniska sjukdomar senare i livet. Endast 46 procent av alla nyfödda ammas under sin första timme och bara 48 procent av alla barn i världen helammas under sina första sex månader. Att så få barn ammas beror i stor utsträckning på okunskap samt bristande information och stöd till nyblivna mammor.

I låginkomstländer dör många spädbarn på grund av att de får bröstmjölksersättning som är utblandad med smutsigt vatten. Bröstmjölksersättning som substitut till amning är särskilt farligt i områden där risken för infektioner är stor. Studier visar att barn som matas med bröstmjölksersättning löper större risk att dö av sjukdomar som diarré och lunginflammation än barn som ammas.

Bristsjukdomar

Näringsbrist, alltså att man inte får i sig tillräckligt av näringsämnen som jod, järn, zink och folsyra som är livsviktiga för människors tillväxt, utveckling, immunsystem och reproduktion, kan ge upphov till bristsjukdomar. När hjärnan utvecklas kan jodbrist leda till både fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Järnbrist kan leda till anemi och trötthet. Brist på A-vitamin kan ge blindhet eller försvagat immunförsvar. Brist på folsyra kan leda till låg födelsevikt och ryggmärgsbråck.

Övervikt och fetma är ett växande hälsoproblem bland barn över hela världen, även i låginkomstländer. Även överviktiga barn kan lida av näringsbrist. Barn behöver inte bara tillräckligt med mat, utan även rätt typ av mat. På kort sikt innebär det ökad risk för infektioner, hjärt- och kärlsjukdomar och dålig självkänsla. På längre sikt kan det leda till diabetes och andra metabola rubbningar.

Vanor och felaktig information en vanlig orsak till undernäring

På många ställen råder det inte brist på mat utan det är snarare gamla vanor och felaktig kunskap som gör att barnen ges en bristfällig kost och blir undernärda. I Latinamerika domineras baskosten av livsmedel med mycket kolhydrater, som majs och potatis, och därför är det viktigt att barnen också får i sig proteiner. En vanlig företeelse i många afrikanska länder är att den första modersmjölken kastas bort eftersom man tror att den är farlig för barnet. Denna så kallade råmjölk är tvärtom mycket viktig för barnet då den innehåller mycket protein och mineraler. Den innehåller även antikroppar som ger ett visst skydd mot infektioner.

Ibland kan nya sätt att tillaga mat göra att barn får i sig mer näring. I till exempel Mongoliet har UNICEF varit med och startat upp matlagningskurser för föräldrar, där de lär sig att göra leverbiffar som är lättare för barnen att äta istället för att servera levern hel.

Akut behandling nödvändig

Vid undernäring måste behandling med näringstillskott sättas in snabbt för att ge barnet de livsviktiga vitaminer och mineraler som behövs för att överleva och växa. Det är en av UNICEFs viktigaste prioriteringar i områden med matbrist, till exempel vid en katastrof. Ett enkelt sätt att se om ett barn lider av undernäring är att mäta överarmen och UNICEF använder ett anpassat måttband som är lätt att läsa av.

För att så tidigt som möjligt kunna upptäcka och åtgärda undernäring är det extra viktigt att ha koll på att alla nyfödda växer och utvecklas som de ska. Att satsa på rutinmässiga hälsokontroller och utvecklad statistik över länders näringsstatus är ett effektivt sätt att förebygga undernäring och planera för snabba insatser när kriser uppstår.

Vad gör UNICEF?

UNICEF samarbetar med regeringar och lokala organisationer för att ta ett helhetsgrepp kring problemet med näring. Vi arbetar på alla nivåer för att hitta långsiktiga lösningar och för att katastrofhjälpen ska bli ännu mer effektiv när kriser uppstår.

• Specialistvård
  I områden som har problem med matbrist eller undernäring stödjer UNICEF inrättandet av speciella avdelningar på sjukhus och vårdcentraler där undernärda barn får behandling. Vi förser dessa avdelningar med medicinsk utrustning och näringsberikad mat samtidigt som vi utbildar hälsoarbetare i hur man behandlar undernärda barn. På förlossningsavdelningar startar vi upp speciella amningsrum där kvinnor får stöd och vägledning kring amning.

• Öka kunskapen om näringsbehov
  Familjer och lokalsamhällen spelar den viktigaste rollen i kampen mot barns näringsbrist. Vi stödjer insatser som ökar föräldrars kunskap om barns näringsbehov, uppmuntrar dem att odla eller handla mer varierade grödor och tipsar om hur de kan tillaga mat på ett mer barnvänligt sätt. Vi producerar informationsmaterial för föräldrar och arrangerar träffar på vårdcentraler där man genom olika aktiviteter ökar deras kunskap om barns näringsbehov. I detta arbete är personal på små vårdcentraler och lokala hälsoarbetare väldigt viktiga då de har nära kontakt med familjerna.

• Näringstillskott
  Vi tillhandahåller livsviktiga näringstillskott samt mineraler och vitaminer, som till exempel jod, järn, A-vitamin och folsyra. Nya typer av näringslösningar har inneburit viktiga framsteg i kampen mot undernäring. Till exempel: 
  – Näringsrik nötkräm som levereras i små portionsförpackningar som barnet själv kan äta ur, är färdiga att använda och inte behöver blandas ut med vatten. 
  – Gröt gjord på majs och sojabönor. 
  – Högenergimjölk som är ett torrmjölkspulver. 
  – Näringspulver som strös direkt över tillagad mat.

• Utbyggnad av barnhälsovård
  UNICEF är med och stärker utbyggnaden av grundläggande barnhälsovård som förebygger och behandlar barnsjukdomar. På många vårdcentraler och sjukhus inleds till exempel alla besök hos läkare eller sjuksköterska med att barnet vägs och mäts även om anledningen till besöket är för att barnet är sjukt.

• Förbättrad mödravård
  Att förbättra mödrars hälsa är viktigt för att barnen ska bli friskare. I utsatta områden och länder fokuserar UNICEF på att se till att mammor får tillräckligt med näring, vård och vila under graviditet och amning.

Källor

• Malnutrition in Children - UNICEF DATA 

• The State of Food Security and Nutrition 2024 - UNICEF DATA 

• Low birthweight - UNICEF DATA 

• Breastfeeding - UNICEF DATA

• UNICEF-WHO Early initiation of breastfeeding: The best start for every newborn

• UNICEF Undernourished and Overlooked