Annalkande svältkatastrof på Afrikas horn

Djibouti, Eritrea, Etiopien, Somalia, länderna på Afrikas horn, har varit utan vatten i två år. Fyra regnperioder på rad utan tillräckligt med nederbörd har orsakat den värsta torkan på 40 år. Skördar har ödelagts, boskap dött och miljoner människor tvingats på flykt i jakt på mat och vatten. I Somalia, som är värst drabbat, riskerar 1,8 miljoner barn lida av undernäring innan nästa sommar. Kommande regnperiod, som ska infalla mellan oktober och december, förutspås nu också utebli. Något som kommer att få katastrofala följder. 

Enorma behov – men få resurser 

Med ett läge i världen där många katastrofer, kriser och krig pågår samtidigt, hamnar situationen på Afrikas horn i skymundan. Inom de närmsta månaderna kommer två områden i Somalia, Baidoa och Burhakaba, med största sannolikhet att drabbas av svält. Behovet av hjälp är akut och överstiger just nu kraftigt resurserna. Barn som skulle ha kunnat räddas dör av hunger framför världens ögon.

Ge en gåva - köp Svältkatastrofpaket

Mohamed Fall, UNICEFs chef i södra och östra Afrika, har under 30 års tid jobbat i humanitära katastrofer. Trots det har han aldrig sett något liknande. Desperationen, lidandet och uppgivenheten är total. 

– Agerar vi inte nu får vi betala priset för vår passivitet under resten av våra liv, säger han.

Orsakerna är många

Orsakerna till det akuta läge vi nu ser är flera. Klimatförändringarna gör att torrperioderna blir längre, och tiden emellan dem kortare. 

– Att gå en säsong utan regn, eller till och med två, klarar man. Men man klarar inte fem säsonger utan regn, säger Mohamed Fall. 

Kriget i Ukraina försvårar läget ytterligare. Länderna på Afrikas horn importerar upp till 90 procent av sitt spannmål från Ryssland och Ukraina, import som nu har uteblivit på grund av kriget. För människorna på Afrikas horn blir konsekvenserna enorma. 

“Vi måste nå dem som inte orkar gå”

På vissa av UNICEFs hälsocenter för undernärda barn läggs upp till 50 nya barn in varje dag. Många återvänder några veckor efter att de skrivits ut. Brist på mat, vatten och sanitet gör att de inte kan återhämta sig. 

– De som befinner sig på våra hälsocenter är de som är starka nog att ta sig dit. Om vi blickar en bit utanför så finns de som inte orkar gå, ens den sista kilometern. Vi måste nå även dem, säger Mohamed Fall. 

Katastrofen är omfattande och breder ut sig i alla riktningar. Barn som precis återvänt till skolan efter pandemin har nu tvingats fly för att överleva, och återigen lämnat tryggheten bakom sig. Sjukdomar som mässling och kolera sprids på grund av bristande vaccinering, smutsigt vatten och dålig sanitet. Antalet barnäktenskap ökar drastiskt. I vissa områden har antalet unga flickor som gifts bort mer än fördubblats det senaste året – ett mått på den desperation som råder. 

UNICEF räddar barns liv 

UNICEF är på plats och jobbar dygnet runt för att rädda barns liv i länderna som drabbats av hungerkrisen. Vi förser barn och familjer med livsavgörande hjälp – sjukvård, näring och vatten. Vi vaccinerar barn mot livshotande sjukdomar, bygger upp tillfälliga lärocenter för utbildning och ger kvinnor och barn skydd mot våld.

Vi skalar även upp vårt arbete med att bygga hållbara system för vattenförsörjning, sanitet och hygien. Långsiktiga lösningar för att undvika framtida klimatkatastrofer är avgörande. 

Svält kan förebyggas, katastrofen kan lindras. Det är vår absolut högsta prioritet att rädda liv på Afrikas horn – vi kan inte låta fler barn dö i tystnad.

Fakta om svält

När svält deklareras innebär det tre saker:

• Minst vart femte hushåll lider av extrem brist på mat. De har knappt möjlighet att försörja sig. 

• Ett av tre barn under fem år är akut undernärda.

• Av 10 000 personer dör fyra barn och två vuxna varje dag, på grund av hunger. Källa: The Integrated Food Security Phase Classification (IPC).

Framför allt innebär ordet svält en tydlig signal till omvärlden – om inte stora insatser genomförs omedelbart kommer hundratusentals fler människor att dö.