Gå till innehållet

En av de mest effek­tiva metod­erna att rädda barns liv

Överallt där barn måste skyddas mot farliga sjuk­domar finns UNICEF. Vi distri­buerar vaccin, ut­bildar hälso­arbetare och bidrar med den viktiga kyl­utrust­ning som krävs för att vaccinet ska hålla rätt tem­pera­tur.

UNICEF är världens största inköpare av mässlingsvaccin. Här vaccineras en pojke mot den dödliga sjukdomen.

Vaccin, en hälsosuccé

Vaccinationer räknas som en av de största hälsoframgångarna i världshistorien. På 1970-talet vaccinerades mindre än 10 procent av alla barn mot de sex vanligaste dödliga barnsjukdomarna: mässling, polio, stelkramp, kikhosta, difteri och tuberkulos. Idag har totalt 87 procent vaccinerats mot lunginflammation, 86 procent har vaccinerats mot polio, difteri, kikhosta och stelkramp och 85 procent har fått vaccin mot mässling. Men fortfarande finns det miljontals barn som inte har blivit vaccinerade och saknar det livsviktiga skyddet. Var 20:e sekund dör ett barn av en sjukdom som hade kunnat förhindras med vaccin. Varje år räddas dock mellan två och tre miljoner barn från att dö i vanliga sjukdomar tack vare vaccin. Under de senaste 20 åren har över 20 miljoner liv räddats (1). 

I medel- och höginkomstländer, där tillgång till vaccin inte är ett problem idag, har dock ett växande antal föräldrar börjat avstå från att vaccinera sina barn. Detta är förklaringen till att det under år 2007 rapporterades 7100 fall av mässling i Europa och att motsvarade siffra år 2013 var närmare 32 000 (2).

Vaccin måste förvaras i en temperatur på mellan 2 och 8 grader, ända tills strax innan användning. Vid transporter till de allra mest otillgängliga platserna är UNICEFs bärbara kylväskor oumbärliga.

Svårt att nå alla barn med vaccin

Fortfarande är det ungefär 20 miljoner barn i världen som inte får grundvaccinerna. I de länder med högst barnadödlighet (med högst andel dödsfall hos barn under fem år) har bara hälften av barnen ett fullgott skydd mot de vanligaste barnsjukdomarna. Varje år dör cirka 1,5 miljoner barn av sjukdomar som kan förhindras genom vaccinationer (3). Det finns flera olika orsaker till detta.

Ett av de största problemen är att hålla vaccinet vid rätt temperatur. Många vaccin blir obrukbara om de utsätts för temperaturskillnader och de flesta vaccin måste förvaras i en temperatur på 0-8 grader. Den väg som för vaccinet från tillverkningen till användningsplatsen kallar vi för “kylkedjan”. Med kylkedjan menas användande av kylboxar, bärbara vaccinväskor och kylskåp som kan drivas av olika energikällor.

Faktorer som krig, naturkatastrofer, fattigdom, dålig infrastruktur och avlägsna byar innebär stora svårigheter att nå alla barn med grundläggande hälsovård och vaccin. I de fattiga slumområdena i världens storstäder gör att otillräcklig sjukvård, långa arbetsdagar, höga avgifter och brist på information att många inte vaccinerar sina barn. Många länder med dålig ekonomi har heller inte råd att tillverka eller leverera tillräckligt med vaccin. 

Det räcker ofta inte med bara en vaccinering, utan barnet måste vaccineras vid flera upprepade tillfällen. Risken att barnet uteblir från kompletterande vaccinationer är stor och det leder till att den skyddande effekten minskar eller helt uteblir.

Ett annat problem är att många barn inte blir registrerade vid födseln. De får därför inte den födelseattest som ofta måste visas upp för att barnet ska få tillgång till vaccinationer och sjukvård.

En liten pojke i Elfenbenskusten får vaccin mot mässling.

En global angelägenhet

Att alla barn i världen får tillgång till vaccin är inte bara av intresse för låginkomstländerna, utan för hela världen. Även om flera av de farligaste barnsjukdomarna sedan flera år har varit utrotade i västvärlden, innebär det inte att vi är skyddade från smitta. Sjukdomar sprider sig lätt över landsgränser och om de inte behandlas kan epidemier bryta ut. Genom att vaccinera andra skyddar vi även oss själva.

Ett exempel på vikten av globala vaccinationer är Ryssland som i början av 1990-talet drabbades av en difteriepidemi. Sjukdomen spred sig snart till andra länder i Europa: Bulgarien, Tyskland, Norge och Polen, där sjukdomen tidigare varit så gott som utrotad. Ytterligare spridning förhindrades i detta fall genom en massiv och dyrbar vaccinationskampanj. Om alla hade haft ett grundläggande vaccinationsskydd mot difteri hade dock sjukdomen och smittspridningen helt kunnat förhindras.

En hälsoarbetare bär på en kylväska med livsviktigt vaccin, i en vaccinationskampanj i Elfenbenskusten.

Våra hjältar är alla de hundratusentals frivilliga som trotsar milsvida öknar, enorma bergsmassiv, djupa djungler och våldsamma krig för att vaccinera barnen. Vi ser till att de får utbildning och rätt utrustning.

UNICEFs vaccinationskampanj

UNICEF är en av de viktigaste aktörerna i arbetet för att alla jordens barn ska vaccineras. I  ett samarbete mellan Världshälsoorganisationen (WHO), UNICEF, regeringar och enskilda organisationer startades i mitten av 1970-talet en global vaccinationskampanj- Expanded Programme on Immunization (EPI). Målet är att alla barn ska ha ett fullgott skydd mot de sex vanligaste barnsjukdomarna; lunginflammation, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling och polio. Ett annat mål är att inga barn ska behöva drabbas av sjukdomar som går att förhindra med vaccin.

Kampanjen har blivit mycket framgångsrik. Några exempel: 

- Antalet rapporterade fall av polio var ca 1 000 fall per dag 1988. Detta har minskat till totalt 105 fall år 2015, 37 fall 2016 och bara 22 under hela 2017. Sjukdomen finns nu bara kvar endemiskt (vilket innebär att den finns och sprids på naturlig väg) i tre länder: Afghanistan, Nigeria och Pakistan (4).

- Antalet barn som dör till följd av mässling har minskat dramatiskt, från tre miljoner på 1980-talet till runt 115 000 idag. Minskningen har skett tack vare utvecklingen av allmänna vaccinationsprogram, i kombination med det globala så kallade Mässlingsinitiativet (Measles Initiative), ett samarbete mellan regeringar, privatpersoner, stiftelser och organisationer (5).

- Idag dör ungefär 34 000 spädbarn i stelkramp. Detta antal är en minskning med 96 procent sedan 1980-talet (6).

- Ifall alla världens barn skulle vaccineras med existerande vaccin, skulle 25 miljoner människors liv räddas, bara mellan år 2011 och 2020 (7).

Ett tjugotal flaskor med livräddande poliovaccin.

För att ett barn ska få ett fullgott skydd mot polio krävs tre doser vaccin.

Mer än bara vaccinering

Lika viktigt som det är att uppnå själva vaccinationsmålet är det att etablera nätverk som kan leverera vaccin. Vid distribution av vaccin knyts relationer som är av stor vikt för barnets fortsatta hälsa. För många barn, och även föräldrar, är vaccineringen det första mötet med sjukvården.

Den här kontakten och de nätverk och förtroenden som byggs upp mellan sjukvårdspersonal och föräldrar kan sedan användas av läkare för att sprida information till föräldrar om förebyggande hälsovård och familjeplanering. Vaccinationer kan alltså på mer än ett sätt bidra till att förbättra barnets allmänna hälsa.

Hopp om lösningar i framtiden

Framtidens forskning innebär hopp om att problemen kring vaccinationer ska kunna lösas. 1999 tog UNICEF tillsammans med andra FN-organ initiativ till ett samarbetsorgan för vaccinering- Global Alliance for Vaccines and Immunization, GAVI. Syftet med alliansen är bland annat att påskynda utveckling och distribution av nya vaccin, samt ge stöd till de fattigaste länderna i att stärka sina vaccinationsprogram.

Regeringarna i många länder, UNICEF, WHO, Världsbanken, Bill och Melinda Gates Foundation, ideella organisationer, vaccintillverkare samt sjukvårds- och forskningsinstitutioner arbetar tillsammans som samarbetspartners i alliansen. Man har bland annat försökt ta fram vaccin som kan ges i en enda dos vid ett enda tillfälle och som kan ges till spädbarn. Ett sådant vaccin skulle innebära att kostnaderna för upprepade besök minskar och att fler barn kan vaccineras.

Andra förbättringar som forskarna strävar efter är till exempel att få fram mer temperaturtåliga vacciner. Man hoppas också kunna få ned priserna på de nyare vaccinerna mot till exempel hepatit B, rotavirus, livmoderhalscancer (human papillomvirus) och gulsot så att fler länder kan få in dessa i sina ordinarie vaccinationsprogram. Många små barns liv hade kunnat räddas genom vaccin mot de två sjukdomar som dödar flest småbarn i låginkomstländer- lunginflammation (vaccin mot pneumokocker) och diarré (vaccin mot rotavirus). 

Globala utvecklingsmål som berör vaccinationer

Mål 3: Hälsa och välbefinnande (delmål 3.1, 3.2, 3.3, 3.7, 3.8)

Mål 5: Jämställdhet (delmål 5.1)

Vad gör UNICEF?

Tack vare välplanerade vaccinationskampanjer med hundratusentals frivilliga som går från dörr till dörr – kan vi vaccinera miljontals barn på en vecka eller två. Till fots, på cyklar, motorcyklar, hästar, åsnor eller kameler kämpar vi för att nå ut till varenda unge i varenda liten by.

UNICEF är världsledande när det gäller vaccinering av barn. Vi är världens största inköpare av vaccin och en av de största leverantörerna. Under år 2016 försåg vi runt 100 länder med 2,6 miljarder doser vaccin och 690 miljoner sprutor, som uppskattningsvis nådde 45 procent av världens barn. Det mesta vaccinet som vi levererar köps upp av landets regering eller andra internationalla organisationer. En liten del används i våra egna vaccinationskampanjer som vi genomför i samarbete med landets regering. Det mesta vaccinet är mot polio, mässling, röda hund, stelkramp, kikhosta och difteri. De stora volymerna gör att vi kan pressa priset hos de företag som producerar vaccinen, på vissa vacciner upp till 70 procent. Tack vare de lägre priserna kan många låginkomstländer köpa in vaccin till sina grundvaccineringsprogram, som de annars inte hade haft råd med.

Vi arbetar med kampanjer och påverkansarbete. Dels för att samla in pengar till vaccinationer, och dels för att påverka regeringar att avsätta mer pengar till forskning, tillverkning och distribution av vaccin.

Vi arbetar nära ländernas hälsovårdsmyndigheter och ger dem stöd i att bygga upp sina rutinvaccinationsprogram. Det är viktigt att länderna har ett väl fungerande logistiksystem för att transportera ut vaccinerna till alla sjukhus, vårdcentraler och hälsoposter i hela landet. Detta har vi blivit experter på.

Vi stöder även utbildningsprogram för hälsoarbetare som ansvarar för en stor del av distributionen av vaccin ut till byar och avlägsna platser. En jämn tillgång på vaccin är viktig för att upprätthålla och utveckla vaccinationsarbetet. En mycket viktig uppgift för dessa hälsoarbetare är också att sprida information om vaccin och dess nytta så att befolkningen vill låta vaccinera sina barn.

Tack vare att vi är en politiskt obunden fond inom FN-systemet har vi möjlighet att förhandla fram vapenvilor. I världens värsta krigsområde kämpar vi för att komma överens med alla de som krigar att helt enkelt sluta med det i några dagar, så att vi kan nå fram och ge barnen deras livsviktiga vaccin. Insatsen kallas Days of Tranquility och har blivit en rutinmässigt återkommande vapenvila i många krigsdrabbade områden.

Faktabladet är senast uppdaterat juli 2018.

Vad säger Barnkonventionen?

  1. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.

  2. Alla barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling.

  3. Varje barn har rätt till bra hälsa och rätt till sjukvård. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.

  4. Varje barn har rätt till skälig levnadsstandard, en bostad, kläder, mat och rent vatten.

Läs mer om barnkonventionen