Gå till innehållet

Under­näring är mer kom­plext än bara brist på mat

Undernäring har många olika skep­nader och ett barn kan drabbas på flera sätt sam­tidigt. Många av de barn som ris­kerar att dö av under­näring visar inte några yttre tecken på näringsbrist. De livs­hotande skadorna drabbar istället in­sidan av kroppen, fram­för allt hjärnan.

Saamatou är sju månader och har just genomgått en hälsokontroll där personalen kunde konstatera att hon är undernärd. Tack vare den näringsbehandling hon får på hälsokliniken i Fada N’gourma i Burkina Faso kan hon tillfriskna. Hennes mamma Ramatou ger henne nötkrämen som har all den energi, de vitaminer och mineraler hon behöver för att bli starkare igen.

Miljontals barn väger för lite

Näringsbrist innebär att barn inte växer som de ska, att de lättare blir sjuka och att deras mentala utveckling försämras. Immunförsvaret påverkas, vilket minskar motståndskraften mot de flesta infektionssjukdomar, som till exempel diarré, luftvägsinfektioner, mässling och malaria. Det innebär att vanliga sjukdomar snabbt kan bli livsfarliga.

47 miljoner barn i världen är underviktiga och 144 miljoner är korta i växten på grund av otillräcklig eller näringsfattig kost. Undernäring och andra former av näringsbrist är några av de största problemen som hotar barns liv. De står för 45 procent av alla dödsfall bland barn under fem år, vilket innebär cirka 2,4 miljoner barn varje år. (1) (2)
 

Det första året är känsligast

Undernäring är allra mest förödande under graviditeten i mammans mage och under barnets första år. 20 miljoner barn i världen väger för lite (mindre än 2,5 kg) när de föds. Om mamman lider av näringsbrist kan fostret sluta utvecklas som det ska och spädbarnets fysiska och mentala utveckling kan hindras. Om ett barn drabbas av undernäring under sina tre första år kan det orsaka permanenta skador i deras hjärna. Det kan t.ex. leda till mentala funktionsnedsättningar med inlärningssvårigheter och hämmad kreativitet och initiativförmåga. Undernäring ger både upphov till fattigdom och är en konsekvens av fattigdom. Barns hälsa är därmed grunden för hälsosamma och produktiva samhällen (3).

Bristsjukdomar

Nya studier visar att vartannat barn (340 miljoner) under fem år har brist på livsviktiga mikronäringsämnen, så som vitaminer och mineraler. Näringsämnen som jod, järn, zink och folsyra är livsviktiga eftersom människor behöver dessa ämnen för att tillverka enzymer, hormoner och andra substanser som styr tillväxt, utveckling, immunsystem och reproduktion. Jodbrist under den tid hjärnan utvecklas kan leda till både fysiska och grava psykologiska funktionsnedsättningar. Järnbrist kan leda till anemi och trötthet. Brist på A-vitamin kan ge blindhet eller försvagat immunförsvar. Brist på folsyra, eller folat som det också kallas, kan leda till låg födelsevikt och ryggmärgsbråck.

Övervikt och fetma är ett växande hälsoproblem bland barn över hela världen, även i låginkomstländerna. Även överviktiga barn kan lida av näringsbrist. Barn behöver inte bara tillräckligt med mat, utan även rätt typ av mat. Nya studier visar att 40 miljoner barn under fem år i världen är överviktiga. På kort sikt innebär det ökad risk för infektioner, hjärt- och kärlsjukdomar och dålig självkänsla. På längre sikt kan det leda till diabetes och andra metaboliska rubbningar (1).

 

En hälsoarbetare väger ett barn vid en lokal vårdcentral som stöds av UNICEF i Niger. För att så tidigt som möjligt kunna upptäcka och åtgärda undernäring är det extra viktigt att ha koll på att alla nyfödda växer och utvecklas som de ska.

Helamning leder till bättre hälsa

Viktigast i bekämpningen av undernäring är givetvis tillräckligt med näring. I låginkomstländer med brist på rent vatten innebär det uteslutande bröstmjölk under barnets sex första månader. Världshälsoorganisationen (WHO) och UNICEF rekommenderar amning tills barnet är två år, men barn mellan sex månader och två år bör även får annan näringsrik kost.

Bröstmjölk är en första källa till viktiga näringsämnen och god hälsa. Mjölken stärker bland annat immunförsvaret och gör att barnet växer som det ska. Dessutom minskas risken för kroniska sjukdomar senare i livet, exempelvis diabetes. Endast 44 procent av alla nyfödda barn ammas under sin första timme, och 42 procent av alla barn i världen helammas under sina första sex månader. Att så få barn ammas beror i stor utsträckning på okunskap samt bristande information och stöd till nyblivna mammor.

I låginkomstländer dör många spädbarn på grund av att de får bröstmjölksersättning som är utblandad med smutsigt vatten. Bröstmjölksersättning som substitut till amning är särskilt farligt i områden där risken för infektioner är stor. Studier visar att barn som matas med bröstmjölksersättning löper större risk att dö av sjukdomar som diarré och lunginflammation än barn som ammas. Om barn i låginkomstländerna skulle matas uteslutande med bröstmjölk under sina sex första månader skulle upp till 820 000 liv räddas varje år. (1) (4)

Vanor och felaktig information en vanlig orsak till undernäring

På många ställen råder det inte brist på mat utan det är snarare gamla vanor och felaktig kunskap som gör att barnen ges en bristfällig kost och blir undernärda. I Latinamerika domineras baskosten av livsmedel med mycket kolhydrater, som majs och potatis. Därför är det viktigt att barnen också får i sig proteiner. I Guatemala finns det  t.ex. en spridd uppfattning att mindre barn inte kan äta bönor trots att de är en mycket bra källa till protein. En vanlig företeelse i många afrikanska länder är den första modersmjölken kastas bort eftersom man tror att den är farlig för barnet. Denna så kallade råmjölk är tvärtom mycket viktig för barnet då den innehåller mycket protein och mineraler. Den innehåller även antikroppar som ger ett visst skydd mot en del infektioner. 

Ibland kan nya sätt att tillaga mat göra att barn får i sig mer näring. I t.ex. Mongoliet har UNICEF varit med att starta upp matlagningskurser för föräldrar där de lär sig att göra leverbiffar som är lättare för barnen att äta istället för att servera levern hel. 

Maria Aprilia ammas av sin mamma i Indonesien. UNICEF stödjer informationskampanjer om amning världen över för att förebygga undernäring och sjukdomar som följer av smutsigt vatten.

Akut behandling nödvändig

För ett litet barn kan undernäring leda till döden. Medicinsk behandling med näringstillskott måste sättas in snabbt för att ge barnet alla de livsviktiga vitaminer och mineraler som behövs för att överleva och växa. Det är en av UNICEFs viktigaste prioriteringar i områden med matbrist, till exempel vid en katastrof.

För att så tidigt som möjligt kunna upptäcka och åtgärda undernäring är det extra viktigt att ha koll på att alla nyfödda växer och utvecklas som de ska. Att satsa på rutinmässiga hälsokontroller och utvecklad statistik över länders näringsstatus är ett effektivt sätt att förebygga undernäring och planera för snabba insatser när kriser uppstår. Genom att mäta överarmen kan man enkelt se om ett barn lider av undernäring. UNICEF använder ett måttband som är lätt att läsa av.

Genom att mäta överarmen kan man se om ett barn lider av undernäring. UNICEF använder ett måttband med hål i ena änden som är enkelt att trä på och läsa av. Resultatet skickas med sms till hälsomyndigheterna som snabbt återkommer med ordination. När måttbandet visar rött innebär det att situationen är akut.

Skydda kvinnors och flickors rättigheter

En mer långsiktig lösning är att stärka kvinnors och flickors rättigheter. Överallt där diskrimineringen mot kvinnor är påtaglig förvärras problemen med undernäring. Tillgången till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en viktig del i det arbetet. I förlängningen innebär tillgång till preventivmedel och familjeplanering också att undernäring hos barn minskar. 

Globala utvecklingsmål som berör undernäring är

Mål 1: Ingen fattigdom (delmål 1.1, 1.2, 1.3, 1.5)

Mål 2: Ingen hunger (delmål 2.1, 2.2)

Mål 3: Hälsa och välbefinnande (delmål 3.1, 3.2, 3.3, 3.7, 3.8) 

Mål 5: Jämställdhet (delmål 5.1)

Mål 12: Hållbar konsumption och produktion (delmål 12.8)

Vad gör UNICEF?

UNICEF samarbetar med regeringar och lokala organisationer för att ta ett helhetsgrepp på problemet med undernäring. Vi arbetar på alla nivåer med människor i riskzonerna, för att hitta långsiktiga lösningar på de underliggande problem som ger återkommande matkriser och för att katastrofhjälpen ska bli ännu mer effektiv när kriser uppstår. I områden som har problem med matbrist eller undernäring stödjer UNICEF inrättandet av speciella avdelningar på sjukhus och vårdcentraler för näring där undernärda barn får behandling och näringstillskott. Vi förser dessa avdelningar med medicinsk utrustning, näringsberikad mat samtidigt som vi utbildar hälsoarbetare i hur man behandlar undernärda barn. På förlossningsavdelningar startar vi upp speciella amningsrum där kvinnor får stöd och vägledning kring amning. 

Familjer och lokalsamhällen spelar den viktigaste rollen i kampen mot barns undernäring. Vi stödjer många insatser som syftar till att öka föräldrarnas kunskaper om barns näringsbehov, att uppmuntra dem till att odla eller handla mer varierade grödor och hur de kan tillaga mat på ett mer barnvänligt sätt. Vi producerar informationsmaterial för föräldrar och arrangerar träffar på vårdcentraler där man genom olika aktiviteter ökar deras kunskap om barns näringsbehov. I detta arbete är personal på små vårdcentraler och lokala hälsoarbetare väldigt viktiga då de har nära kontakt med familjerna. 

Vi tillhandahåller livsviktiga näringstillskott samt mineraler och vitaminer, som till exempel jod, järn, A-vitamin och folsyra. Nya typer av näringslösningar har inneburit viktiga framsteg i kampen mot undernäring.

Några typer av näringstillskott:

  • Specialframtagen jordnötskräm som levereras i hygieniska portionsförpackningar, som är färdiga att använda och inte behöver blandas ut med vatten.
  • Gröt gjord på majs och sojabönor.
  • Högenergimjölk som är ett torrmjölkspulver.
  • Näringspulver som strös direkt över tillagad mat.

UNICEF är även med och stärker utbyggnaden av grundläggande barnhälsovård som förebygger och behandlar barnsjukdomar. På många vårdcentraler och sjukhus inleds till exempel alla besök hos läkare eller sjuksköterska med att barnet vägs och mäts i längd även om anledningen till besöket är för att barnet är sjukt. 

Att förbättra mödrars hälsa är viktigt för att barnen ska bli friskare. I utsatta områden och länder fokuserar UNICEF på att se till att mammor får tillräckligt med näring, vård och vila under graviditet och amning.

Vad säger Barnkonventionen?

  1. Barn har rätt till bästa möjliga hälsa, tillgång till hälso- och sjukvård samt till rehabilitering. Traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa ska avskaffas.

  2. Barn har rätt till skälig levnadsstandard, till exempel bostad, kläder och mat.

Läs mer om barnkonventionen

Ge pengar varje månad – var med och kämpa för alla barn varje dag.

Läs mer och anmäl dig