mg_3374.jpg

Haltande åtaganden

gällande FN:s rekommendationer

FN:s råd för mänskliga rättigheter har granskat situationen för mänskliga rättigheter i Sverige. I en rapport som har skickats till FN har regeringen nu tagit ställning till rekommendationerna. UNICEF Sverige tycker att det är beklagligt att regeringen inte accepterat barns rätt att klaga till FN:s barnrättskommitté.

Publicerad |

2020 06 05

Uppdaterad |

2020 06 05

Haltande åtaganden från regeringen gällande FN:s rekommendationer

Under granskningsprocessen valde 117 länder att ge sammanlagt 300 rekommendationer till Sverige. Av dem har regeringen valt att acceptera cirka två tredjedelar och lämna kommentarer till en tredjedel.

Sverige fick flera rekommendationer om att ratificera barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll, som ger barn möjlighet att lämna in klagomål till FN:s barnrättskommitté när deras rättigheter har kränkts. Många länder belyste också behovet av att stärka arbetet med att bekämpa våld mot barn, stärka mandatet för Barnombudsmannen och barns rättigheter i migrationsprocessen. 

Barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll

Tyvärr valde regeringen att inte acceptera rekommendationerna om att ansluta sig till barnkonventionens tredje tilläggsprotokoll. I sin kommentar skriver de att frågan behöver utredas vidare innan de kan ta ställning, vilket har varit regeringens formella svar i många år. Vi anser att det måste ske ett skifte nu, att positionerna måste flyttas fram och att frågan måste utredas skyndsamt.

Att regeringen valde att acceptera rekommendationen om att vidta åtgärder för att ge barn tillgång till klagomekanismer hoppas vi är ett steg mot att på allvar arbeta för att ge barn möjlighet till upprättelse. Det ser vi som en naturlig väg framåt för att ytterligare stärka barns rättigheter i Sverige.

mg_3374.jpg
Att barnkonventionen nu är svensk lag är ett steg i rätt riktning, men att samtidigt neka barn möjlighet till upprättelse när deras rättigheter har kränkts innebär att samhället inte fullt ut kan uppfylla barns rättigheter.Foto: © UNICEF/Dahlstrand

Migration, våld och efterlevnad av barnkonventionen

Inom migrationsområdet accepterade regeringen rekommendationen om att ge alla asylsökande och flyktingar möjlighet till familjeåterförening, vilket vi anser är positivt. Däremot gick man inte hela vägen vad gäller förbud mot att hålla barn frihetsberövade i förvar på grund av migrationsstatus.

Inom våldsområdet åtar sig Sverige att skala upp arbetet för att förhindra sexuella övergrepp och andra former av våld mot barn. Tyvärr accepterar man dock inte att göra alla former av våld mot barn straffbara, utan påpekar att bevittnande av våld är på väg att bli straffbart enligt ett lagförslag som ligger för behandling i riksdagen.

Barnombudsmannens mandat och resurser för att stödja efterlevnaden av barnkonventionen accepteras av regeringen, däremot godtas inte att konventionen som svensk lag ska ges företräde för annan nationell lagstiftning.

Ökat arbete för frågan om klagorätt för barn

Sammanfattningsvis anser vi att regeringen har tagit ställning till några positiva åtaganden, men de bortser fortfarande från vissa avgörande rekommendationer som hindrar Sverige från att fullt ut förverkliga barns rättigheter – framför allt vad gäller barns möjlighet att klaga till FN när deras rättigheter har kränkts.

Vi kommer att analysera svaren vidare, intensifiera vår dialog med regeringen och accelerera arbetet med att utreda frågan om klagorätt för barn. Det är en grundläggande rättighet att få sin sak prövad, och det är därmed avgörande att barn ges möjlighet att utkräva sina rättigheter då en kränkning har skett. 

Det tredje tilläggsprotokollet till barnkonventionen har idag ratificerats av 46 stater, inklusive våra grannländer Finland och Danmark. Det är hög tid för Sverige att gå samma väg. 

Kopiera länk

Relaterade artiklar

Barn som studerar - Nepal 2023
Barnkonventionens dag

Pernilla Baralt, UNICEF Sveriges generalsekreterare, skriver om hotet mot barns mänskliga rättigheter och uppmanar regeringen att ta ett tydligt ansvar för att säkra barns rättigheter och framtid.

Barnkonventionens dag - barn talar vid podium - cropped desktop
Barnkonventionens dag

I år fyller barnkonventionen 35 år. Stora framsteg har gjorts de senaste decennierna men nu har utvecklingen stannat av eller till och med backat. Respekten för barns rättigheter måste återupprättas.

Unicef logo
FN:s barnrättskommitté

Sverige är ett av de bästa länderna i världen för barn att växa upp i. Men trots det far många barn i Sverige illa, det är tydligt i FN:s granskning av Sverige som nyligen presenterades. Nu måste Sverige på nationell, regional och lokal nivå ta FN:s kritik på allvar och genomföra förändringar som skapar ett bättre samhälle för alla barn, det skriver 21 organisationer som arbetar med barns rättigheter.