Publicerad |
2012 03 13
Uppdaterad |
2012 03 13
Förskolans stora barngrupper riskerar öka socialt utanförskap
I en granskning Skolinspektionen gjorde förra året konstaterades att det var för svagt fokus på lärande i en fjärdedel av de undersökta förskolorna. Vidare hade nära hälften av de granskade förskolorna miljöer som inte är tillräckligt stimulerande!
Som förälder till två barn i förskoleåldern innebär vårens antågande framförallt en sak – slutet på tjockvanteeran! Äntligen inleds inte längre morgonen med den omöjliga uppgiften att försöka få på två par tjocka vantar på fyra små knubbiga händer med 20 ännu mindre små korviga fingrar.
Fast ibland när jag står där och krånglar som mest brukar jag tänka på personalen på förskolan som gör detta flera gånger om dagen – på mängder av barn!
På mina barns avdelning är det tre personal på 15 barn mellan 1-3 år. Och det är tydligen bra jämfört med andra förskolor! Enligt skolverket har ungefär en femtedel av landets förskolor 21 barn eller fler och antalet småbarnsgrupper med 17 eller fler barn har tredubblats sedan 2003.
Det säger sig självt att det är svårt att leva upp till alla de ambitiösa styrdokument som finns för förskolan under de förutsättningarna. Och det är ännu svårare att leva upp till barnets rättigheter formulerade i barnkonventionen .
Störst konsekvenser blir det för de barn som saknar stimulans och uppmuntran även i sin hemmamiljö. Omfattande forskning visar att den enskilt viktigaste faktorn för att bryta en påbörjad bana mot utanförskap är en fullföljd skolgång. Hög kvalitet i förskolan bidrar till barns lärande, akademiska prestationer, bättre självkänsla och attityder till livslångt lärande.
Att hälften av barnen nu går miste om den grunden riskerar att spä på den utveckling mot ökade klyftor som Socialstyrelsen senaste rapport visar. Statistiska centralbyrån (SCB) har tagit fram siffror över den relativa fattigdomen bland barn och ungdomar i Sverige och rapporten visar också på att andelen fattiga barn skiljer sig kraftigt åt över landet. Detta har bland annat DN skrivit om. Imorgon släpper även Rädda Barnen sin årliga rapport om barnfattigdomen i Sverige.
Under 2012 kämpar UNICEF i Sverige särskilt för att uppmärksamma situationen för barn som riskerar att hamna i socialt utanförskap . Vi vill peka på hur viktig skolan är som kompenserande kraft och kräver bland annat att alla barn, oavsett boendekommun, får tillgång till kvalitativ förskola/skola samt skydd och stöd från socialtjänst och barnhälsovård.
Vi kommer också ta fram inspirationsmaterial för pedagoger i förskolan som vill stärka sitt arbete med barnkonventionen. På så sätt hoppas vi bidra till att förskolan ska ha tid för mer än att få på krångliga vantar på hundratals små korviga fingrar.
/Lisa Ericson Ansvarig opinionsbildning barn och unga
Relaterade artiklar
Konsekvenserna av nätmobbning kan vara förödande. När barn och unga tillbringar mer tid online under covid-19-pandemin ökar risken. I en global kampanj har UNICEF tillsammans med ungdomar, sociala medieplattformar och barnskyddsexperter, tagit fram råd till unga och föräldrar för att stoppa nätmobbning och förhindra att någon drabbas.
2017 tillsattes en utredning för att se över socialtjänstlagen och i dag lämnar UNICEF Sverige in sitt remissyttrande. Vi konstaterar besviket att utredningen inte når hela vägen fram. Bland annat saknas barns rätt till delaktighet, och direktivet om “inga ökade kostnader” rimmar illa med den verklighet där lagen ska tillämpas.
Under senare tid har den eskalerande gängkriminaliteten uppmärksammats stort i media. I många fall är barn både förövare och brottsoffer. En djupt tragisk utveckling, inte minst för ett land med både resurser och förutsättningar att stävja den. Idag äger en särskild debatt rum i riksdagen på temat, och mot den bakgrunden vill UNICEF Sverige ge några konkreta förslag.