Sverige bör under det nu pågående ministermötet i New York kräva att barns skydd mot våld och övergrepp inkluderas i de nya mål som ska ersätta millenniemålen efter 2015, skriver UNICEF och representanter för ytterligare fyra svenska barnrättsorganisationer idag på biståndsdebatten.se.
Skribent |
Véronique Lönnerblad
Publicerad |
2013 10 04
Uppdaterad |
2013 10 04
Världens barn bör få skydd av de nya millenniemålen
Sverige har genom historien gått i bräschen för att skydda barn från våld och Sveriges röst väger tungt internationellt. På FN:s ministermöte i New York som pågår just nu ska man besluta om ramarna för de nya millenniemålen som ska gälla från 2016. Vi barnrättsorganisationer vill att Sverige återigen ställer sig på barnens sida och ställer krav på att skydd av barn mot våld och övergrepp antas som ett av de nya millenniemålen.
Flera av de 15-årsmål som antogs i FN vid millennieskiftet har varit framgångsrika. Att rikta världens ansträngningar och resurser mot åtta mål för att förbättra levnadssituationen för fattiga människor har gett ett mycket stort genomslag. Tyvärr omfattade målen inte skydd av barn mot våld och övergrepp och än idag saknas den gemensamma viljan och resurserna att ge barn en trygg uppväxt. I låg- och medelinkomstländer utsätts fortfarande tre av fyra barn världen över för våld i hemmet och uppskattningsvis 115 miljoner barn tvingas arbeta under direkt farliga eller hälsovådliga förhållanden.
Sverige har lång erfarenhet av, och gedigna metoder för, att arbeta för barns rättigheter. Vi var 1979 först i världen med att förbjuda all form av barnaga både i hem och skola. Sedan dess har 33 länder följt efter. Även i internationellt samarbete är Sverige ett föredöme genom att verka för ett totalförbud mot barnaga inom EU och med sitt stora ekonomiska bidrag till barnrättsorganisationers viktiga arbete i världen.
Sverige prioriterar skydd av barn högt. Tyvärr har frågan betydlig lägre status på många andra håll i världen, även i flera grannländer i Europa. En del av problemet är att det inte finns ett globalt åtagande för att förhindra våld och övergrepp mot barn. Detta trots att våld är ett avgörande hinder för hållbar utveckling.
Forskning visar att det finns tydliga kopplingar mellan barns brist på trygghet och skydd och länders jämställdhet och ekonomiska tillväxt. De negativa effekterna av misshandel och de kostnader som uppstår vid arbetet med att stoppa övergrepp och vanvård resulterar i att den ekonomiska tillväxten dämpas. Genom otrygga uppväxtförhållanden skapas otrygga individer, och det är dessa individer som ska bära utvecklingen framåt.
Våld och övergrepp är också tätt kopplat till hur väl barn kan koncentrera sig i skolan. En fjärdedel av alla barn i de afrikanska länderna söder om Sahara arbetar samtidigt som de försöker hinna med skolan. Likaså är det vanligt att barn blir slagna av lärare och skolpersonal, vilket resulterar i sämre prestation, eller att de väljer att hoppa av skolan.
Varje dag ingår 39 000 flickor under 18 år barnäktenskap. För de flesta innebär detta avbruten skolgång och tidigt barnafödande. Tidiga graviditeter är fortfarande en av de främsta orsakerna till att flickor mellan 15-19 år i utvecklingsländer dör. Dessa och andra övergrepp fortgår för att våld fortfarande accepteras och för att det inte är en internationell prioritet att skydda barn.
I vårt arbete med barn framkommer det ofta att barnen själva framförallt prioriterar att få leva med sin familj i ett samhälle fritt från våld, övergrepp och exploatering. Vi måste lyssna på barnen och lyfta deras röster. Sverige har möjligheten att fortsätta vara ett gott föredöme i arbetet med att skydda barn mot våld genom att få upp frågan om barns rättigheter på den internationella dagordningen. Vi barnrättsorganisationer vill att alla barn ska leva ett liv fritt från alla former av våld, vara skyddade i konflikter och utvecklas i en trygg och omvårdande familjemiljö. Vi vill att Sverige återigen ställer sig på barnens sida och i FN kräver att skyddet av barn omfattas av ett eget mål inom ramen för de nya millenniemålen.
Véronique Lönnerblad Generalsekreterare, Unicef Sverige
Roland Håkansson Ordförande, MyRight
Elisabet Stahlenius Tf. generalsekreterare, SOS Barnbyar
Carolina Ehrnrooth Generalsekreterare, Barnfonden
Anna Hägg-Sjöquist Generalsekreterare, Plan Sverige
Relaterade artiklar
Igår kom äntligen propositionen om barnfridsbrottet, en ny straffbestämmelse som innebär att det blir olagligt att låta barn bevittna våld i hemmet. Det nya lagförslaget är ett viktigt steg för att stärka barns rättigheter och göra fler former av våld mot barn straffbara.
Coronapandemin innebär en kris av sällan skådat slag. En kris som slår extra hårt mot barn i utsatta situationer. Idag gästbloggar Nina Rung, kriminolog och grundare av ideella föreningen Huskurage, om hur vi ska garantera barns skydd framför föräldrarnas rätt.
Ett viktigt steg framåt tas nu för att göra fler former av våld mot barn straffbart. En statlig utredning som presenterats föreslår att en ny straffbestämmelse, barnfridsbrottet, ska införas som gör det olagligt att låta barn bevittna våld i hemmet. Idag skickar vi in vårt remissvar på förslaget. Vi är över lag mycket positiva men belyser också en del rättsliga dilemman där barnets rättigheter får ge vika för rättsliga grundprinciper.