Skolstängningar är ett hot mot barns och världens framtid

I många länder världen över har skolor varit stängda, helt eller delvis, sedan pandemins början. Även om besluten att stänga skolor har baserats på en svårhanterad hälsosituation, är riskerna för barnen stora och konsekvenserna svåra.

I mars 2020 hade skolstängningar resulterat i att hela 89 procent av världens elever – 1,5 miljarder barn – stod utan den skolgång de har rätt till. En siffra som sedan ökade till 1,6 miljarder barn när det var som värst. Samtidigt har två tredjedelar av alla skolbarn inte tillgång till internetuppkoppling. Pandemin har orsakat en global utbildningskris.

Som vanligt har de redan mest utsatta barnen drabbats hårdast, de som ofta förlitar sig på skolan för att få mat och rent vatten. Här finns en tydlig risk att effekterna av skolstängningarna kommer att påverka generationer framåt.

I till exempel Syrien stängde regeringen alla skolor under nästan sju månader för att förebygga smittspridning. Enligt en undersökning ledde dessa avbrott och indirekta effekter av pandemin, till att barnarbete ökade med sju procent.

Många och allvarliga konsekvenser

Det är väldokumenterat att långa skolstängningar påverkar barn på ett negativt sätt. För de flesta skolbarn världen över är skolan en plats för att träffa vänner, lära sig, få stöd och tillgång till exempelvis vaccin och näringsrik mat. Ju längre skolor hålls stängda, desto värre blir konsekvenserna för barnen.

• I januari i år rapporterade UNICEF att mer än 39 miljarder skolluncher gått om intet på grund av skolstängningar sedan pandemins början. Något som i förlängningen inneburit att miljontals barn förlorat sitt enda näringsrika mål mat om dagen. 

• Ju längre barn är borta från skolan, desto större är risken att de aldrig återvänder. Allra störst är risken för flickorna. En rapport från mars i år visar att tio miljoner fler flickor riskerar att giftas bort i pandemins spår. När familjer förlorar sina jobb och fattigdomen ökar är också risken större att döttrar gifts bort för att lätta på familjens ekonomiska stress.

• Många barn och unga mår också psykiskt dåligt när de tvingas hålla sig hemma och går miste om att få leka och umgås med vänner. Minst vart sjunde barn har under pandemin uppmanats eller tvingats stanna hemma, under minst nio månader, något som lett till ökad oro, ångest och depressioner.

Vad gör UNICEF?

Under hela pandemin har UNICEF arbetat hårt för att säkerställa barns rätt till utbildning.

• Sedan pandemins början har vi trappat upp stödet till länder för att ställa om och skapa mer innovativa lösningar för utbildning. Bland annat genom undervisning på distans via internet, tv, radio och hembesök av lärare med mera.

• Vi ser till att skolor har tillgång till rent vatten och hygienprodukter för att minska smittspridning och sprider information om hur man kan förebygga att bli sjuk.

• Vi jobbar för att se till att barn kan fortsätta lära sig på andra sätt när skolor är stängda. Till exempel driver vi tillsammans med partners ett globalt projekt för att kartlägga skolors tillgång till internet, och långsiktigt säkerställa att alla barn och unga får tillgång till kunskap, information och möjligheter att påverka sin egen utveckling och framtid.

Och inte minst gör vi allt vi kan för att få stopp på pandemin så snart som möjligt, så att de allvarliga konsekvenserna för barnen också kan få ett slut. En viktig del av det arbetet är att se till att hela världen får vaccin mot covid-19.

Genom att se till att världen får vaccin kan vi ge barn en plats i en skolbänk igen, och ge alla barn som drabbats en bättre framtid.

Läs mer om vårt arbete och hur du kan hjälpa till:

Covidvaccin till världen