Var 16:e sekund föds
ett dödfött barn
Nästan två miljoner dödfödda barn föds varje år världen över, enligt en ny rapport från UNICEF, WHO, Världsbanken och UNDESA. Coronapandemins påverkan på vården riskerar nu att förvärra situationen med ytterligare 200000 dödfödda under det kommande året.
Publicerad |
2020 10 08
Uppdaterad |
2020 10 08
Var 16:e sekund föds ett dödfött barn
Rapporten A Neglected Tragedy: The Global Burden of Stillbirths har tagits fram i samarbete mellan UNICEF, WHO (Världshälsoorganisationen), Världsbanken och UNDESA (FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor). Den visar att den stora majoriteten av dödfödslar, 84 procent, sker i låg- och lägre medelinkomstländer. I rapporten definieras en dödfödsel som när ett barn föds utan livstecken i vecka 28 eller senare.
– Att förlora ett barn i magen eller vid förlossningen är en förödande tragedi för en familj, och något som sker alldeles för ofta världen över, säger Henrietta Fore, UNICEFs högsta chef. Var 16:e sekund tvingas en mamma genomlida detta fruktansvärda, trots att en majoritet av dödfödslarna hade kunnat undvikas.
De flesta dödfödslar orsakas av bristande vård under graviditet och förlossning. Rapporten visar att en stor del av utmaningen handlar om att investera i just den vården, och att satsa på vårdpersonal som sjuksköterskor och barnmorskor.
Covid-19 riskerar att förvärra situationen
Rapporten varnar också för att covid-19 riskerar att förvärra situationen med bristande vård, och öka antalet dödfödslar under det kommande året med drygt elva procent. Det innebär att ytterligare omkring 200 000 barn riskerar att dö innan de ens fått en chans till ett liv.
Över 40 procent av dödfödslarna sker under förlossningen – något som hade kunnat undvikas genom närvaro av utbildad personal och tillgång till akutvård. Och redan innan pandemin var det få kvinnor i låg- och medelinkomstländer som hade tillgång till vård av hög kvalitet för att förhindra en dödfödsel.
Ojämlika villkor en utmaning även i höginkomstländer
Men rapporten visar också på att dödfödslar inte enbart är en utmaning i fattigare länder. 2019 var det 39 höginkomstländer som hade ett högre antal dödfödslar än dödsfall bland nyfödda. Mammors utbildningsnivå och socioekonomiska status är en stor faktor, och antalet dödfödslar är högre på landsbygden än i städer, även i höginkomstländer.
Minoritetsgrupper är också mer drabbade. I exempelvis Kanada har inuitbefolkningen tre gånger högre risk för dödfödsel än resten av befolkningen, och för afroamerikanska kvinnor i USA är risken för dödfödsel dubbelt så hög som för vita kvinnor.
Covid-19 har förvärrat vårdkrisen för barn och kvinnor, men det är alltså livsviktigt att öka investeringar i vård- och hälsosystem för gravida, i förlossningsvården och eftervården för gravida och nyfödda.
Varje gravid kvinna har rätt till vård av hög kvalitet, och inget barn ska behöva dö av orsaker som går att förhindra.
Relaterade artiklar
Barnadödligheten i världen sjunker, visar en rapport från UNICEF. Men trots framstegen dog 4,9 miljoner barn under 2022 innan de fyllde fem år. Majoriteten dog av orsaker som hade kunnat förhindras.
Psykisk ohälsa drabbar nästan 20 procent av unga idag och självmord är den fjärde vanligaste dödsorsaken bland 15-19-åringar. Det är en av vår tids största kriser, som pågår här och nu, i alla delar av världen och i alla samhällsskikt. Vid 15 års ålder har ungefär hälften av all psykisk sjukdom under livet redan brutit ut. Det betyder att tidig upptäckt och tidiga insatser är mycket viktiga och kan göra stor skillnad.
Krig. Torka. Hungersnöd. Jordbävningar. 2023 är ett svårt år för barnen i världen. Inte sedan andra världskriget har fler barn varit i behov av vår hjälp för att överleva. UNICEF finns på plats där barnen behöver oss – och vi stannar kvar. För vi vet att förändring är möjlig. Men vi kan bara göra det tillsammans med dig.