Det här är en berättelse om barn som överlevde flodvågorna i Indien. Sakta, sakta kommer de tillbaka till en fungerande vardag. Det tar tid att locka fram skratten igen.
Skribent |
UNICEF Sverige
Publicerad |
2005 01 19
Uppdaterad |
2005 01 19
UNICEF hjälper barn att skratta igen
Två systrar – Vineeta, 11 och Anita, 10 – är sysselsatta med att hoppa rep medan en grupp med barn hejar på. De är avslappnade och glada, med leenden på läpparna. Man har inte sett mycket av deras leenden efter tsunamin som ödelade deras by och dödade mor och bror.
- Vi kan inte sova…vår mamma brukade vara med oss vid läggdags, säger 11-åriga Vineeta. För tillfället bor systrarna hos sin mormor. Deras far har åkt till byn Parangpettai, där moderns och broderns kropp hittades.
En by begravd i sorg
Barn i byn Pettoda har alltid lekt tillsammans. Efter tsunamins genomfart är byn begravd i sorg och barnen har slutat att leka. De förstörda husen och rädslan för en till tsunami har gjort att det inte längre känns roligt att vara barn.
- Vi är uttråkade och väldigt ledsna, säger Padman, en pojke i Pettoda. Skolor är stängda och barn har ingenstans att ta vägen på dagarna.
UNICEF utbildar volontärer och lärare
- Tiden läker barnens sår om de tillåts återvända till sina normala liv, säger UNICEF:s representant för Tamil Nadu och Kerala, Tim Schaffter.
UNICEF samarbetar med the National Institute of Mental Health and Neuro Sciences (NIMHANS) och Nehru Yuva Kendra Sangathan (NYKS), som har en stor närvaro i samhället. Tillsammans, planerar de att starta psykosociala ingripanden i alla berörda delar av Tamil Nadu. UNICEF kommer att träna NYKS volontärer och lärare i att identifiera tecken på chocktillstånd hos barnen och att hjälpa barnen in i en läkande process.
- Många barn hittades helt isolerade – särskilt dem vars föräldrar, syskon eller kamrater hade dött. Några av de äldre barnen rapporterades ha börjat väta sängen, vilket är ett tydligt tecken på trauma, säger Schaffter. I t.ex. byn Pettoda rapporterades att barn låg vakna hela nätter, medan andra hade svårt att sova.
Läkningsprocessen börjar med lek
Hursomhelst har läkningsprocessen börjat med hjälp av tränade volontärer som hämtat barnen ur förstörda hus och uppmuntrat dem att delta i lekar och andra aktiviteter. Barnen förs till ett stort fält på andra sidan gatan där de kan spela kricket, hoppa rep och delta i andra favoritlekar.
- Responsen är enorm?det finns inte ett enda barn i byn som inte leker,säger Mani, en volontär från NYKS.
Sport-in-a-box från UNICEF
UNICEF har också delat ut mer än 400 ”Sport-in-a-box kits” som innehåller spel och lekmaterial. Barnen älskar dessa kit. Anbazahar, en invånare i byn Sonakupam, säger att det känns tryggt att höra barnens skratt igen. Byn har förlorat mer än 60 liv, hälften av dem barn.
- Det ger oss hopp att allt inte är förlorat och att det finns liv framöver, säger han.
Rehabiliteringsprocessen tar tid
Medan barn förbereder sig för att lämna återhämtningsläger, gör volontärer upp planer för att ledsaga dem till deras byar och fortsätta att stödja dem där. Schaffter säger att om några barn behöver stöd och vård över en längre period, så kommer UNICEF se till att detta ordnas.
- Vi är med dem till dess att de till fullo är återhämtade, sade han.
Relaterade artiklar
Barnadödligheten i världen sjunker, visar en rapport från UNICEF. Men trots framstegen dog 4,9 miljoner barn under 2022 innan de fyllde fem år. Majoriteten dog av orsaker som hade kunnat förhindras.
Psykisk ohälsa drabbar nästan 20 procent av unga idag och självmord är den fjärde vanligaste dödsorsaken bland 15-19-åringar. Det är en av vår tids största kriser, som pågår här och nu, i alla delar av världen och i alla samhällsskikt. Vid 15 års ålder har ungefär hälften av all psykisk sjukdom under livet redan brutit ut. Det betyder att tidig upptäckt och tidiga insatser är mycket viktiga och kan göra stor skillnad.
Krig. Torka. Hungersnöd. Jordbävningar. 2023 är ett svårt år för barnen i världen. Inte sedan andra världskriget har fler barn varit i behov av vår hjälp för att överleva. UNICEF finns på plats där barnen behöver oss – och vi stannar kvar. För vi vet att förändring är möjlig. Men vi kan bara göra det tillsammans med dig.