Varför behöver barnkonventionen bli svensk lag?

Foto: © Frank Aschberg

Nu finns ett gediget lagförslag på hur barnkonventionen kan göras till svensk lag och vilka åtgärder som behövs för att stödja och underlätta en sådan process för rättsväsendet, socialtjänsten och kommunerna. Förslaget från utredningen är en kombination av att göra konventionen till lag genom inkorporering och att fortsätta med transformeringsmetoden (vilket innebär att lagar anpassas till konventionen).

UNICEF Sverige välkomnar förslaget och föreslår i vissa avseenden ytterligare bestämmelser för att stärka barnkonventionens ställning i Sverige, och därmed barns rättsliga ställning. Det finns fortfarande en negativ attityd till och rädsla för att se barn som individer med egna rättigheter. Föräldrarätten väger tungt och ges ofta företräde vid konfliktsituationer.

Det är en villfarelse att tro att barn i Sverige inte behöver få starkare och fler rättigheter än de redan har. Särskilt barn i utsatta situationer - som barn i vårdnadstvister, barn som är omhändertagna av socialtjänsten eller befinner sig i migrationsprocessen - kommer att få ett starkare rättsligt skydd när barnkonventionen blir lag.

Av remissvaren att döma är det flera instanser inom rättsväsendet som är kritiska till att göra barnkonventionen till lag. Här är några av invändningarna: Låt mig bemöta dessa invändningar:

Den är otydlig och svår att tolka Majoriteten av bestämmelserna  är tydliga och innehåller konkreta bestämmelser om barns mänskliga rättigheter. Och redan idag finns lagar som är allmänt formulerade såsom socialtjänstlagen, vilket visar att jurister är vana att tolka och tillämpa även lagar som inte är helt detaljerade.

Det blir svårt och tidskrävande att genomföra barnkonventionen i praktiken Redan idag gäller barnkonventionen och ska tillämpas. Det krävs fortbildning och metodutveckling för att implementera barns rättigheter.

Det blir dyrt Redan idag gäller barnkonventionen och ska tillämpas. Genomförandet av mänskliga rättigheter kostar pengar och det är något som måste prioriteras i en rättsstat.

Det finns risk för domstolsbeslut som försvagar barns rättigheter Barnkonventionen innehåller minimibestämmelser, vilket innebär att lagar som ger ett mer långtgående skydd för barns rättigheter har företräde. Om en domstol skulle fatta ett beslut som innebär att barns rättigheter försvagas enligt barnkonventionen finns alltid möjligheten att stifta ny lag som stärker skyddet, i och med att transformeringsmetoden fortfarande är kvar.

Det finns risk för olika tillämpningar i olika domstolar eller myndigheter Den risken finns alltid i en rättsstat där möjlighet till överklagande finns och där flera domstolar och myndigheter tillämpar samma bestämmelser. Rättssäkerheten i form av att lika fall behandlas lika och förutsägbarheten i beslutsfattandet måste upprätthållas, genom kompetensutveckling av beslutsfattare och nationell vägledning i form av riktlinjer för tolkning av bestämmelserna.

Det finns ingen internationell domstol och därmed saknas vägledning Det finns en internationell övervakningskommitté som ger rekommendationer till staterna om hur konventionen bör tolkas och genomföras. FN:s barnrättskommitté har tolkningsrätt och tar fram så kallade allmänna kommentarer för vägledning.

UNICEF Sverige anser att det är dags att flytta fram positionerna för barns rättigheter och att stärka barnkonventionens ställning så att den används. Inte bara i den politiska debatten utan även i domstolar, i socialtjänsten och hos myndigheter. Erfarenheterna visar att det inte kommer att ske förrän den får status som lag.

Invändningarna från remissinstanser såsom JO och Kammarrätten visar tydligt varför barnkonventionen behöver bli svensk lag. När det sker år 2018 innebär det både en skyldighet och en möjlighet för domstolar och myndigheter att sätta barnets rättigheter i fokus.