Utbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att bryta socialt utanförskap bland barn och unga. Men rapporter visar att utvecklingen går åt fel håll när det gäller tillgången till en likvärdig och jämlik svensk skola. Skolresultaten har försämrats och skillnaderna mellan kommunerna har ökat.
Publicerad |
2014 10 08
Uppdaterad |
2014 10 08
2014 gick 12 700 elever ut nian utan behörighet till gymnasiet
Goda skolprestationer och utbildning efter grundskolan är ett starkt skydd för barn i sårbara situationer. Det minskar sannolikheten för framtida ohälsa, missbruk, självskadehandlingar, kriminalitet och försörjningsproblem.
http://youtu.be/8cW8x0ZQHBs
Medan mycket tyder på en utveckling när det gäller undervisningskvaliteten inom den svenska skolan, såsom nya pedagogiska metoder, hjälpmedel och bättre utbildade lärare, visar samma källor att utvecklingen går i motsatt riktning när det gäller tillgången till en likvärdig och jämlik skola. Skolresultaten har försämrats och skillnaderna mellan kommunerna har ökat. Barns och ungas möjligheter att klara av skolarbetet påverkas idag i allt högre utsträckning av faktorer som boendekommun, socioekonomisk bakgrund och föräldrars utbildningsnivå. FN:s barnrättskommitté har även uttryckt oro över att studieresultaten skiljer sig så mycket åt mellan regionerna.
Barn och unga i riskzonen för utanförskap signalerar att deras skolor avfolkas på högpresterande elever och att en alltför stor andel elever med ofullständiga betyg gör att skolan ger upp ambitionerna. De menar också att skolan till stor del idag är utformad utifrån förutsättningen att det finns mycket stöd i hemmiljön, vilket inte är en självklarhet för alla barn.
Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till en likvärdig utbildning. En likvärdig skola handlar om alla barns möjligheter att få och tillgodogöra sig utbildning, oavsett bakgrund eller var de bor i landet.
Likvärdighet i skolan innebär inte att utbildningen ska vara likformig eller densamma för alla. Likvärdighet kan ses utifrån tre aspekter: lika tillgång på utbildningen, lika kvalitet på utbildningen och att utbildningen ska vara kompenserande. Alla elever ska ges möjlighet till goda studieresultat.
Det kan inte nog betonas att utbildning är en vattendelare mellan de barn som riskerar att hamna i socialt utanförskap och de som inte gör det. Utvecklingen är därför oroväckande. Vi kan inte acceptera att 12 700 barn i Sverige lämnade grundskolan i år utan behörighet till gymnasiet. Det handlar om att se och agera för de barn som halkar efter mest i Sverige. Vi har riktat krav till den nya regeringen om att ta fram en handlingsplan för barn i socialt utanförskap i Sverige , där ett ökat centralt ansvar för alla barns rätt till likvärdig utbildning ingår.
Relaterade artiklar
Konsekvenserna av nätmobbning kan vara förödande. När barn och unga tillbringar mer tid online under covid-19-pandemin ökar risken. I en global kampanj har UNICEF tillsammans med ungdomar, sociala medieplattformar och barnskyddsexperter, tagit fram råd till unga och föräldrar för att stoppa nätmobbning och förhindra att någon drabbas.
2017 tillsattes en utredning för att se över socialtjänstlagen och i dag lämnar UNICEF Sverige in sitt remissyttrande. Vi konstaterar besviket att utredningen inte når hela vägen fram. Bland annat saknas barns rätt till delaktighet, och direktivet om “inga ökade kostnader” rimmar illa med den verklighet där lagen ska tillämpas.
Under senare tid har den eskalerande gängkriminaliteten uppmärksammats stort i media. I många fall är barn både förövare och brottsoffer. En djupt tragisk utveckling, inte minst för ett land med både resurser och förutsättningar att stävja den. Idag äger en särskild debatt rum i riksdagen på temat, och mot den bakgrunden vill UNICEF Sverige ge några konkreta förslag.