Starkare skydd mot barnmisshandel

Sverige var först i världen med att förbjuda aga. Men trots det saknar barn idag ett verkligt skydd mot våld i hemmet. Barnmisshandel ses nämligen inte som ett specifikt brott där barn är särskilt utsatta och sårbara, utan det omfattas av de allmänna bestämmelserna i brottsbalken. Följden kan bli att den som begår övergrepp mot barn  inte straffas.

Våld mot barn bedöms idag under samma brottsrubricering som våld mellan vuxna. Det tas inte hänsyn till barnets beroendeställning gentemot föräldern, eller att barnet befinner sig i en särskilt utsatt situation. Att barnet dessutom utsätts för misshandel i hemmet – i den miljö där det ska vara som allra tryggast – är ytterligare en försvårande omständighet som inte beaktas.

Trots dokumenterade skador och vittnen till händelser läggs många förundersökningar ned. Detta sker trots att föräldern kan ha erkänt misshandeln. Anledningen kan vara att föräldern har uttryckt ånger eller att misshandeln inte varit tillräckligt ”grov”. I vissa fall har polisen ansett att frågan bör hanteras av socialtjänsten och inte av rättsväsendet. I de fall som gått vidare och avgjorts i domstol kan ett liknande resonemang förekomma.

Föräldrarnas pressade situation sätts före barnets upplevelse
I uttalanden från domstol har i flera fall förälderns pressade situation satts före barnets faktiska upplevelse av händelsen. Förälderns våld mot barnet har ansetts vara en ”befogad tillrättavisning”, alternativt har våldet inte bedömts vara tillräckligt allvarligt då smärtan inte ansetts som så stor. Med andra ord finns det både en tillåtande attityd och ett juridiskt handlingsutrymme för att föräldrar utövar våld mot sina barn.

Så var till exempel fallet i en tingsrättsdom där en styvpappa stod åtalad för ofredande efter att ha tejpat för sin tioårige styvsons mun med silvertejp. Pojken blev tejpad bakifrån och tejpen, som täckte hela ansiktet, gjorde att han inte kunde andas eller tala ordentligt. Pojken berättade att han varit tejpad i två - tre minuter och försökt ropa på hjälp ett 40-tal gånger.

Tingsrätten ansåg att pojkens berättelse skulle bedömas med försiktighet, på grund av hans låga ålder och att han av rädsla kunde ha misstagit sig på hur långt händelseförloppet egentligen var. Rätten ansåg istället att det ingick i rollen som styvpappa att sätta gränser för olika typer av beteenden. Mot denna bakgrund ansågs styvpappans agerande inte utgöra ett brott i brottsbalkens mening. Åtalet ogillades och styvpappan friades.

Idag kan du läsa vår debattartikel i Svenska Dagbladet som argumenterar för starkare skydd mot barnmisshandel. Foto: ©UNICEF/Frank Aschberg

Mer än vart tionde barn uppger att de blivit slagna av en vuxen
Det finns också luckor i det rättsliga skyddet för de barn som tvingas se när den ena föräldern blir slagen. Det är nämligen inte ett brott att låta barn bevittna misshandel i hemmet. Detta trots att forskning visar att effekterna är desamma som att utsättas för direkt våld. En övervägande del av de pojkar som bevittnat våld i hemmet blir dessutom själva våldsutövare.

Det är nu snart 40 år sedan som Sverige förbjöd barnaga. Men trots det så uppger fortfarande mer än vart tionde barn i den senaste nationella kartläggningen att de har blivit slagna av vuxna i hemmet under det senaste året. Det visar att det nuvarande förbudet har brister och inte ger barn tillräckligt skydd mot misshandel.

Enligt barnkonventionen har barn rätt till skydd från alla former av våld. Detta innefattar såväl fysisk som psykisk misshandel, det vill säga även att bevittna våld. Frågan om våld mot barn måste därför prioriteras när barnkonventionen blir lag. De luckor som finns i rättssystemet idag måste täppas till, och barnen måste garanteras det skydd som de har rätt till. Det innebär i praktiken att det krävs ändringar både av lagen och själva attityden till att barn blir misshandlade.

UNICEF Sverige kräver därför:

• Att det införs en särskild bestämmelse i brottsbalken om misshandel mot barn.

• Att definitionen av våld mot barn också ska innefatta barn som bevittnar våld i hemmet.

• Att det införs tydliga nationella bestämmelser för hur socialtjänsten, polis, socialtjänst och rättsväsende ska arbeta tillsammans i ärenden som rör barn som utsätts för våld i hemmet.

Här kan du läsa artikeln på Svenska Dagbladets hemsida .

Vill du veta mer om UNICEFs arbete för barn världen över? Prenumerera på vårt e-nyhetsbrev.

Christina Heilborn
Programchef på UNICEF Sverige

Véronique Lönnerblad
Generalsekreterare på UNICEF Sverige