Att motverka våld mot barn –
är Sverige bäst i klassen?
Sverige ses ofta som ett föregångsland i att bekämpa våld mot barn och vi var först med att lagstifta mot barnaga 1979. Som ett av de nya globala utvecklingsmålen har världen slagit fast att inga barn ska utsättas för våld år 2030. Vid gårdagens seminarium i Almedalen diskuterades hur målet ska uppnås.
Publicerad |
2016 07 06
Uppdaterad |
2016 07 06
Att motverka våld mot barn – är Sverige bäst i klassen?
Under de senaste 25 åren har stora utvecklingsframsteg gjorts i världen. Antalet små barn som dör har halverats, många fler barn går i skolan, färre barn arbetar och 2,5 miljarder fler människor har tillgång till rent vatten. Men det våld som miljoner barn i världen dagligen utsätts för har inte minskat. Enligt en UNICEF-rapport från 2014 utsätts sex av tio barn för våld av sina vårdnadshavare och ungefär var tionde flicka utsätts för sexuellt våld.
I år kom ett nytt internationellt initiativ för att stoppa våld mot barn – Global partnership to end violence against children . Sverige har valt att vara föregångsland i satsningen. För att diskutera vad det innebär bjöd UNICEF Sverige, Plan Sverige, SOS Barnbyar, Barnfonden och Rädda Barnen in till ett gemensamt seminarium i Almedalen.
Medverkande var barnminister Åsa Regnérs statssekreterare Pernilla Baralt, Plan Sveriges programchef Pia Stavås Meijer, UNICEF Sveriges programchef Christina Heilborn och Rädda Barnens generalsekreterare Elisabeth Dahlin.
Pernilla Baralt sade att Sverige ska arbeta stenhårt med frågorna:
– Vi måste bland annat stärka den sociala barn- och ungdomsvården. Vi har också nyligen tagit fram en handlingsplan mot människohandel – ett av de värsta övergrepp ett barn kan bli utsatt för. Sverige planerar också att inom partnerskapet anordna en så kallad Solutions summit, att samla länder och dela lösningar och insatser kring vad som praktiskt fungerar för att minska våld mot barn.
Pia Stavås Meijer pratade bland annat om vikten av insatser i skolan:
- Eftersom skolan i många länder är den enda institutionen som finns runt ett barn kan vi göra många insatser här. Det är också viktigt att påverka attityder hos lokala ledare med stort inflytande i lokalsamhället. Frågan om våld mot barn borde också vara med i alla biståndsinsatser.
Christina Heilborn påpekade att Sverige inte kan leva på gamla meriter och nöja oss med lagstiftningen mot aga:
- Vissa av våra lagar är för snäva gällande våld mot barn och borde ändras. Det är också viktigt att kunskapen ökar hos barnen själva, och att kunskapen och kompetensen höjs hos alla som arbetar med och möter barn.
Stort tack till alla medverkande och till alla som kom!
Som ett av de nya globala utvecklingsmålen har världen slagit fast att inga barn ska utsättas för våld år 2030. Punkt 16.2 i de nya globala utvecklingsmålen : Stoppa övergrepp, exploatering, människohandel och alla former av våld och tortyr mot barn.
Relaterade artiklar
Igår kom äntligen propositionen om barnfridsbrottet, en ny straffbestämmelse som innebär att det blir olagligt att låta barn bevittna våld i hemmet. Det nya lagförslaget är ett viktigt steg för att stärka barns rättigheter och göra fler former av våld mot barn straffbara.
Coronapandemin innebär en kris av sällan skådat slag. En kris som slår extra hårt mot barn i utsatta situationer. Idag gästbloggar Nina Rung, kriminolog och grundare av ideella föreningen Huskurage, om hur vi ska garantera barns skydd framför föräldrarnas rätt.
Ett viktigt steg framåt tas nu för att göra fler former av våld mot barn straffbart. En statlig utredning som presenterats föreslår att en ny straffbestämmelse, barnfridsbrottet, ska införas som gör det olagligt att låta barn bevittna våld i hemmet. Idag skickar vi in vårt remissvar på förslaget. Vi är över lag mycket positiva men belyser också en del rättsliga dilemman där barnets rättigheter får ge vika för rättsliga grundprinciper.